Läste efter ett par men inte många om och men Richard Hells självbiografi. Den var meget bra. Först och främst det helt okonstlade, han berättar det han minns och gissar och antar ibland. Utan att det blir rörigt. Det är familj såklart, och vänner. Skolor och skolk och en dröm om att rymma iväg. En tämligen ordinär rockografi: man väntar på att de biografiska fakta man har genom låtar och intervjuer och andras vittnesmål ska dyka upp och belysa saker på nytt sätt, eller bekräfta. Och så sker och man är glad. Rörd emellanåt.
Men så en bit in i boken, in i livet kanske, blir vår protagonist mer och mer osympatisk. Han kommer till New York och ligger med tjejer. Man kan säga att han utnyttjar tjejer men man kan förklara det med att det var en annan tid. Och ett sammanhang som inbjöd till det. Även till att bli utnyttjad. Jag kan såklart gå in i det lite mer utförligt, men jag vet inte vad det skulle göra för skillnad eller nytta. Dessutom blir han mer och mer säker på sin plats i historien, rockhistorien. Och det är ju rätt osympatiskt, det är ju det jag säger.
Fast det skulle vara värre om han inte hade rätt: helt klart är Richard Hell en portalfigur i punkens och konstrockens barndom. Inte bara för det yttre heller, för att Malcolm McLaren modellerade Pistols och således punken i stort på Hells utseende och klädstil. Han kunde skriva, han kan skriva. Och han har rätt i nästan allt som rör musik och texter om musik. Ibland ter han sig lite bitter, särskilt när det kommer till Patti Smith som ”valde” Tom Verlaine i stället för honom. Och kanske även när det kommer till de andra CBGBs-banden. Han känns lite snarstucken, lite avundsjuk på deras (relativa) kommersiella framgångar. Å andra sidan motiverar han det helt och hållet konstnärligt, som en kritiker, och lever upp till det själv, hans två skivor med Voidoids låter verkligen inte som de andras skivor. Och det gör ju inte deras heller. Min poäng är alltså att de gjorde verkligen som de ville, de där som spelade, som formades, på CBGBs i mitten av 70-talet. Och oavsett det, det är ju bara smak. Jag tycker fortfarande att Television var bättre än Voidoids, även om Hell framstår som mer sympatisk än Verlaine. Ändå erkänner han Verlaines eget geni, helt och absolut skulle jag vilja säga. Och även om det är väldigt mycket bitterhet så ser jag kärleken, känner den. De är olika sorts.
(Här tänker jag hela tiden på Asterism & Obelisk, och på personliga rockgrejer, mitt eget bagage, det är inte [bara] hybris, men det är en grej som jag inte orkar prata om riktigt, förlåt att jag tog upp det.)
Sedan, var inne på det här i en kommentar till förra inlägget, tycker jag att Hell inte tar riktigt ansvar för sig själv i texten. Han är så intelligent och empatisk inledningsvis, men efterhand blir han alltså rätt så motbjudande. Jag kan inte låta bli att tro att han vill det, att det är ett medvetet grepp, att få läsaren, det vill säga jag och de som är som mig, att släppa honom, låta honom vara. Det är rätt coolt. Rätt mycket punk. Han vinkar in en, kom hit, säger han, och när man äntligen kommer så nära att man nästan känner lukten av honom,vänder han på handen och ger en fingret. Det är ju helt rätt egentligen. Han ger fingret åt den biografiska läsningen. Han ger i och med det även sig själv fingret. Please kill me, liksom.
Men det är det biografiska, det finaste i boken, för mig i alla fall, är att han definierar musik, vad som är viktigt med det, och hur man faktiskt kan kombinera fysikalitet med intellektualism; att man kan tänka med hjärtat, med kuken, fler tankar än en. Något jag själv alltid hävdat och försökt. Jag har alltid sökt mig till folk som gör samma, som ser på det på samma sätt. Och på sätt och vis är ju även det biografiskt. Fast min biografi då. Men det gör ingen skillnad tycker jag. Richard Hell är mer rock (eller punk, om man vill) än litteratur (precis som jag) och rock bygger så mycket mer på identifikation.
*
Nu är det höst i alla fall. Det blir antagligen bara en spelning till i år, i Göteborg torsdagen den 26/9 på Pustervik, Det är bokmässa och Teg har fest tillsammans med Galago och jag spelar med band tillsammans med Skator och Könsförrädare. Förresten, det blir inte helt dött, jag går inte under jorden eller så, det kommer dyka upp lite låtar på olika skivor, jag ska göra lite uppläsningar och kanske kör jag lite hemligt eller spontant, sådär ni vet, men jag har inget planerat.
Jag gör låtar när barnen är i skolan och kokar plättar när de kommer hem, det är planen. Blir fantastiskt.
Hörs eftersom, hoppas Er höst fylls med rock.
Jag vet inte vem Hell är ens. Men jag hade ju helt säkert blitt betagen om jag mött honom, med fingret och hjärtat och det.
Ibland lever en annan i ett parallellt universum där poletter trillar ned ett halvt dygn senare och oredigerade texter skrivs i mörker för att senare gömmas.
Men jag håller med om det du säger om RH och boken. Inte allt, men det mesta. Till exempel, tror jag inte alls att han ger sig själv fingret, tror precis tvärtom. Dessutom på det mest bedrägliga och välpolerade sättet. För att behaga redan troende. Sådana som oss.
Sjukt det här med SR:s nya personalstrategi, om det stämmer. Som om en arbetsgivare helt plötsligt började bete sig mänskligt. http://www.journalisten.se/nyheter/sr-byter-personalstrategi-fastanstaller#.UiStdcq-hf4.facebook
kokta plättar. fy fabian. och det där med sr:s nya personalstrategi återstår att det verkligen att se vad det blir av med den.
Vad ville jag skriva om RH-boken? Ganska mycket egentligen, men att hitta en tråd i det… Jag tyckte att han hade en fin, varm ton genom hela boken, som att den skrevs från en trygg plats. Att det tar cirka halva boken, mer?, för honom att ens komma fram till att han börjar spela musik – det är ju de bitarna man ofta snarkar sig igenom i rockstjärnebiografier, men RH skriver så klokt om att växa upp. Kanske, nu tänker jag lite på Stig Larsson-boken, att han drar sig lite för att komma fram till drogåren, att det är därför han koncentrerar sig på tiden före. För visst känns han lite lättad när boken är slut? Jag minns det som att han är snabb med att sätta punkt när han tycker att det räcker. Jag vill läsa om boken, ångrar att jag inte strukit under och gjort hundöron, för det finns en massa saker i boken som jag vill återvända till, som jag inte ens minns vad det var mer än att det var bra.
Jag uppfattar honom genom hela boken som så uppriktig och mänsklig. Att han är ett svin, eller blir ett svin, det vet han ju om. Men han gräver inte ner sig i det, eller självömkar. Han blir inte övertydlig och förklarar att han är ett svin, det är väl så uppenbart ändå liksom. Han gömmer sig inte bakom skam eller ursäkter (eller storhetsvansinne). Och mycket ursäktas av den respekt han har för andra. Kanske stämmer det att han är bitter, jag tror inte att jag uppfattade det (eller så är det inte vad jag minns något halvår senare). Just relationen med Tom Miller/Verlaine, som är obegripligt sårig, men det är långt ifrån något karaktärsmord han utför. Han är genuint ledsen över vad som hände mellan dem, och han verkar ha ägnat en hel del tid åt att förstå vad som gick fel. Jag tycker att han är makalös som perontecknare. Han skriver någon sida om Dee Dee, och får Dee Dee att framstå som en verklig människa och inte en karikatyr eller seriefigur. Han skriver om Robert Quine, och är väldigt tydlig med hur Quine både var ett rövhål och en känslig person. Han skriver med respekt om Nancy Spungen, tycker jag, hon som är så illa omtalad i alla andras böcker. Och den här tjejen som han är ihop med när han är nedgången, som är prostituerad och på något sätt förståndshandikappad. De är väl ihop för att båda gillar knark. Inte en höjdpunkt i hans liv. Men han skriver fint om henne, men inte sentimentalt. Så här kan man också leva sitt liv, får jag känslan av att han vill säga. Så här kan man också vara.
Och så klokskaperna, de där jag hade velat stryka under. En del har jag nog refererat här redan, som spoilers. En sån där grej, hur intelligent han är, när han pratar om Blank Generation, som blivit feltolkad för att han själv ville nyansera en annan feltolkning.
Ja, jag vet inte. Nu har jag skrivit rakt upp och ner. Med högre pretentioner än så skulle jag aldrig få ur mig något. Önskar jag mindes mer. Kanske berodde det på andra, yttre omständigheter också, förstås, men den här boken gjorde mig lycklig när jag läste den, det är mitt starkaste minne av den.
obegripligt sårig, relationen med Miller/Verlaine, var ett dåligt ordval. För det är den verkligen inte, obegriplig alltså, vilket är en sådan styrka med boken.
Ja, så tycker jag med. Jag skrev ju precis som du gjorde, rätt ut ur huvet och tryck på skicka liksom. Skrev ju till och med innan att jag inte skulle skriva nåt, men så bara kom det, jag kunde inte stoppa det,
Ja, han är fin mot Nancy och Sid, Dee Dee och Thunders, mot de flesta, mitt i all misär och förnedring. Det är det jag menar med att tiden var som den var. Ja, grymt slut.
Den är som en fotnot till hans övriga produktion (har inte läst hans romaner iofs), skivorna, Please Kill Me och Hot and Cold, framförallt den.
Och visst får man lite halvt underförstått veta vem tjejen är på omslaget till Destiny Street? Men jag har glömt vem.
Fotnoten i fråga är alltså själva fundamentet.
Tänker på det biografiska materialet och vad man gör av det. Varför Knausgård framstår som så sympatisk för somliga kritiker medan Norén är satan. Varför folk känner sig manade att jämföra och föredra. Tänker även på Richard Hell alltså. Och Maja Lundgren. Och varför pratar ingen om Carina Rydbergs två bidrag längre? De var ju jättebra, som jag minns dem.
Plus en larvig grej: folk behandlar det biografiska som vore det en ny genre nuförtiden. Det är väl lite stört?
Jag tror du menar typ postskriptum när du säger fotnot? Obs, inte för att märka ord utan för att du förtydligar med fotnot som fundament.
Jag tänkte på att de bett Kathleen Hanna blurba på baksidan. Säkert delvis för att förekomma kritik att Hell är ett misogynt as. För så enkelt är det ju inte, och såna saker förstår Hanna.
Jag undrar vad jag skulle tycka om Please Kill Me om jag läste den nu. Jätteviktig för mig när jag läste den (när den kom? När kom den?). Idag – pulp fiction? Det är ju verkligen en bok som vill göra alla till seriefigurer, som sågar fram en berättelse. Jag har svårt för det numera.
Nä, menar fotnot. Till allt det där andra. Fotnötter, kanske. Har fel, vet det. Mer en bild egentligen, en omöjlig. Om låtarna är fiskar och båtar så är boken sjön.
1997 kom den, då var jag alltså 17. Läste den på gymnasiet nån gång. Förlåt för eget grubbel. Fryppel och tillbaka till The Killing. Rätt rafflande.
Nä, ingen fryppel. Fan.
Fattar inte hur en fotnot kan vara sjön, men fattar hur du menar tror jag. Benny kanske kan reda ut det.
En sån här bild:
The Tunnel
A man has been standing
in front of my house
for days. I peek at him
from the living room
window and at night,
unable to sleep,
I shine my flashlight
down on the lawn.
He is always there.
After a while
I open the front door
just a crack and order
him out of my yard.
He narrows his eyes
and moans. I slam
the door and dash back
to the kitchen, then up
to the bedroom, then down.
I weep like a schoolgirl
and make obscene gestures
through the window. I
write large suicide notes
and place them so he
can read them easily.
I destroy the living
room furniture to prove
I own nothing of value.
When he seems unmoved
I decide to dig a tunnel
to a neighboring yard.
I seal the basement off
from the upstairs with
a brick wall. I dig hard
and in no time the tunnel
is done. Leaving my pick
and shovel below,
I come out in front of a house
and stand there too tired to
move or even speak, hoping
someone will help me.
I feel I’m being watched
and sometimes I hear
a man’s voice,
but nothing is done
and I have been waiting for days.
Mark Strand
Fast, vad jag tänker mest nu är om Rolling Stones hade gjort Marquee Moon i stället. Eller om Television hade gjort Some Girls. De två skivorna saknar varandra, borde vara likare.
Menar kemin mellan Ron Wood och Keith Richards, menar den underbara avsaknaden av blueslicks hos Verlaine och Lloyd.
*lättar upp med lite fishumor*
http://www.fart-sounds.net/Fart_sounds.jpg
man blir ju sugen på hell-boken nu. och att prutta.
Mark Strand, en idol.
Jag tror att The Killing är en skräpserie som försöker passera som en kvalitetsserie. Ni har ju redan sett den eller så har ni ändå inte tänkt se den, så alltså: polisen hittar den spektakulära mordplatsen, och sen en film där mordoffret blir våldtagen, och sen typ i nästa avsnitt: nä, det var mordoffrets bästa kompis som hade klätt ut sig till mordoffret och hon bara låtsades bli våldtagen för att hon var svartsjuk på sin kompis, och det var jättejätteblodigt i den där källaren för att hon så lätt får näsblod och då blöder det jättemycket. Så det hade inget med mordet att göra! Kalkon-tv! Jag ser klart säsongen i alla fall. Kanske.
Medan ni pruttar och läser Mark Strand.
Och lyssnar på Rolling Stones.
Reviderade en Stoneslista lite. Den skiva jag har med flest låtar från är Tattoo You. Det är tydligen deras bästa skiva…
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4YxLfnKNqPNu9VSOO0S0oA
Fast jag har en annan med, där är det äldre grejer som gäller.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7pUZs65R5teO3kWVAUgCDI
Hahahahahaha, som om nån bryr sig om mina Stoneslistor!!! Hohohohoho.
matti: Blev det inget med sommar-maxin?
Skamsen? Det har det inte stått här inne på länge.
Skamsen, vi väntar på en låt. Tre, på sätt och vis. Så nä. Skivbolagsschism. Teg vill en grej, jag en annan lite.
Alla turerna går att följa på http://www.tegharvan.se
Vilken röra!
Hahaha.
Nytt med Pixies.
http://www.youtube.com/watch?v=PDa3cY7U6NA&feature=player_embedded
Bättre än den senaste, tycker jag. För att jag är en mes.
Köpte precis hela EPn, inte hunnit lyssna ännu.
Man behöver inte köpa sånt man själv släpper, Matti. Man kan vara punk ändå.
Och jag är himla ledsen att jag råkade köpa en svindyr plus cool elektrisk ål/gitarr på ditt tegkonto. Men det var en investering. Bokförde det som Cool Hund så det borde vara lugnt. Hörs i rätten.
H: Ja! Konsensusfest på The Killing. Tredje säsongen började så lovande. Var helt frälst efter tre avsnitt och tänkte att nä, nu jävlar. Fick När Lammen Tystnar-feeling. Sen var det klassiskt skräp, på det dåliga sättet. Älskar ju skräp. Skräp som står för att det är skräp. Och inte kräver tuffa ”läsningar” osv. Men det håller fan inte måttet. Men ser, det gör man ju ändå. Man har ju ögon och prekärt liv så wtf. Ljusglimtar var tredje avsnitt ungefär.
Hahahaha. Pixies-EPn köpte jag.
Den var meget bra. Pixies-EPn.
Det där svaga sistkaffet som man brygger för att man är snål och dricker för att man är dum i huvet. Som man kompenserar genom att brygga extra starkt och därför nästan lika odrickbart nytt kaffe en stund senare. Idiotiskt.
Slut på Svenne Banan-pip härifrån. Tillbak till punk and what not.
PG: Nä, precis. Skräp är en sak. The Killings problem är att man tror att man är lite The Wire. Nu vill jag i alla fall veta om det är lärarn, som det ser ut där jag är just nu, men jag tippar på stickspår. Man fattar ju att ambitionen är att berätta om hela samhället genom mordet på en tonårstjej. Resultatet: nä, va.
Jag lyssnar på The Julie Ruin-skivan. Vill så gärna att den ska vara bra, inte så säker hittills på att den är det.
Min Stonesperiod ledde mig till Don Coway och hans originalversion av Mercy Mercy. Med en ung Jimi Hendrix på gitarr. Den är superbra, men om man inte riktigt förstår vad som är så grymt med Rolling Stones (men vill förstå) så är deras version en bra ingång.
En genomlyssningsrecensionen: Jorå, det finns bra låtar på The Julie Ruin-skivan. Kanske några jättebra/skitbra/svinbra till och med. För mycket mjöl bara. Ändå glad att ha Kathleen Hanna tillbaka. Hon sjunger naturligtvis svinbra, ibland sviiiiiinbra, och – herregud – i näst sista låten sjunger hon sådär bra som bara hon kan i hela världen, och så att det inte går att andas och det känns som att man måste lägga sig i fosterställning under skrivbordet.
Lyssnar på den nu. Singlarna är ju först och det är så långt jag har hunnit hittills. De är ju superbra, alltså.
Jag har varit besviken på singlarna. Mycket beror det förstås på högt ställda förväntningar (uppenbart varför), och mycket att leva upp till (Julie Ruin-skivan från 1998 en av tidernas tuffaste). Lyssnar andra varvet nu. Jag tycker oftast skivan är som bäst när det låter som minst som Le Tigres hejarklackslåtar (obs att Le Tigre gjort ett antal helt fantastiska hejarklackslåtar, så det är inte det).
Roligast idag :))))
http://bloggar.aftonbladet.se/ledarbloggen/2013/09/open-letter-to-obama/
Pixies-Ep:n var bättre än förväntat. Första spåret var föjävvla bra med de där svajiga gitarrerna och de marscherande trummorna. Spelar man in sånt och lägger lite reverb på det så spelar ackordföljder och allt annat liksom ingen roll, jag kommer gilla det ändå.
Pixies: bra låtar. Sjukt bra sångmelodier!
Skitbra när det är som bäst. Fast Another Toe In The Ocean låter lite som Bad Religion, modell nyare, tycker jag. Om man ökar tempot, lägger på lite oozin’ aahs och klämmer in en text full av bittra kommentarer om Amerikansk politik där var tredje ord har sjutton stavelser och måste slås upp i ordlista eller någon form av facklitteratur så är det Graffin upp i dagen.
Försöker men nix, vill bara lyssna på Stones och sånt just nu.
Och sånt, alltså det är inge Stones på september månads helt grymma C-60
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3FOVg0mbB2qmPJSSdLHh2I
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3FOVg0mbB2qmPJSSdLHh2I
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3FOVg0mbB2qmPJSSdLHh2I
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3FOVg0mbB2qmPJSSdLHh2I
Men en massa annan härlig rock av härligaste sort. Undrar hur många prenumeranter man får på den copyn?
Billy Childish skriver ju ut Rolling Stones ur rockhistorien i ”The Story of Pop” på CTMF-skivan (på den mystiska sida C). Inte helt säker på vad han menar. Och mer överraskande skriver han ut Iggy Pop också…? För att han hatar glam kanske? Jag är inte riktigt klar med den än.
PG: den där Cool Hund som du köpte verkar ha dragits från BOB Hunds konto? Äh, ta det här med Conny i stället.
Basket EM börjar nu!!
Grekland-Sverige på TV10, 17.15. Jag tippar torsk med 16 poäng.
Euw: http://www.metalinsider.net/crime/necrophobic-vocalist-sentenced-to-prison-for-spousalchild-abuse
fifan.
Mäh! Kolla! Den har kommit på Spotify!
Nicos allra bästa i mitt tycke. Bandet spelar så fint, hon sjunger helt fantastiskt och det sitter ihop så sjukt bra. Inspelat live i ett planetarium. Sen dödde hon döden och fanns inge mer :^( Men vilken mäktig svansång det blev.
http://open.spotify.com/album/6gOgpdo351FwxgY4oylPYn
Senaste nytt från Skånebandet:http://www.youtube.com/watch?v=JdO26J57PC4&feature=youtu.be
Och Greider! Oj jäklar vad bilar!
Jag e så sjuuuk. Fysiskt den här gången alltså.
Hjälp. Hinner inte bakläsa.
Men jag håller med om att ’Ocean Rain’ är EATBs finaste.
Men jag vill inte förringa deras tidigare alster heller, även om det kan kännas märkligt idag att ’Heaven Up Here’ 1984 (i Schlager’s rocken fyller 30-bilaga) hade statusen som varandes en av världens bästa skivor någonsin.
STOPPA ALLT KOLLA VAD SOM FINNS PÅ SPOTIFY!!!!!!
http://open.spotify.com/album/1BVkI5GRaTkRd8KOwneeTT
Dör, bästa svenska singeln nånsin.
Lite sent nu kanske, men grymt är tidlöst:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5601484
Här hör en lite vad som felas Håkans senaste (inte för att det är nåt fel på den, men ja, ni fattar). Och hur sjukt bra Vånna Inget är, framförallt det.
Jag är djupt vänskapskorrumperad och stolt som en bäver, men tycker många borde gilla nya Jail Weddings-skivan. Här e väl hitten eller vad man ska säga: http://open.spotify.com/track/5I7oVVemwxog9ghRaIazIU
Ha, Skallarna fanns knappt på youtube härom dagen!
Eller ”May Today Be Merciful”. Döööööör.
fy fan vad bra http://www.youtube.com/watch?v=E6IiFpOVBjU
Krya på sig, Bullis.
Engelska The Box BZ har lagt ned. Skitvärld.
Jag försummade den trackern som fan, men vilken fantastisk tracker det var egentligen. Kan bara hoppas att allt därifrån hittar nya kanaler.
Självklart ska jag läsa Hell. Men just nu är jag fed up med män som är som män.
Men som du skriver matti, om det där med det fysiska och intellektuella i ett, det är just därför jag oftare och hellre lyssnar på Hell än Television, oavsett att de sistnämndas skivor är mycket mer genomförda. Det slarviga, okoncentrerade och misslyckade speciellt på Hells andra, ja ni vet ju hur mycket jag gillar det.
Hmmm. Inte så helt förtjust i Jail Weddings. Tänker på nåt, vet inte vad.
samma här. när jag ”gifte” mig i fängelset var det inte frivilligt
Nämen Stalle! Det sa du att det var.
Jag betonar vänskapsjävet, inte för att jag tror att någon bryr sig just så och inte för att reservera mig kring något jag gillar, utan för att det naturligtvis alltid finns en massa subjektiva faktorer i hur man uppfattar musik, ibland extra starka, och med Jail Weddings känns det extra omöjligt att avgöra i andras öron.
En 100%ig trovärdighet. Till exempel. Och tusen saker.
Men The Killing: sssssnark. Jag borde läsa William Gaddis istället, eller William Gass. Ta mig i kragen.
idag köpte jag en gitarr. det ni.
Strata? 57:a? Rock on!
självklart
Haunted head -Kid Congo & the Pink Monkey Birds
Haunted head -Kid Congo & the Pink Monkey Birds.
Haunted head -Kid Congo & the Pink Monkey Birds!
Så ska hösten tas.
Tack Matti.
Det finns många sätt att försöka flirta med en sån som jag. Ett är t ex att mejla och fråga om det som står på min wiki verkligen stämmer, eftersom det inte står på min hemsida. Då tror jag att det är nån konstig reporter som är ute efter mig, och svarar så fort och artigt jag kan. Då svarar ”reportern” och tackar för svaret, för att sen börja babbla om nåt helt annat. Alltså, det känns som om jag never forever kommer få gå på vanlig rolig dejt igen.
”Men en massa annan härlig rock av härligaste sort.”
Alltså, det var verkligen bra copy. Det fullkomligt rasar in prenumeranter, vi kan kan knappt tillgodose alla behov, vi får nog anställa nytt här på redax, eller ta in några praktikanter i alla fall.
(Obs ironi, men roligt på riktigt att så många prempar.)
Väcker barna med musik den här veckan. En låt på repeat, på låg volym, så de ska få lite skön morgonfeeling och så, innan skola och krav och det.
Denna var först ut i måndags:
http://open.spotify.com/track/2MLpI0RNcFNZVC9MwgCUqF
Ibland tänker jag att det är min bästa låt överhuvudtaget.
Alltså, jag har den på repeat nu. Har det ofta, nu har jag lyssnat en timme. Tröttnar aldrig.
Ses vi på chatten i eftermiddag då?
http://www.sydsvenskan.se/chatt/chatta-om-tambourine-tvisten/
Har Obama åkt hem? I såna fall ses vi i chatten pga har tid och älskar nyheter. Som att Obama tydligen skrattade åt ett skämt som Silvia drog.
Att till och med the president of the united states of the america ska behöva vara hövlig mot kokoknäppisarna i kungahuset, nä nu har det gått för långt.
Lundsberg, Förvaltningsrätten…
Tambourine-chatten är försenad. Jag har självklart ställt en fråga.
Nu!
Men ingen vidare action direkt.
Ny Könsförrädare-video! Jag släpper Tambourine-chatten för detta.
Fantastisk video, men var är Robin?
Chattwn försvann. Löstes upp i bruset som en Treo i ett skottsår.
Jag har inte sett videon än, bara hört låten några varv. E grym. Jag börjar fatta hur Könsförrädare låter nu, de tidigare låtarna har behövt sjunka in innan jag verkligen gillat dem. Matti har ju ljugit om Huggy Bear och sånt. Hade velat veta hur Könsförrädare lät i replokalen, som jag hade velat ha en punkskiva med Go-Go’s innan Beauty and the Beat, hur mycket jag än älskar den. Men nu tänker jag högt lite. Älskar Könsförrädare. Är något av ett fan, om det inte redan framgått.
Ånej, nu blir det missförstånd igen.
Så länge du gillar ere lugnt.
Jo.
Mitt C-60 september, 2012 kom upp som rekommendation? Hur gick det till? Det förklarar i varje fall antalet prenumeranter lite antar jag.
Har nu läst ikapp alla kommentarer på förra inlägget. Samt de på detta.
Det är väldigt märkligt att skriva något. Som att springa ut på planen mitt under en landskamp i fotboll och försöka ta trasan utan att bli fångad av vakter. Vakter som hela livet drömt om att få haffa någon inför storpublik.
Hej!
Robin ville inte vara med på bild. Odemokratiskt band som inte tvingade honom.
Hej Kaffe!
Jag sympatiserar med denne Robin.
Hej kaffe!
Just ja, gemen var det visst Besterwisster.
Att Sveriges backlinje suger skyller jag åå nedmonteringen av välfärden. På allvar gör jag det.
På.
Har upptäckt Cannoli. Betalar priset nu.
Valuta: gröt.
Malena Rydell: ”Den som till äventyrs läser ”Stå aldrig still!” för att få korn på framtidens framgångsaffärer har dock inte mycket att hämta, därtill är Per Schlingmanns perspektiv för kälkborgerligt, hans mål för uppnådda, detta kunde trots allt vara Solsidan-Freddes självbiografi. Hur han än försöker spana in i framtiden så är horisonten Ica Maxi.”
aj.
här kommer ett försenat C-60 augusti.
http://open.spotify.com/user/1112545332/playlist/3Dm2IbouqRTKD6JTERD6vQ
OBS! mest gammalt mög, men ändå.
Inatt drömde jag att mabd.se började sälja liggunderlag till förmånliga priser. Jag for upp för att köpa ett par, men när jag kom in i butiken hade matti lockat dit ett gäng ilskna, falukorvstuggande raggare som rullade upp mig i ett liggunderlag och satte sig på mig till jag nästan dog. Förvänta er ingen bra recension på Rejta.
Ja, alltså. Eh. Ok.
Det är den här typen av konversation som är behändig när man vill sitta ensam på pendeltåget.
Det var en hemsk dröm, men rolig så här efteråt.
Helt annan grej: tydligen har SMR demonstrerat i Umeå idag. De fick spö av motdemonstranter, såvitt jag förstår. Bra!
Synd bara att man inte kan banka förstånd och utbildning i dem, så att de slutar försöka gömma sina egna tillkortakommanden bakom tomma värden som nationalitet och annat ronk.
Uj. Uj. Uj.
Ujujujujuj.
Hahahaha. Ujuj åtta på kvällen. Hohoho.
Min 17-åring hade en gåta:
What’s brown and rhymes with snoop?
Klarade du den eller behöver du hjälp?
Vill man ha Crass på Spotify? Det kan nan ju fundera på om man vill.
Säg det du, svaret på gåtan.
Nej, för svårt. Men vill lyssna på Crass nu.
World War Z. Struntfilm. Hade inga problem med att inte jämföra med boken. Men en riktig skitfilm i alla fall. Ingen zombieångest, och typ inget splatter alls. Walking Dead och True Blood, exempelvis, är mycket geggigare. En döskalle för när de klättrade på varandra, kanske en till för att Peter Capaldi var med. Eller, nä, han borde skämmas. Brad Pitt borde blästras.
Det är ingen stumfilm, Matti. Ljudet var nog av utan att du märkte det.
Blästras! Haha
Poop?
Dre?
What’s brown and sounds like a bell?
Senaste inlägget var undertecknad.
Dung!
KBoi kan sin Python.
Hej alla i Luleå! Jag har rensat garderoberna. Välkommen att plocka mellan kl 19-21 ikväll. Storlekar XS-M och 38-39. Kläder, skor, väskor etc. Mejla för adress, jag bjuder på kaffe! Sen åker allt till röda korset.
Wow: http://www.collapseboard.com/blogs/erika-meyer/introducing-the-band-that-taught-seattle-how-to-rock/
Ja, wow.
Dre. Jag tyckte det var roligt. Jag vet att det var fel.
Napalm Beach är ju inte lika bra som ex vis Wipers eller Mudhoney. Och artikeln är liksom anklagande men inte mot någon särskild, mer allmänt missnöjd. Lite sådär konspiratorisk-spridare-av-dålig-stämning. Men intressant ändå!
Jag tycker inte att artikeln påstår att Napalm Beach var lika bra som Wipers eller Mudhoney, men att den från en uttalat subjektivt försöker fylla i en bit oskriven musikhistoria och försöker rucka på eller komplettera några vedertagna perspektiv.
En uttalat subjektiv position, tror jag att jag skulle skriva. Tappade ett ord.
Ja, jo. Men nog påstår den att Napalm Beach är underskattade och åsidosatta av (åtminstone) Sub Pop? Jag gillar det hursom. Läste med stort intresse. Collapse Board öh, bra ställe på nätet, ett av de bästa.
Läser http://pitchfork.com/reviews/albums/18365-superchunk-i-hate-music/ och lyssnar samtidigt på skivan, den finns på Spotify. Tycker nog likadant, har kanske andra favoritlåtar bara. Men vilket bra band de är fortfarande. Och vilka fina texter.
Jo, det har du rätt i. Men det var inte det som var det intressanta.
Eeeh, som mest slirade hon kanske när hon påpekade att ingen på Sub Pop var från Seattle. Vilket i och för sig är intressant information, men inte så misskrediterande som hon ville göra gällande.
Nä verkligen inte så misskrediterande.
Fast jag vet inte, säger man det om London eller Stockholm så är det liksom givet. Men är man från exempelvis Manchester eller Luleå så är det just den autenticiteten väldigt viktig. Tyvärr pga regionalism är såklart vidrigt. Det är intressant ur det perspektivet. Varför VARFÖR det är intressant, liksom. Sorry för möjligen obegriplig metafrågeställning. Men jag är intresserad av sånt.
Jag är också intresserad. Jag tycker att det ÄR intressant att Sub Pop inte är pur-Seattle. Jätteintressant till och med. Ju mer jag tänker på det, desto mer intressant tycker jag att det är.
Men Superchunk, gillar den skitmycket. Det slår mig att jag gillar att se de jag växte upp med åldras, precis som jag. Och att det var så exempelvis min pappa och styvpappa tyckte om exempelvis Travelling Willburys. HAHAHAH! Fan vad patetiskt.
Ändå helt sant och inget jag tänker backa för.
Finger On The Trigger/Runways på Spotify nu!
http://open.spotify.com/album/6JYxFcDOqDy5de7WNowiJD
Tack tack tack för Skallarna! Tatueringsbra.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17436394.ab
Jag blir så jävla förbannad. Satans jävla skitsamhälle.
Hur är det, kollar ni Breaking Bad eller? Jo? Här bra text av Skylers skådespelare: http://www.nytimes.com/2013/08/24/opinion/i-have-a-character-issue.html?smid=fb-share&_r=1&
Ping (twitterspråk) Bullis, kanske.
Jag vill prata mer om regionalismen och det, men jag har inte hunnit idag + hoppas ju alltid att nån mer ska vilja lägga sig i så det inte känns som att man tar upp allt utrymme här. Ibland känns det så.
Hehe! Det ska jag säga till nån snubbe nån gång på morgonkvisten:
”Tack tack tack för i natt! Tatueringsbra.”
H: Det måste jag läsa sen! Aldrig vågat se Breaking Bad pga videovåld men fått handlingen ingående berättad för mig av expert så e ändå lite insatt.
Har ni förresten sett att Couldn’t You Wait, filmen om Silkworm, finns nu, på riktigt. Jag har köpt den här: http://www.couldntyouwait.com
Dyraste varianten (men inte särskilt dyr alls), med svinmycket extramaterial. Heaven.
Jaha. Då går Norge högerut också. Jag hatar allt.
Nu har jag sett filmen. Den är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ BRA!!!!
Versaler. ”Utropskulturen”, drömde jag att någon skrev om den nyss? Hursomhelst bör ni se Couldn’t You Wait? Bästa banddokumentären ever.
Svårt med frågetecken i titlar tycker jag.Blir att jag skriver versal direkt efter, automatiskt. Extra konstigt i en kommentar om just versaler. Ja, och annat, men det med.
Ingen chäf på jobbet. Tar helg.
Men seriöst, gitarrsolot i Final Solution.
Gitarrsolona. Och bassolot!
Usch, e inte på topp idag direkt.
Gjorde en miss i en text, har rättat det nu. Är ju alltid så noga med att dubbelkolla men igår sprack det.
Såg. Men du har rätt, och hade innan med.
Tack, skönt att höra.
Silkworm är alltså värd? Ett måste även för en som är mer Phelps än Silkworm?
Vilken skiva ska man ställa längst fram när man ska sälja sin lägenhet? Tror ni Ptah the El Daoud med Alice Coltrane skrämmer bort känsliga spekulanter?
Kommer ni till Bagis nu eller?
Fronta med Cryptic Slaughter.
TP: Ja, lätt även om man föredrar Phelps. Jag gör ju det till exempel.
KBoi: Moondance längst fram. Lätt.
Nästan, närmare Kärrtorp.
Men Da Buzz längst fram! Många nyrika ommer lockas då, som vill bräcka varandra i budgivningen. Även bra om Fredrik Reinfeldt behöver ett näste, han tjänar ju massor.
(kommer)
Hade jag sett Ptah el Daod på en visning hade jag köpt på en gång. Fast omslaget är ju rätt fult.
Grötmorgon. Obs ej frukost.
Över till ngt viktigare. Tycker Mikael Wiehe definierar nyliberalismen och våra egna, nya moderatsvin bra i AB idag.
”Idéerna går mycket kortfattat ut på att riva sönder de sociala sammanhang som binder människor samman, från fotbollsklubbar, fackföreningar och politiska partier till gemensamt ägda skolor, sjukhus, järnvägar med mera. Försäkringar och sociala skyddsnät ska avlägsnas. Man strävar helt enkelt efter att slå sönder medmänsklighet, kärlek och solidaritet och tvinga enskilda individer, reducerade till sina ekonomiska intressen, att likt gladiatorer slåss mot varandra på den obegränsade och avreglerade marknadens arena.
Så kan elit och överklass på läktarna, med förmögenhet, kontakter och kunskap om hur man supersnabbt kan flytta pengar med datorer, berika sig på de kämpandes bekostnad.
Man kan också se det som en klasskamp uppifrån mot de landvinningar som arbetarklassen i delar av den industrialiserade världen kämpade sig till efter andra världskrigets slut.”
Plus påminner om Jara, men glömmer lite att han faktiskt gjorde grymma låtar också, de hade mer än symbolvärde alltså.
Det blir nog den här längst fram:
http://4.bp.blogspot.com/-w1b0Fth3m60/UEKaAK0YIgI/AAAAAAAAFRo/i1uf0V64m-A/s320/Carlos.jpg
Silkworm et al = full respekt. Fin film.
Mikael Wiehe säger ju det många redan vet och flera redan sagt. Om än viktigt, inget nytt. I övrigt ogillar jag Wiehe starkt. Uppblåst och falsk. Hårda ord kanske, men det är morgon och jag behöver vakna.
Aah, tänker Silkworm istället. Hejdå!
Det Wiehe säger behöver formuleras lite då och då: bara för att du och jag vet det vet inte alla, helt uppenbart, världen vore bättre om så vore.
Har inga särskilda åsikter om honom som person men har rätt stor respekt för honom som artist (framförallt Hoola), åtminstone innan han sålde sin själ till TV4. Men det är ointressant i sammanhanget. Finns ingen anledning att ge sig på budbäraren.
Näe, det har du ju alldeles rätt i. Om budbäraren alltså. Men jag har ett litet problem med sådana texter. De känns skrivna för redan troende och inte för dem som egentligen borde upplysas. Förstår förståss det svåra här. För att även nyliberaler ska förstå och ffa reagera mot nedmonteringens konsekvenser måste man vara beredd att släppa vänsterns språkbruk. Nu riskerar Wiehes inlägg att bara ses som ett ”vänsterinlägg” utan bäring på en nyliberal medelklassvardag. Och det är nog inte sant.
Ibland fastnar jag i engelsk 50- och 60-talsrock, som nu. Heinz och Johnny Kidd & The Pirates. Mäktiga artister. Ine som rock, men som, ja, annat. Svårt att förklara, måste höras.
Klar med marslistan. Tur, för den spårade ur i mitten. Oklart om den är 60 minuter, men jag orkar inte räkna och bestämmer sonika att en C-60 innehåller ca 15 låtar.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/23GSWJOgnuuKK3M4ZAyxeW
40 år sedan militärkuppen i Chile, idag. Jag läser dikter på Kulturens hus i Luleå med anledning av detta. På biblioteket. det börjar 19.00, och det händer såklart andra grejer med.
Har försökt med annat hela dan, men vill bara lyssna på den här bisarrra tributen hela tiden http://open.spotify.com/track/2EMF5mgTpHf10WyLKGqgu1
Joe Meek-proddad rock. Hur bra som helst.
Rätt länk nu? http://open.spotify.com/track/2gJjgve3PnBvcw1VLkk4zs
Jag märkte att om man får en miljard och en subscribrare på sitt C-60 hoppar räknare tillbaks till 0!
Lyssna på Heinz nu! Säg nåt! Är helt besatt av låten.
Jag har fortfarande inte hunnit läsa ikapp. Har aldrig haft så mycket att göra i hela mitt liv. Bara skynda stressa hela tiden. Morfar dog i hjärtinfarkt… Jag hoppas få en lugn stund i helgen, kanske söndag. Återkommer, om jag får leva.
Vill skriva inan jag läst nåt: Sons of Anarchy, varför är exakt alla helt dumma i huvet (plus helt, helt förutsägbara) i den serien? Tror inte jag orkar se den här säsongen.
Heinzskivan är verkligen bra! Älskar trummorna. Meek ändå. Läste på om Heinz på wikipedia.
Föds i Tyskland, farsan dör i WW2, mamma flyr till England. Meek blir kär i Heinz och uppmanar honom att bleka håret. Publiken blir inte lika impade och kastar vita bönor på Heinz. Meek ger sig dock inte och tillslut får Heinz några halvhittar. Då kommer Beatles och sabbar allt. Under 70-talet fuskar Heinz med lite pantomiteater. 2000 dör vår hjälte i sviterna efter en stroke. Han led även av ALS.
Själv vet jag vad jag ska leta efter på nästa skivmässa.
På Tribute To Eddie, låten, man hör att han älskar Eddie Cochran mer än vad som är ok, lagligt ens, i England vid den tidpunkten. Menar inte att gotta mig i det, bara att åtrån är så stark och uppenbar. Och omöjlig. Åh gud, det är så sorgligt. Och även så otroligt bra.
Lite i samma veva; jag gjorde en C-60 för, jag vet inte, ett kanske två år sen med engelska beatgrupper mest, men jag hittar fan inte igen den. Klart jag fattar om ingen har koll på det här, men jag är lite desperat. Lite coola one hit wonders som jag glömt namnen på, men som jag vill lyssna på.
Annars är det Black Cat med Psychic TV som gäller här, tidig, solig, höstförmiddag i Svartöstan. Testa!
Menar alltså att jag länkat till den flera gånger härifrån. Manfred Mann, Yardbirds, Pretty Things, nån udda Kinkslåt etc, den sortens lite kändare grejer. Plus obskyrare stuff.
I den senaste versionen verkar man inte kunna söka i playlists längre. De blir verkligen bättre och bättre, Spotify. Not.
Jag kan inte släppa Heinz riktigt. Håret, greasers/mersey beat, sexualiteten, revival turnéer, pantomimandet, död vid 57. Lite av en karaktär.
Nä Heinz alltså. Det enda som får mig därifrån är mitt bottenlösa borgarhat. Helt orelaterat till Heinz.
http://m.youtube.com/watch?v=L-d5BCt9dIs&desktop_uri=%252Fwatch%253Fv%253DL-d5BCt9dIs
Spotify kostar 99 kronor i månaden och ger dig tillgång till all världens inspelade musik, det är inte dyrt… och så klagar folk… suck… Flytta till Nordkorea.
HEINZ = KETCHUP
OK HADE
Jag ska lyssna på Heinz. Upptagen med nya Brainbombs bara.
ganska roligt. spoken word artist = talk rocker
Äh, var bara nån bugg i Spotify. Nu funkar det igen.
H: Menar du Disposal of […] – samlingen?
Ja, Disposal of a Dead Body. Fast samling? Extremt matig dubbel-lp, 24 låtar om jag räknade rätt.
Bra att du lade ner gnället på Spotify, Matti. Daniel Ek är faktiskt en svensk entreprenör. Född 1983, uppvuxen i Rågsved och fortfarande något av en katt bland hermelinerna i IT-sammanhang.
Frågetecknet efter samling för att jag blev osäker. Minimalt med info på själva skivan, t.ex. inget om när det är inspelat, men inte släppt tidigare åtmintone, Skrammel kallar det för en ny skiva på hemsidan.
Får jag länka en grej, snälla? Artikel om Discharge USA-turné som metalband 1986, med helt obetalbar ljudupptagning från San Fransisco, konstanta ”fuck you”-körer hörs över musiken.
http://theappendix.net/issues/2013/7/rules-of-the-tribe-hardcore-punks-and-hair-metal-in-the-1980s
fy fan vilken sorglig ljudupptagning
Eddie COCKran. I Heinz huvve alltså.
Var Discharge för progressiva eller för puckade för sin publik?
Jag tror inte det är så kul att ha punkpublik alla gånger.
För puckade.
BSG. S03.
Såg klart den igår!
Nya U-God, bättre än vad de säger. I skenet av Kanye och Odd Future känns det nästan subversivt med monotona mollstråkar och bom plask bo-bom plask i trumkompet.
TSIF
Albini: ”If people get nothing else from observing Silkworm’s career arc, it should be that people devote themselves to music because the experience of doing it is reward enough. All the pop-culture babble about getting rich and attracting chicks, that’s all a bunch of bullshit. I know ten thousand guys in bands and I’ve literally never heard anybody say he was in it for the money or the women.
Music is maybe the number one thing that counterfeits all conventional labor economics. People don’t just do it for nothing, they work a job to support it like a family.”
Grymt samtal mellan honom om Midyett här :http://www.thedailyswarm.com/swarm/umediated-steve-albini-and-tim-midyett-legacy-indie-rocks-most-unsung-band-silkworm/
Ja grymt var ordet sa Bull. Gillar denna Albini också: ”even the tiniest changes can sometimes make something click over from incredible to pure bummer. When I think about the bands that have meant the most to me, the Ramones, the Stooges, Kraftwerk, Suicide, Chrome, the Pop Group, the Wipers, MX-80… I could go on but I won’t, all of them have something built in that’s a little bit insane. Something a professional would probably try to straighten out if only to make things go smoother in life.”
Lyssnar på Kvartetten som sprängde… herregud, ska jag trilla dit på proggen snart fyllda 33… jag skyller på pronken… pronken förde mig hit…
Ok. Har lyssnat på nya singeln med Arcade Fire. Vilket jävla skit. Det är inte ens en låt, vilket de försöker dölja med svulstig överproduktion.
Nu köpte jag Silkworm-dokun. Minns inte ens hur de låter, men jag känner mig öppensinnad idag. Och blev inspirerad av samtalet Matti länkade.
Jag kan relatera till så mycket i det där samtalet, vill också bidra med ett citat: ”But maybe the best part of doing things the way we did ’em is that when you find kindred spirits, a bond is forged that goes beyond personalities. It’s based on the whole way you go about doing things in life. Which truly is powerful. Andy and I are brothers. Michael was our brother. I’m still super tight with all the people I met during that time who were on our wavelength, however often I actually run into them.”
Bakis på danska UD. Vad gör ni då?
Bakis i baksätet på en Passat mellan Fagerheden och Piteå, med en blöt jämthund slickandes mitt ena öra.
Ha! Skräddarn vann.
Bakis och har fisk-guck på händerna. Vittjade näten nyss och fick två öringar. Den ena såg ut som en klase bananer, om bananer och skorv varit samma sak. Lätt det äckligaste jag sett. Men hellre skorvår är simpår. Sa jag att jag sitter på toaletten?
jag är inte bakis och är på jobbet. det går inte att slå i lidande det.
Jag bytte just en blöja. Innan dess såg jag halva Silkworm-dokun med sovande onge i famnen. Nu ska jag leka med samma onge och lyssna vidare på Brainbombs. Inte bakis, inte ens trött, nästan lycklig. Kunde ha det sämre.
Välkomna!
http://www.youtube.com/watch?v=nxY-5qZ8dOw&feature=youtu.be
Silkworm, det spelar ingen roll hur de låter om man gillar dem eller inte, det är de här citaten, hela inställningen, allt. Den som inte identifierar sig med det känner jag inte. Eller de känner inte riktigt mig i alla fall.
Silkworm, innan jag såg trailern till Couldn’t You Wait för några år sedan hade jag knappt någon relation alls till dem. De var ett amerikanskt rockband, samma som Pavement, Superchunk, Seam, Archers of Loaf, Swirlies, Guided by Voices, Sebadoh, The New Year, Slint, Silver Jews, Grandaddy, Sparklehorse, Fuck etc etc.
Alltså, ett band jag gillade och säkert hade/har nån rare sjua med eller nåt med, men inte hade nån större koll på egentligen, inte som med Dinosaur Jr eller Sonic Youth eller Albini själv, eller Joel RL Phelps för den delen. Men de, filmen om dem, deras liv, står nu som exempel för allt det här, och på sätt och vis är det till och med bättre än om det varit med ett för mig ”viktigare” band.
Ulf: Åh fi helvete. Jag, alltså, nä, det går inte. Har inga ord. Inte ens Livets.
Jag vill se hela filmen innan jag säger nåt mer, men håller helt med Matti 10:54.
Livets ord är kristendomens Sex Pistols, skrev Birro i en krönika i somras. För dumt för att länka.
Det här är typ det äckligaste jag vet och kan tänka mig: http://www.youtube.com/watch?v=VhPFoxAGp7Y
Fast jag köpte tolvan när den kom, och den är rätt grym (alltså, det var 1990): http://open.spotify.com/track/0OdFaWe1Tk0ndzR6MUC8E9
Men Könsförrädare, alltså! Omslaget är ett utvik värsta planschen, stor som ett Crassomslag fast i färg. Joanna Hellgren har gjort det. Dör vad fint! Dessutom vinylljudet, och rätt version på Death To Stories och allt. Den som inte köper är antingen dum i huvet eller helt pank. Men sno den då! Viktigare än mat.
Miley Cyrus suger. Alltså, hon är helt värdelös, sämst. Jag skiter i hennes videor.
tack, matt. jag har länge undrat kring mc.
Jag är helt med. Silkworms och Albini mfls inställning är grejjen. Blir lycklig av sån’t och därför är jag den musikfreak jag är.
Jag tycker att Miley Curys är vår tids Siomworm. Att påstå något annat är bara inskränkt.
Silkworm. Och Cyrus. Sorry.
Har helt tröttnat på att folk ska gilla skit (som Miley Cyrus) som något slags politiskt statement. Som exempelvis Fredrik Strage gör, och jämt. Förstår helt de postmoderna mekanismerna som gör att populärkultur får det användningsområdet, kan komma att ha den funktionen, men jag är spyless på det. Varför ska ungar (för det är ju de som styr och bestämmer det här) ha tolkningsföreträde? De kan ju inget annat: betala hyror, laga mat, gå upp på morgnarna, duscha utan att någon säger åt dem etc etc. Men i det här fallet är deras åsikter lag?
”Hatet mot Miley Cyrus är ett resultat av 2000-talets nypuritanism” är rubriken på Strages krönika i dagens DN.
Eh, nä. Så är det inte.
För övrigt hatar jag inte Miley Cyrus, jag hatar de som älskar henne trots den här sortens felslut. Jag hatar folk runtomkring henne som säger att det här är OK. Jag hatar hennes jävla farsa som lät henne tröskas runt i Disney Channel hela sin uppväxt.
Och att kalla Wreckin Ball för ”en powerballad Bon Jovi skulle ha mördat för” och på så sätt lyckas övertyga någon om att den är bra bara för det, det är ju sjukt. Och Plasmatics. Överskattade gånger tio.
Jaja, nu känns det bättre.
Okej, men lite tur får jag se andra halvan av Couldn’t You Wait nu.
Såhär kan man också göra banddoku förresten, om protopunkbandet Debris’:
http://www.youtube.com/watch?v=16hd8cnfONM
Här, rätt lik en gammal C-60 jag gjorde, men nu utbyggd pga det räcker inte med en timme: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/68o8y4DI6Cc1Nyrh3pnFvO
Wu-Tang, Wu-Tang.
Matti: Apropå det du pratar om: http://www.gradvall.se/artiklar.asp?entry_id=1015
Miley Cyrus alltså.
Jepp, sett hela Silkworm-filmen nu. Fantastisk. Tackar, jag hade aldrig fattat på egen hand att jag borde. Kanske återkommer med mer. Men ni vet ju redan.
Jo, kul att Blithe blixtrar förbi en sekund.
Fast jag tycker Miley-låten är bra.
Wrecking Ball alltså.
Jag tycker Blithe är bättre än Miley.
Ett bevis på att jag suttit inne för mycket är att jag aldrig hört Avicii innan. Inget alls. Lyssnar på albumet som Gradvall ger en femma i PGs länk ovan. Det är också ett bevis på att jag gjort rätt.
Det låter som reklam för olika grejer mest bilar, apoteksvaror och finlandsfärjor. Hey Brother låter som reklam för Stiftelsen, bandet alltså. Mitt mål är således att göra skivor som Jan Gradvall inte gillar. Det blir den logiska konklusionen.
Vill förtydliga somligt.
Jag har haft så mycket respekt för Jan Gradvall, mindre som skribent (men det med – han har haft en torr, sträv ton i allt som jag tyckt mycket om) än som kritiker och tipsare. Nästan all disco på den här gamla partylistan ( http://open.spotify.com/user/chops/playlist/2jPrHv7xIor9iISE59RS9w ) har jag hittat till via Gradvall. Och Avicii har melodier, minnesvärda till och med, eller om man hört dem innan. Men alltså. Det är så långt ifrån musik man kan komma. Jo, jag tycker det.
Jag vill bara inte att någon tror att jag håller på med någon allmän Gradvallbashing, eller mobbning. Jag tycker det är sorgligt och obegripligt hur han tappat koncepten. Menar, han pratar ju bara om musik som exportvara nuförtiden, om hur många den tilltalar, som medel för att uppnå något, oklart vad. Världsherravälde eller nåt.
Ja, och fult är det att gömma sig bakom ”djs är också musiker”. Det är svingammalt. Och Avicii har inte något gemensamt med Eric B & Rakim
Jag tror kanske att Gradvall gör det som män i hans sfär förväntar sig av varandra, jämför när Liljestrand ville att Hellström skulle sjunga om surdeg. Gradvalls livspusseltext, den om hur bra det är att blanda jobb och privatliv, är ju ett typiskt exempel på det. De FÖRSTÅR varandra.
Jag vill inte förhålla mig till saker Jan Gradvall eller hans kohorter skriver. Aldrig hört Avicii eller Miley Cyrus vad jag vet, ej heller intresserad. Aldrig sett Bonde söker fru heller. Jan Gradvall har kanske inte hört Mad Nanna, och han slipper. Man måste inte.
Och det här visar att Janne bestämt sig för att han hatar musik nuförtin.
http://www.gradvall.se/artiklar.asp?entry_id=1001
Jag jobbar som vaktmästare. Radiostationerna spelar Avicii hela tiden. Jag hatar hans musik. Och all annan skit de spelar. Värst är set här med att det alltid nuförtiden är 1 vers och 1 refräng som sjungs, sen copy paste med dem 3 4 gånger och så är låten klar. Exakt samma wailade fraser. Det låter apa. Jag ska ta hammaren under kavajen, och slå sönder Tims dator, och sen Jans dator. Så jag slipper höra den förstnämnde och läsa den sistnämnde igen.
Jag tar tillbaka det jag skrev, det var töntigt. Men första meningen gäller.
Nu läste jag det KBoi länkade till, och nu börjar jag ärligt bli oroad över JGs mentala hälsa. Är det Klabbe Af Gjejerstam eller Ola Håkansson som krupit in i Janne och stulit hans skinn? Helt horribla resonemang han för. Jävla gubbjävel. Skiter i att han gjort massa bra innan, nu står han för exakt det jag hatar mest i dagens musik.
Angående Gradvall och tragiken: Jag hade ett Gradvall-citat taget från sista numret av Pop (tror jag) på min vägg i tonåren.
”Det har funnits tillfällen i rockhistorien då musik inte handlat om att vara artig på Grammisgalan, göra farmor stolt genom att vinka till henne i TV, drömma om ett blåsjobb från handelsministern, utan om att faktiskt uttrycka något och förändra något. Om att förakta och förinta. Om att riva ned – burn, baby, burn – för att sedan kunna bygga något nytt.”
För en yngling som precis upptäckt glädjen i en portastudio var det en fantastiskt inspirerande formulering. Det är det fortfarande, känner jag nu när jag skriver ner den.
Miley. Alltså, jag har en flicka på 12 år och Disney Channel. Jag har sett Hannah Montana, allt, alla avsnitt, alla filmer allt. Om och om igen.
hjort: ja, det fattar jag ju. Han skriver ju nåt h e l t annat idag.
http://open.spotify.com/track/2RpVKdX9sOLpirQLUYY7j2
Elegant kverulans:
http://www.fokus.se/2013/09/sa-dalig-ar-din-favoritserie/
matti: Ja, det är väldiga kontraster.
Haha, gillar verkligen Malte Persson. Är han Horace eller vill han vara? Jag tror han är.
Disney kan få en att åldras i förtid, men gör samtidigt åldrandet till ett ljus i tunneln. Jag är äntligen där, i ljuset, och jag kan rapportera nya dimensioner av liv, förbisett liv.
Just nu Wu-Tang, Wu-Tang!
Han är äkta, Malte P, vad han än är.
TP har upptäckt Miley Cyrus? Jag försöker förstå.
DNS med 39 Clocks kunde vara en definition på allt jag älskar med popmusik.
Les Big Byrd och Po Tidholm mot Gradvall och hans likar på Twitter just nu.!
H: ge upp, det här är komplicerade grejjer, serru. Bara vänta och se.
Men ärligt, Disneyåren var en plåga på riktigt. Riktigt riktigt eftersom all synlig diss oftast var helt omöjlig. Nu kan jag i alla fall gå iväg och hänge mig åt annat än amerikaniserad sjuk TV-livssyn, t. ex. försvinna hit.
Och. Har aldrig haft en relation till Gradvall, rätt nöjd med det också. Wu-Tang, Wu-Tang.
någon gång måste man fan säga ifrån.. egentligen borfe man bara skita i det och inte bry sig, men så kan man ju säga om allt. blivit så less på att inte bry mig och intte säga det man tycker. jag gör fan en samhällstjänst ,
Ska man låta idioter få skriva idioti ?. utan att säga ,, du ,, du är en idiot.
Dom människorna som på 90talet svingade nävarna i luften till etype ultima Thule och ace of base är samma människor som svingar nävarna i luften till avicci idag. #fact.
Kan vi inte prata om saker vi gillar nu?
Tänkte precis samma. Lyssnar på Body/Head-skivan. Svinbra, inte helt lättillgänglig.
Grym rec här: http://www.collapseboard.com/reviews/albums-reviews/bodyhead-coming-apart-matador/
Skivan här, upptäckte jag nu, visste inte det: http://open.spotify.com/album/4czWCiepqGBPRNiSG2BDGn
Annat/n jag gillar: Anna Mattsson.
”varje gryning
konfronteras du med din egen död
du bär den med dig
för att kunna leva
och i ditt dödsmöte
sexualiteten
du går med brinnande blad
och möte efter möte
släcker och dricker
ditt brinnande vatten”
Hon har ett sätt att skriva: jag tror det är metaforer, som visar sig vara bokstavligt (men även det motsatta). Det är så jävla mäktigt. Påminn mig gärna i oktober om att ge er exempel på det. Oktober, för att då kommer nya boken, alltså.
Angående den där recensionen (på Body/Head) Feeling The Space är en helt bra skiva, en av Yoko Onos bästa. Har lyssnat mest på den innan, Approximately Infinite Universe, men FtS är lika bra. Och jag tillhör dem som föredrar Yoko framför John solo (utan att förringa den senare begåvning), ja.
Jazzhuset, Gbg, 02.00 – 02.12
Det kommer aldrig vara över för mig
Cassanova
Skända flaggan
Folk tog i hand och gjorde tummen upp.
Efter det tömde jag det jävla dansgolvet med Neue Deutsche Welle och New York Dolls Frankenstein.
Hahahahahahaha!!
Helt slut, och Phelps snurrar i mitt huvve idag. All we want på repeat. Märklig upplevelse, men rackarns fin.
Har beställt nya Phelps. Frakten dyrare än skivan, men vafan. Måste ha den.
Lyssnar på Fly med Yoko Ono nu, den går ju inte av för hackor precis. Vilket geni hon är.
Den verkar bra, Body/Head-skivan. (är det Matti-influens att jag skriver meningen så, baklänges?) Recensionen tyckte jag var lite onödigt fokuserad på Kim Gordons biografi, men vad vet jag.
Inte är det jag? Det är talspråk. Dialekt möjligen.
Jag tyckte inte det kändes som jag när jag skrev det.
Mänskligheten. Hata den.
Gör slut på den.
Fuck it in the face.
:)
:(
:D
Ja . Mänskligheten . Sorgligt sorgligt sorgligt. Vad krävs ?
!
Repeat, fortfarande repeat
Ujuj. Hockey.
Håller med helt. Leksingarna sattes på plats som vanligt.
Thank you and goodnight lovar gott. Nya Phelps dårå. På soundcloud.
Har inte lyssnat på en enda låt på hela dagen. Hjärnskadad?
Jag rensar bland mina skivor och hittade en tolva med ett återförenat Dead Boys 1987. A-sidan är en okej poplåt skriven av Jimmy Zero, liksom lite tondövt framförd. B-sidan är en usel rocklåt av Cheetah Chrome. Väldigt märklig skiva.
Next up är en tiotummare med replokalsinspelningar från 1975, när Dead Boys hette Frankenstein. Peter Laughner spelar koklocka på Sonic Reducer. Faktiskt svinbra, bättre än hur skivan blev.
Eller, det är liksom nåt annat än skivan. Samma låtar (tre stycken) men före punk. Mycket mer Rocket From The Tombs.
Hur kan man bara lämna en öppen fryppel över natten? Slarvigt och larvigt.
Jag har slutat fryppla. Det anses snyggt, behärskat.
Miss Farkku-Suomi. Bra film!
Inte bäst, men bra. Som Tjenare kungen utan det där gapflabbiga. Utan Ulf Malmros.
Alla älskare av god kultur, missa inte SVT1 20.00 i kväll.
”So our young men hid
with guns, in the dirt
and in the dark places.”
alldeles innan och precis där är kroppen täckt av gåshud igen. Klump halsen också. Guuud, eller nå’t sån’t, det var ett tag sedan. Älskar.
Passar på att göra en H
Beth Gibbons soloalbum, det kom 2002 tror jag, är det grymt eller hopplöst pretentiöst? Älskar rösten, men står inte ut med de tjocka s:en.
Hippla.
…hoppla häppla,
http://open.spotify.com/track/2dwN4POv8Jx4HFPOi8pVSj
Yoko: http://www.youtube.com/watch?v=5UnqypZB5IE
Thanks matti!
Take Me to the Land of Hell
Aron Sorkin, nu gick han all in.
Här är min favorit-Yoko:
http://www.youtube.com/watch?v=HXER5lLmvOI
Jag har också mest lyssnat på Approximately Infinite Universe.
Lyssnade på the Seer idag. Mäktig skiva det är alltså.
Ja, jag kollar på Idol. Lyssnar iofs på Brända Barn. En låt de har gjort.
Löfven, han ser ut som en som tycker mycket. Nu, i Aktuellt är det första gången jag hör honom säga nåt.
Jag satt och blädderläste i Sylvia Plaths dagböcker, men det var för deprimerande. Deprimerande som i att jag blev ledsen på riktigt. Så nu ställde jag tillbaka boken och sitter med telefonen igen.
The Seer. Ibland tycker jag den är lika bra som Children Of God.
Fast jag har aldrig lyssnat igenom hela på raken, ska erkännas. Children of God däremot, många gånger men länge sedan nu, kanske inte på tjugo år.
Alla säger det väl och tycker men alltså: Breaking Bad. OMG.
Ja.
Är det värt att se hela breaking bad? Tycker det liksom är samma visa om och om igen.
Ja, jo nog är det värt. Det är nog till och med poängen, spiralrörelsen som uppstår.
Åh, vill spoila. Vi kan prata Top of the Lake i stället. Eller, nä, ser den på SVT och vill inte få det spoilat. Inte.
För vad det är, alltså amerikansk mainstream-tv-serie, så hör nog Breaking Bad till de bästa jag sett. Den lyckas vara svart och grym utan att det känns billigt, kitschigt och effektsökande (och utan att bli höger), och mitt i den där visserligen skruvade socialrealismen är den sådär over the top, överdriven och självparodisk som t.ex. True Blood och Dexter när de tv-serierna är som bäst (som ju dock är mycket sämre serier än Breaking Bad). Dessutom genuint spännande och full av tvära vändningar som man visserligen lärt sig att förvänta sig, men som fortfarande är överraskande OCH trovärdiga (inte som i min nya hatserie The Killing, där de plöstliga vändningarna känns som en ursäkt för att inte behöva ta ansvar för handlingen). Det har varit en jävla resa, helt enkelt. Jo, jag tycker den är väldigt sevärd. Sen är det möjligt att spiralrörelsen Matti talar om blir mer påfrestande om man ser alla säsongerna i sträck. När man måste vänta typ ett år på en ny säsong blir det ju inte tjatigt på samma sätt.
Top of the Lake, skitbra, men jag har inte sett det avsnittet som gick på SVT igår ännu.
Obs, kitsch och effektsökeri måste inte vara dåligt i alla sammanhang, såklart.
Jag håller med om att det är en grym serie, unik. Spiralrörelsen fattar jag också men just att den sträcker sig över, vad är det, 6 säsonger typ, gör mig matt.
Breaking Bad är nästan lika bra som Sopranos. Nästan.
Lika bra som Deadwood, lika bra som (och lik) The Shield. The Wire är ngt annat, BSG med.
326 kommentarer
Matti: + 100
H: 83
TP: 19
Bullis: 15
hjort: 15
skräddarn: 12
Kboi: 11
stalle: 10
Conny: 8
Benny: 7
Annonym: 7
Det är mindre patetiskt att ha skrivit över 100 kommentarer än att ha räknat dem.
Räknaren: hur många früpplar? Hur många früpplar av H?
Sveriges nya arbetsmarknadsminister är medlem i Livets ord och har arbetat för Ja till Livet!!! Jag vet inte vad jag ska säga nu ens.
Äh, jag tycker uppställningen tydligt visar att många har skrivit alldeles för lite på sistone. Skärpning nu.
Sveriges gamla arbetsmarknadsminister är Sveriges nya biståndsminister.
Det är bra, för hon har varit i Tanzania en gång och sett flickor få gå i skolan.
Lee Moses Bad Girl från KBois senaste C-60 är världens bästa låt, visst? Sån där sång, som låter som om det inte ens är kul, att varje stavelse är en kamp liksom, det är biets saltaste jord.
Ja, de är sjukt bra den rösten och den låten. Refrängen, vad händer, han dör ju typ!
Finns en grym samling med Lee Moses som förvirrande nog heter samma som hans enda album (Time and Place, 1971). Inte på Spotify, man får leta på andra ställen… Allt han spelade in finns på den. Helt enorm.
Lee Moses spelade bra gitarr också. Jämfördes tydligen med Jimi Hendrix, men jag tycker han påminner mer om, säg, Bobby Womack. Om det nu var han som spelade på Groovin’, Arethas version på Lady Soul, det låter som det i alla fall.
Ursäkta för Sonic-moment.
Hahahahaha, Sonic-moment, hahahahaha.
Få inlägg senaste veckan p.g.a. textskrivande. Men nu är jag klar med all sång och i princip alla pålägg! Gjorde det sista idag. Nu saknas bara några körinsatser från två utvalda själsfränder och eventuellt nåt percussion nånstans, det hör jag när råmixarna dyker upp inom en vecka. 5 1/2 dag har vi spenderat i studio totalt. Hör inga kompromisser jag inte kan leva med. De jag spelar med, och Johan Gustavsson som spelat in, har gjort det så jävla bra att min tacksamhet inte har några gränser. Nästa steg är att spotta upp mig och gå och kräva att nån hostar upp pengar till mixarna. Återkommer i ämnet.
Hehehehe. Nu mest knäckt av Hate Meditation. Kan vara årets skiva. Inte sedan Panzerfaust etc etc.
Och det här.
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=E3TYev10sL4
Det hånles lite åt Mayhem nuförtiden, sedan Blasphemer lade av. Inte så konstigt, han är ju bäst såklart. Men alltså, kolla och lyssna. Attila Csihar är ju ett geni.
Jag undrar hur nya skivan kommer att låta. Och vem som skriver låtarna. Och vi ha ju alltid Paris. Alltså Ordo Ad Chao. Och De Mysteriis Dom Sathanas. Och Deathcrush. Och Live in Leipzig.
Lyssnar på Hate Meditation. Låter det inte bara exakt som Emperor? Jag är då rakt ingen bm-konnässör, men jag kan inte säga att jag är jätteimponerad. Förlåt för opepp!
Nu bytte jag till Panzerfaust. Med Darkthrone alltså. Mmmm. Har ni hört Darkthrone-skivorna med Fenriz-kommentarsspår?
Lee Moses. Allt i den låten. Hur alla spelar. Trummisen bankar på, blind av tårar, blåsarna tar i med helt spruckna läppar , Lee själv med rösten och gitarren. Och basisten är inhyrd och bryr sig inte. Tog alla pengarna och gick.
Ledsen Conny för att jag inte kan köra på din skiva, har verkligen upp till fotknölarna med uppdrag för tillfället. Hör med Kalle och Jonas.
Ledsen Conny för att jag inte kan köra på din skiva, har verkligen upp till fotknölarna med uppdrag för tillfället. Hör med Matti och Jonas.
Igår eftermiddag fanns inte Hate Meditation på Spotify, men nu!
Det låter old skool, ja, men inte så mycket Emperor som du (och andra) säger. Emperor är pampigare, reverbigare. Hate Meditation är mycket torrare i sin ”epik”, mycket mer Transilvanian Hunger. Tycker jag då.
Nachtmystiums tidiga skivor lät ju bitvis som (helt suveräna) Darkthronehyllningar, och det verkar som folk inte törs prata om det nu. Vet inte varför. Judd Blake, mannen bakom HM och Nachtmystium nämner inte Darkthrone själv i intervjuer heller.
Det sagt, det enda som är ”nyskapande” med skivan är att en låt går i dur. Och det är ju fett. Men jag gillar att det låter gammalt. Lyssnade på Deathspell Omegas Paracletus igår, och jag älskar den skivan, men ibland vill jag inte ha mecket, jag vill bara trycka in den gamla dammsugaren av norsk modell, rätt in i huvet och blåsa rent. Scars gjorde jobbet. Är en bättre människa idag än i natt.
Att Hate Meditation skulle ha en särskilt torr ljudbild, jag menar inte så egentligen. Men de är tydliga jämfört med Emperor (och Mayhems De Mysteriis), låtarna påminner mer om Darkthrones. Och Sonic Youth, faktiskt. Men det är väl inte så konstigt kanske. Med tanke på Twilight och det.
Jag menar naturligtvis tidiga Emperor, och jag tyckte det var påtagligt. Det betyder inte att det var dåligt, men lite ospännande om man som jag inte har jätteaptit på bm.
Vad jag menar med ”inte jätteaptit på bm” var alltså, eller äh det var inget. Måste bara se till att hålla försprånget i postningsratio nu när KBoi har vaknat.
Tidiga Emperor, självklart, det är det enda Emperor som räknas. Ett, möjligen två album. (och en EP och en demo som jag aldrig hört.)
Jag menar bara att det som är Emperor är ljudbilden mer än något annat. Iofs en rätt stor grej när det kommer till tidig BM. och Post-tidig BM. Eeeh, jag vetat det var en i det närmaste obegriplig och felaktig mening, men du fattar.
Jag kan köra Conny!! Det är min stora dröm!! Jag har skrattat på en av Mattis låtar en gång.
Eeh, jag var just väldigt nära att impulsbeställa Panzerfaust på lp när jag upptäckte att säljaren var en vit makt-distro. Nu mår jag lite illa.
Under A Funeral Moon är ännu bättre!
Men Scars är mest lik Panzerfaust.
Jag tycker Transilvanian Hunger är bäst. Med reservation för att jag har tyckt det i eviga tider av gammal vana. När jag lyssnar på bm numera lyssnar jag oftast på Darkthrone och då oftast på TH eller Panzerfaust. Det är medelåldern.
Eller typ Akitsa. Sjukt bra skiva, detta: http://open.spotify.com/album/0iS1sFkvwH1ByBBJtsTfmJ
Eventuellt är det nsbm, jag har lite dålig koll faktiskt.
Googlade, och Akitsa är inte nsbm.
Akitsa, inte så långt från Hate Meditation, va? Eller från Abomino Aetas. Väldigt Lo-fi, väldigt old school. Tidiga Burzum också.
Men den är skitbra, den skivan hursomhelst. Tack för påminnelsen. Mäktig sång som fan.
Jag ska ge Hate Meditation en ny chans. Det kan vara så trist som att jag 2013 föredrar black metal jag redan hört.
Men mest av allt slår det en (mig) att Darkthrone i all sin skröplighet är The Beatles of black metal. Det är ju helt sjukt mäktigt när man tänker på det. Att just DE är de. Det är inte samma som med, säg, Discharge, eller Minor Threat eller Napalm Death, de kan man fatta, höra hur definierande de är, liksom. Darkthrone: allt är ju fel på dem egentligen! Så jävla rolig genre därför black metal, helt inverterad.
Många Clark-remixar som passerat onoterade trots kinglighet, nu samlade.
http://open.spotify.com/album/7Iw2Io8NipDlMCDdS8UsKC
Jamen Kajsas skiva då hur bra är den. Den är hur bra som helst.
Å så ”Vi är bäst!” av Lukas Moodysson: äntligen en film jag vill se på bio.
Ändrade litta. MES får väga upp mot Dean Wareham-debaclet.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/23GSWJOgnuuKK3M4ZAyxeW
Hoppas det inte blir dålig stämning nu, men jag tycker Kajsa-skivan är totalt överproducerad. Obs, hoppas ändå att allt går svinbra pga grundmurad extrem respekt för allt hon vill göra, och det är ändå bara jag i hela Sverige som kommer tycka så här.
Dålig impulskontroll.
Hahaha! Du får tycka precis så. Jag tycker det är det bästa Kajsa gjort sen Jag önskar dig, och det bästa Jari gjort sen Monty Python. Alltså hur bra som helst.
Tycka får jag. Men av alla skivor på jorden som inte är min grej måste jag ju inte vädra mitt tyckande om just den. Men: mina åsikter om musik har som sagt ändå inget större genomslag.
Jag vill gärna höra vad du tycker om olika grejer. Skivor bl a.
Nån som hört David Yows platta då?
Sporten är död. Bästa bandbilden någonsin. Och underbart band. Jag har bara hört en av de här 8 låtarna innan. John Peel är en av flera för mig nya favoriter:
https://soundcloud.com/search?q=sporten%20%C3%A4r%20d%C3%B6d
Och, naturligtvis, det bästa bandnamnet någonsin. Lite ledsen är jag för att jag inte kan lyssna på deras låtar på last fm. En av dem heter ”Här kommer Conny” (!)
Fanns ett band på 90-talet i Luleå som hette Gymnastiken. Och långt innan dess, skiftet 70-80, var det ett band på Tuna/Notviken som hette Överdos. Det är ju det hårdaste namnet. På svenska och allt.
Skate boards är ändå världens bästa bandnamn.
Jag tycker att Sex Pistols, uttalat som vi gör i Sverige, med betoningen på ”pi” är så överlägsen det korrekta engelska, med betoningen på ”sex”. Åtminstone har jag aldrig hört någon på svenska säga Sex Pistols på engelska, och det är jag glad över.
The Skate Boards. Ja, det är bäst. Och Dödskult, med långt u och uttalat med r i stället för l. ”Oh, vad roligt, jag tror jag dör”, typ.
Jaja. Vad har huvudstaden planerat för min ankomst då? Är där efter 12 nån gång.
Stockholm bjuder på postpunkväder.
Oh no. Jag i bekini.
Finns det 2 entombed nu. Fedt ifall det är så. Som beach boys eller sweet.
Sweet. Hahaha.
Läst om Entombed nu. Men ska Nicke sjunga eller spela trummor när de framför Clandestine? Inte kan han göra bägge samtidigt eller?
Vilket entombed ska man gilla ? Sweet entombed eller beach boys entombed ?
var inte gymnastiken ett Bodenband?! Kanske lite mittemellan.Tror dom är döpt efter skylten på gymnastiksalen i unbyn. GYMNASTIKEN. Åkte förbi den ganska nyligen. Skulle behöva underhållas.
De bodde i Luleå, men pluggade i Boden. Har jag för mig. Några av dem är med i Baboon Show nu. Har jag för mig.
Jamen Kajsa Grytten ÄR ju både rejält producerad och helgrym. Produktionen passar henne precis, tycker jag. Dessutom som bonus blir man sjukt sugen på att spela sena BQ: 89& MP t ex. Kul och toppen med andra ord.
Ibland är det bara sååå cool att skriva en singel.
Fast nu vatt’e en dubbel, så menlöst.
TP: Eller hur!!!
Nu något supersorgligare: SoA. På det dåliga sättet. Blä. Fiasko.
Roliga på facebook:
Matti
Stålet
Stålet
Lulle
Stalle
Att Kristofer Ahlström på 10 000 tecken (eller vad det kan vara) om fängelsefilm och -tv inte nämner Kvinnofängelset är ett misslyckande. Tjänstefel. Bör anmälas till PO.
Men jaja. Nu ska jag på Erik Lindegrenprisetjurysammanträde. Spänningen är, förstår jag, olidlig. Eller så ville jag bara skriva det låååånga ordet.
Men gu, Matti, nu blir man ju lite impad.
ge det till dig själv.
You wish. För att inte tala om att I wish.
”Pristagaren utses av en jury, som består av tre till fem leende litteraturkännare” – läste jag och tänkte.
”Litteraturkännare,” det låter helt dirty. The Literature Fondlers.
Dessutom leende.
Gradvall kramar Könsförrädare. http://www.tegpublishing.se/wp-content/uploads/2013/09/k%C3%B6nsf%C3%B6rr%C3%A4dare-gradvall-1000.png
Men helvete. ”Varför e det så svårt att finnas?”
(citatet en ledtråd till något annat…)
”Frontfigurerna”
It begins…
Mvh, sur punkare
Gradvall? Det är han Avitjiss farbror va?
http://www.youtube.com/watch?v=O-QJ7Q9iN_k
onsdag 1 maj | 13:03
H skriver:
Vad är det för band som spelar på Medis? Låter som Marine Girls.
onsdag 1 maj | 17:06
H skriver:
Ps, Randiga Rut hette dem som jag frågade om förut.
Lördag, alldeles för tidigt.
Vad är det här för text egentligen? http://www.dn.se/dnbok/stig-larsson-det-ar-ett-sarskilt-noje-att-lasa-svenska-deckare/
Jo, jag tror det är en s k tidningsartikel.
Det vet jag inte om jag tror.
Always & forever
http://open.spotify.com/track/3FJbueXe4fcYszl9i4U2gX
http://open.spotify.com/track/55nSDvw2dTCPuEBmMrXYda
Se säcks ti
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1w10cWjVLGdXvGKrFWl1hc
Ujuj. Aj.
Men Könsförrädare-skivan, jag skriver mer om den sen. Så mäktig.
Sista Dexter: dränerat på spänning och massmördaraction, maxat med sömnigt familjedrama av matinémodell. Som att de gjort en medveten ansträngning för att ingen skulle sakna serien. Nu är det över.
rolig
http://singelmann.no/
hahaha http://singelmann.no/dagens-middag/
Hahahah! Ny webcomic-favorit där.
Bullis, sök!
http://www.vend.se/ad.php?189582
Nej usch det där är ju inte alls min stil. Jag vill ha rosa glittriga kläder och en fläkt i håret när jag sjunger ungefär som Charlotte Perelli.
Det vore väl en bra, ny image för bandet.
Har nu repat in ”ny” line-up inför Göteborg. Oooh vad roligt. Och bra blir det också.
Önska gärna låtar innan onsdag morgon. Om ni vill bli lite besvikna.
Kan ni inte köra den dära Fullskalle! Eller Levande Begravd?
Kan du inte köra en spoken word där du förklarar hur du tänkte med olika låtar, och sen avslutar du med att slänga ut ovanliga t-shirts från scen?
Spela Med Satan jättejättehögt
Obs, Bob Dylan menar inte ljudvolymen utan i falsett.
Jag vill inte bli levande Gradvall, kör den!
Jag har glömt om jag har tipsat er om en av förra årets bästa skivor: Crazy Spirit LP. Finns för gratis legal nedladdning. Det är nånstans mellan punk och hc, men så där sällsynt jävla bra. Som ett modernt Jerry’s Kids, såtillvida att bägge bandens trummisar höjer det hela över 10 000 andra band. Meddelas endast på detta sätt.
2012 såg det ut såhär i gästboken:
onsdag 8 augusti | 15:20
H skriver:
Vad är det ni säger, behöver ni redan mer hc?
Här kan ni ladda hem Crazy Spirit-tolvan:
http://prosperityandbeauty.blo…..-2012.html
onsdag 8 augusti | 21:01
Conny skriver:
H: Hurra för Crazy Spirit!
Jaha, det pratar ni om, inte att Seremonia släppt en låt från nya skivan här?
http://www.metalunderground.com/news/details.cfm?newsid=95545
Vad är det med er?
Arsle att gbg ska vinna på offsidemål. Asole!
Jag brukar inte göra så här, men det här vill jag gärna att ni ska läsa: http://www.dagensarena.se/opinion/gor-upp-med-den-statliga-rasismen/
Bra skrivet. Håller med, men jag är så fruktansvärt besviken på samhällsutvecklingen att jag bara blir uppgiven. Hatar allt. Vill bort.
Bullis: bra skrivet!
Men även som Hjort. Inte ens den bästa av dagar är fri från ett stort, argt och rätt uppgivet hat.
Jag vet. Jag skriver istället för att ge upp. Enda sättet.
Förtvivlan, ilska, overklighetskänslor och förlorat hopp.
Fast när det är fyra grader ute och barnen är glada och man spelar Edith Piaf och alla hinner till sitt är det ändå värt det.
Haha. Då får jag tacka H en gång till för Crazy Spirit!
Åh, vad fint det låter med Piaf och hela den där biten. Om jag en vacker dag blir farsa ska jag sno hela konceptet.
Kboi: Ni pratar inte så mycket om game winning goals i AIK va?
En gammal rapplaylist som jag gjorde på min onges användare för, ja tre år sen eller nåt, ni vill ju höra den även om ni inte visste om den.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1rP07p29Rjx1t21a58YaxK
Jag har varit med min sjuåring i skolan hela dagen. Är så glad. Jag älskar barn.
Bästa, H!
Jag träffade Jan Gradvall på en skola idag.
Vilka fantastiska satar dom är: http://cstrecords.com/statement-from-godspeed-you-black-emperor-on-polaris/
Jag blev sugen på och letade rätt på Cell, ett New York-band från första halvan av 90-talet. Har deras första, Slo Blo, men letar deras andra, hittar inte. Den heter Living Room.
De låter lite som Fugazi eller Afghan Whigs på sången, men med två grymma, grymma gitarrister i Verlaine/Lloyd-skolan, minst lika mycket som det då tidsenliga (och lite tröttsamma) ackordsriffandet. Hittar bara en låt från andra skivan, den verkar bättre. Bättre sång, mindre power chords. Har någon den? Som vill prata om den, eller rent av dela?
Den första har även en lite jobbig Soundgarden/Tad-tendens, tyvärr, med meckiga taktbyten och grejer. En trea.
Håkan Juholt i Min Sanning ikväll!
Jag tror inte på att det inte var en personlig tragedi för honom att misslyckas som partiledare.
Jag tror inte på så mycket han sa över huvud taget. Utom det där att han ser sig själv som en socialdemokratisk ideolog.
Jag är glad för att han gav särbon ett ansikte. ps. : http://www.urbanoutfitters.com/urban/catalog/productdetail.jsp?id=30096358&color=001
Provokatörer
Vilket luftigt C-60 Benny! Jag vädrar höst.
De här vill jag höra på torsdag: Helgen v. 51, Vilken pärla, Svensk musik, Tidsinställd bomb.
Helt anspråkslöst alltså.
Fick jag välja hade jag velat höra Allting är drömt i en rålång version. Typ Ascension fast Allting är drömt. Det är min dröm.
Shredd: Eller hur! Hösten börjar och slutar med Moondog!
Mycket viktig text av min vän, komikern Moa Svan:
http://bang.se/artiklar/2013/plus-kvinna-regeln-2013-09-25
”Det spelar ingen roll hur rolig jag är, hur mycket erfarenhet jag har, eller hur många fans jag har. Det viktigaste för att få gig som komiker är att vara man. Det näst viktigaste för att få gig som komiker är att göra humor som män gillar. Vi skulle kunna kalla det för manskvotering, eller män-före-allt-regeln.”
Ja, jag vill också höra Allting är drömt. Och att nån ringer min mobil och låter mig lyssna då.
som ni väntat…
http://open.spotify.com/user/staffan.e.andersson/playlist/1TIHQdIjbAxAPMlNnfo1r3
Åh gud nu lyssnar jag på min C60 med Puffin, Stardog och Blithe igen.
”Frågan är hur DN:s ledning kommer att agera. Kommer man att se till att bygga in kontrollmekanismer för att undvika nya faktafel? Kommer ledarsidan att publicera en rättelse för att Kjöller lyckats med konststycket att blanda ihop en norsk rättspsykiatriker, en skådespelare och en travhäst med en svensk förort, eller kommer man, för att citera Wolodarski, anse att även detta blir ’obegripligt för läsarna’?”
http://www.aftonbladet.se/kultur/article17537455.ab
Låttitlar BQ fått döpa om: It only takes à fleshlight to create à monster.
http://www.google.se/search?site=&source=hp&ei=ZPpCUqqOJMW34ASLx4DgAw&q=fleshlight&btnG=
Bwahahahaha.
DNs Kjöller ja. Ge henne och Wolodarski vad de förtjänar. Livsfarliga typer de där.
Vill bara lyssna på AWOL One och/eller spela elgitarr men måste göra annat. Tappa 30 kilo bland annat, och diska. Varför är det så svårt allt? Svårt och boooooring.
Regnar och blåser och en grad varmt. Men här vill jag bo.
nu ska jag arkivsöka i vårt grammofonarkiv efter godbitar. snart ska alla skivor säljas till allmänheten, men först ska jag rensa. mouhahahahahaaa
finns det några svenska vinylgodbitar man borde kolla efter?
män utan fruktan, 45:a brända barn. nämenokejrå.
frypplar med albumet också trots att jag har den. det blir julklapp till nån.
sa jag att alla skivor kostar 10 kronor styck?
You bastard!
Fast jag har såklart skivorna du nämner.
såklart du har. nåra tips att leta efter då?
Köp allt, stalle. Sälj dyrt till oss andra.
visar sig att det finns begränsningar för hur många skivor man får förköpa som personal.jävla jävlars.
betyder ju att jag kanske måste stå och bläddra med kleti och pleti!
kreti…
indie-jätten
http://st.nu/noje/lokalt/1.6317351-branda-barn-ateruppstar-ur-askan
jävlar vad jag postar idag.
Kleti! Haha!
Jävlar vad jag lyssnar på en vinyl idag. Min första nya vinyl på många många många år. Och jag verkligen,verkligen verkligen älskar det.
stalle, jag är lite nyfiken på Provins – Bakgrundsmusik för Ensamma Människor. Har inte hört den, men…
hehe
Åh, stalle. Vilken dröm.
Advokaten i Newsroom. När hon säger ”I’m liquid sex”. Fy fan vad roligt och coolt. Hela den scenen är underbar – den första minuten i näst sista avsnittet säsong två. Charlie, Will och advokaten har så jävla roligt samtal. Jag döööör.
När Charlie bara vill ha sparken och Will får för sig att skapa god stämning, alltså. Det är lika bra som de bästa stunderna i West Wing. Finns ingen bättre dialog. Ni kan få mitt HBO-lösenord allihop om ni vill se.
Hela de två sista avsnitten är förresten underbara. Efteråt finns inget mer att önska av nåt.
Man är helt kär ba.
Ingen bestämmer över mig.
H: ”Vi säger så, vi säger så” brukar de säga där hemma.
Men annars då? Könsförrädareskivan är ju precis så bra som reklamen (MA) gjort gällande. Jag blir så glad och varm av att höra det här. Fan vad kul. Och de spelar i ett vinterstockholm ser jag.
Man är helt kär ba.
Jag drömde att jag lyssnade på Anticimex.
Uj. Ujuj. Bokmässor alltså.
Ja, de suger livet ur en.
Livet känns så fullbokat liksom.
i morgon sthlm. tjåförrn bjuder till gästabud och tortyrkammare i källaren.
Åh, Tjåfförn. <3
Vad heter världens mest ljushyade producent?
– Steve Albino
Vad heter världens mest vindrickande producent?
– Steve Albali
Vad heter världens mest bakfulla producent?
– Steve Albylo
Apropos Steve Albani, öldrikkaren
– fin lång artikel om Shellac, arbetsmetoder, In Utero.
http://chicagoist.com/2013/09/11/interview_steve_albini.php
Vad heter världens fattigaste producent?
– Steve Albani
Väldigt bra skrivet, Bullis!
F.ö. är det småfrustrerande att en (jag) oftast blir lite grinig när folk tar upp sina smarta nallar och tyvärr skymmer sikten med dom under spelningar, särskilt som jag nu suckar högt över att ingen verkar ha lagt upp nåt från gårdagskvällen. Fan att det ska vara så långt till götet.
Jag känner att jag har mycket rock kvar i mig. Efter igår alltså. Och att jag nog alltid kommer ha. Det var en superbra spelning på en massa sätt, och det var alltså ett av dem.
De nya mixarna på delux-utgåvan av In Utero är magiska. Finns på Spotify.
Tack Hiawatha!!
http://m.imgur.com/a/p0tKn
Skönt att höra Matti!
Albini, han är ju så jävla grym.
Tack för påminnelsen ang Hell. Drog på ett par Dim Stars plattor ikväll, länge sen sist, klart underskattade!
Oktober. Har varit klart ett tag.
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/7GJCpurG4BwskiZdqyERfn
Serafina Steer – matti tipsade när den kom, jag har inte hunnit fatta förrän nu.
The Embarrassment – Rhythm Line. Ett så underskattat band de är/var. Det här låten är inte ens spelad 1000 gånger på Spotify.
Big Dipper – Ett annat matti-tips det tog tid att förstå. Men inte minns jag att någon här har tipsat om det här svinbra albumet med dem från sent 2012! Bättre pixies-rock än jag hört på hur länge som helst.
Unknown Mortal Orchestra – Superlåt.
Torkel Rasmusson – Att skriva bra texter är en sak. Att sjunga bra en annan. Men att sjunga sina texter mitt i prick, det är en annan femma, och det är det Torkel är så jävla bra på.
Off! – Rotten Apple. Spår från 2011 som inte är med på något av albumen.
Kurt Vile – Pure Pain. Vissa av oss hör rock här, andra hör bara en gnällig singer/songwriter. Jag tillhör ju de förstnämnda. Tänk Johnny Thunders ’Hurt Me’, och ta till er riffet som bär världsmästarstämpel.
International Harvester – Sov gott Rose-Marie. 7600 spelningar på spotify. Ett skämt. Det här är CAN på svenska, exakt samtidigt. Men Träd, gräs och stenar-folket hade ingen aning om vad som försigick i Tyskland när det begav sig.
Birdland with Lester Bangs – Accidents of God. Appropå undeskattade artister.
Urinals. Vilket jävla band. Jag älskar dem bara mer och mer. Men ni vet ju redan det.
Trailer Bride – Birdfeet Feelings. Jag älskar hur Melissa Swingle sjunger. En av deras bästa låtar, från deras bästa platta.
Thomas Wiehe – Vargen. Jag dör och gråter. ”Livet får alltså en chans till /…/ Andas in den svarta rymden”. Musik som är större och vackrare än livet. Jag är helt nykter också, bara så ni vet.
Mazes – Bodies. Nykraut. Lite väl popigt, tyckte jag först. Men lyssna hur de spelar de sista 2 minuterna av låten! Bättre än ditt vanliga hipsterskit.
Jerry’s Kids. Lova att tipsa mig om ni känner till något annat HC som är så här organiskt och svängigt. Gud, så han trummar!
Mac Demarco – Ode to Viceroy. Mest egna och intressantaste Captured Tracks-artisten. Hade med ett annat spår på mitt årsbästa 2012, men har upptäckt att det finns mycket som är bra på den här skivan.
Docent Död – Fångar på Europaväg 6. Larry Lövgren. Han är en grym sångare och låtskrivare som ibland fått stå lite i skymundan bakom den mer showige men likaledes lysande Joppe Pihlgren. Men framförallt, lyssna på arret och spelet på gitarren i höger kanal i refrängerna! Det är galet geni som spelar! Zebo Hillborg. Vilken finess.
Black Wine – Knots. Nu när jag tröttnat på att vara besviken över den äckliga produktionen kan jag ta till mig musiken. Det finns en hel del pixies-kvalitet här. Leadgitarren är smått fantastisk i den här låten.
Julia Holter. Det är lite som att höra en modern Laurie Andersson. Trots superbegåvning upphöjt i 10 tycker jag det låter personligt och rätt rakt. Refrängen som kommer in efter två minuter, ja, det är harmonier jag aldrig har hört innan. Jag är tacksam över att fått höra dem nu.
Mardröm om att jag va ihop med kvinnofridskränkare som jagade mig, e så himla rädd nu :(
Köpte äntligen Pärson Sound-boxen härom dagen och jag måste erkänna att jag grät lite för att det är så stor musik.
Nu är det morgon Bullis!
Svär över vårdens nedmontering. Sitter på det tredje apoteket nu. Ska trösta mig medConnys c60 senare .
Jävla skitland !!!
TP: Du är ju fri att välja, du kan välja att gå därifrån och till vilket annat undermåligt apotek du vill.
Benny: Precis, jag har ju min alldeles egna individuella rätt att fritt välja. Tack, glömde ju det. Nu känns det fint igen. Ny apoteksslogan kanske: Det fria valet är den enda medicinen vi garanterat ger.
Jobbar istället. Under tvång.
Marvel: Agents of S.H.I.E.L.D var grunt som ett dockhandfat men helt ok ändå. Pluss man känner igen Joss Whedon på samma sätt som man känner igen Aaron Sorkin.
Alltså lätt, känner man igen dem. De är tydliga och det är bra såna här gånger.
Fortfarande knäckt över att jag mesade ur och satt hemma medan Off! var i storstan och röjde för ett drygt år sedan.
The Rhythm Line låter ju som Joy Divisions These Days! Aldrig tänkt på det innan.
Natalia Kazmierska i dagens AB. Word.
Ja. På dom hårt! Det är en sjuk trend att misstänkliggöra eländet. Känns som en snedvriden nyliberal skräck för ett icke-existerande vänsterspöke. Sjukt och obegripligt i vilket fall.
Skräddarn: Törs man fråga om mer kött på benen (ang. Person-Sound-boxen)?
Kan int sluta lyssna på In Utero, b-sidorna oxå bättre: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1KCFW29mWMhfktiwybIuKu
Det drabbade mig bara, hela grejen, andan där i slutet på 60-talet. Att man verkligen trodde att man kunde ändra på den här skiten genom linssoppa, kärlek och helt ny musik. Älskar det.
Punk forever.
TP: jag jobbar med valfrihetssystem inom vården. Det är lite Peter Pan-feeling hela tiden, politikerna sitter och låtsas i en fantasivärld full av luftslott och snömos.
Till dig som tänkt söka vård i Sthlm efter 2016: flytta, förslagsvis till Gotland. Norrtälje kan också vara fnt.
Bullis, H, Mörn:
http://screen.yahoo.com/snl/girls-promo-090000230.html
Fin höstdag idag. Soligt, varmt. Hjort sätter sig inomhus och ser på dokumentär om kvinnofängelse i Afghanistan. Blir nedstämd, börjar prata i tredje person.
Ujujuj, man är inte trettifem längre.
Matti: Hahaha!
ujujuj man är inte 43 längre
Nu är jag hemma. Återkommer kanske om nåt. Förlåt för all norrländskan igår kväll och natt.
Phelps! Gala!
http://exclaim.ca/MusicVideo/ClickHear/joel_rl_phelps_downer_trio-gala_album_stream
Hela skivan!
De som inte gillar Phelps (av de få som vet om honom överhuvudtaget) missar postpunken i honom/Downer Trio. Man förleds gärna att tro att det är alt-country, men det är lika mycket Joy Division och Big Black (eller mer Rapeman/Shellac kanske- men Albini iaf) som Neil Young.
Gala är bättre än Customs, tycker jag. Påminner mer om Blackbird.
Exakt nu har jag sett hela Breaking Bad. Pratar gärna om det men väntar tills de som bryr sig också sett färdigt.
Säg inget, jag har inte sett de nya avsnitten än.
Jag har sista kvar och är livrädd för internet nu av den anledningen.
breaking bad slutade med värdighet till skillnad från Dexter. Dexter har man ju iaf viljat ganska länge att skiten skulle få ett slut. med breaking bad är det ju tvärtom. känner en genuin saknad. visst ser ni boardwalk empire? börjar kännas klent med kvalisortserier nu. soa har ju börjat kännas rätt uselt den här säsongen.
Walking Dead börjar igen om nån vecka, så där blir en annan sittande. Men fan vet hur det kommer bli, med ännu en showrunner avverkad och ännu mer Kirkman-inflytande. Hoppas de tar död på serien innan den hinner kuka ur fullständigt.
Ni får inte ptata om Breaking Bad! Jag har aldrig sett något avsnitt. Kommer kanske heller aldrig göra det, så ni får aldrig prata om den.
Kul ändå det här med att det kommer ett mail från Spotify som förklarar att fram till på fredag, då albumet släpps, kan man lyssna på 2 nya Veronica Maggio-låtar om dagen. Det betyder ju någonstans att det är möjligt att få in lite pengar till barnens välling den vägen. Spotify genererar mer pengar till de som som spelas flitigt där, än vad skivförsäljning och digital nedladdning ger.
Benny snälla, fixa till vården åt oss! Jag litar på dig.
Phelps, mums. Tas senare, överaktiv nu och skulle ju inte hoppa in här, behöver få annat fixat, men är ju överaktiv och här är jag till
nu.
någon som vet någon bra sida man kan handla band t-shirts på?
det här är väl en modeblogg?
Typ. Det är en modistblogg. Specialinriktad på träkeps.
Phelps i hela mitt hjärta just nu.
TP: Ledsen, har inte 100 miljarder och 10.000 läkare över.
C-60!
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4TvOACjIt29lLcKVKBvog3
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4TvOACjIt29lLcKVKBvog3
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4TvOACjIt29lLcKVKBvog3
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4TvOACjIt29lLcKVKBvog3
Lite om lite:
The Prisoner med The Clash har inte funnits på Spotify tidigare, tror jag? B-sida på White Man In Hammersmith Palais, var den i alla fall, samt en av mina favoritlåtar med dem sen alltid, Strummers körer är det nog som gör det för mig mest.
Boyd Rice – Turn Me On, Dead Man
Rice var väl en av de där tidiga industriikonerna, som hängde med Throbbing Gristle och Monte Cazazza och Lädernunnan och de andra glada gamängerna? Den här låten låter som Velvet Underground, eller snarare som en instrumental demo med Jesus and Mary Chain, i en vindtunnel eller nåt. Magiskt bra i alla fall. Tänk Voldemort.
Super Wild Horses hade jag aldrig hört talas om, och jag pallar inte gå igenom hur jag upptäckte dem, men jag började såklart tänka på Beat Happening när jag hörde dem.
Hiphopen, ja det är grymma låtar bara. Från ojämna skivor ska sägas, det betyder något, men jag vet inte riktigt vad. Men alltså hör vad bra RZA rappar på Beez. Det är som med så mycket annan musik: rösten, låten.
Rolling Stones – Heaven
De är en trio på den här låten från Tattoo You: Wyman, Watts och Jagger på alla gitarrer. Och sång såklart. De är fan underskattade, Stones.
Hamnade i en liten Big Dipper /The Embarressment-dip i helgen, tack vara Connys C-60. Tog samma låt till och med, inte BD då, men den andra. Hur som, den är bra.
Gör FYI mina C-60s enligt ny metod numer, men det skiter ju alla i, så länge det blir så här bra.
Vit Päls, jag älskar honom. Nya skivan är lite ojämn, men det ingår å andra sidan i detta älskvärda Följandet av infall och att inte vara eller göra perfekt.
Det blev visst ingen september C60 från mig, skyller på tidsbrist/svårmod/Blondie/fylla/blöjor/Dexter/hopplöshet/Hölderlin. Kanske att jag återkommer med en oktober istället, eller så är drömmen över.
Jo, halvkänd (nåja) svensk indiepopartist som ville ge mig på käften i torsdags visade sig ett par dagar senare aldrig någonsin förut ha hört talas om begreppet punkgryta (som i: ”Vad sa ni? Punkgryta? Vad är det?”). Jag tänkte att det förklarade en del.
Hohoho.
Men din förvåning över hur det höll på att bli var ändå ovanligare än att inte ha fått smaka punkgryta som någons snälla mamma lagat medan man själv var ute och klistrade flyers.
Ja, jo, kanske. Men kulturkrocken.
Johan Forsberg är chefen hela veckan.
Berätta hur du gör dina C-60 nu! Alla vill veta, men det är bara jag som vågar erkänna.
Har äntligen lyssnat på Könsförrädare nu också, efter Stalles C-60, och satans jävla balle vad bra dom är!
In Solitudes nya låter som Sort Sol! Fast fortfarande metal. Det är en komplimang alltså. Älskar skivan, deras lätt bästa hittills. Den streamas här:
http://www.metalinjection.net/av/solitude-streaming-sister-full-limited-time
Men skynda , nån dag till, högst.
Att prata om Nick Cave i sammanhanget, som somliga gör, är tjänstefel. Back to rock school, uppgiften är svårare än så.
shredd: Jag? Nej du, hemligt!
Jag tror jag smäller av. Janne Josefsson och Hanne Kjöller i debatt om faktafel på Gomorron. Är inte exakt dom två de absolut sämsta journalisterna i det hänseendet?
Schysst, jag skyndar. Bra, bättre, börjar den i alla fall. Kul.
Minns när Pelle trummade i det grymma och nästan helt okända bandet D.A.M.P. för jättemånga år sedan. Var chaufför för gitarristerna och bassisten. Repan i Pelles garage. Länge sedan verkligen.
klart bäst!
Okej’rå. FRÜPPEL!
Jo, jag såg sista Breaking Bad igår. Bra slutavsnitt.
Köpte precis ”nya” (för mig i alla fall, pga ingen berättar nånsin nåt för mig, allt får jag fan fatta själv) Slöa Knivar, och fan vad vad bra den är, sjukt bra.
Här kan man lyssna såväl som köpa, jag tycker både och, man får betala vad man vill.
http://sloaknivar.bandcamp.com/
Helt annan grej: Jag blir aldrig tyst igen. Jag är från förorten.
Fan vad dumt att köpa nya slöa knivar. Borde de inte vara skarpa åtminstone en liten stund när de är nya?
Är tyvärr inte betrodd med skarpslipat.
Äh, sluta dumma dig Benni! Jag vet att du vet att jag vet hur du gör.
Behandlade förresten en patient vid namn Can i morse! Jag ba: coolt namn! Hon ba: vad kostar det?
Patricia i Slöa knivar är coolast i Sverige, det har hon varit i minst femton år dessutom. Skitbra skiva också.
Ja. Tjuvläste på fejjan. Sällsynt med nån som verkar ha trappor hela vägen upp.
Så till den milda grad alltså. Ingen skugga över någon annan för det.
Jag klistrar in den här Slöa knivar-texten för det är ändå ingen som postar om nåt annat och den är så jävla bra + sann:
90 min av skit – 90 min, 90 min
90 min av skit – så är mitt liv
Var så säker på att jag tryckt in PAUS-REC-PLAY
Satt och väntade på I ain’t mad at cha med Tupac
Den kom jag klicka PAUS men bandet starta inte det stoppa
Jag hade redan spelat in 90 min med skit
90 min av skit – 90 min, 90 min
90 min av skit – så är mitt liv
Man kunde kanske spola tillbaka men palla det
Jag tänker leva med mina fel
Ska aldrig sitta och vänta mer
Ska vara nöjd med livet som det blev
Måste sluta tänka att i framtiden är jag den –
är jag den är jag den, är jag den är jag den,
är jag den är jag den, är jag den är jag den
Måste sluta tänka på framtiden
Jag ska va nöjd med mina
90 min av skit – 90 min, 90 min
90 min av skit – så är mitt liv
Jag såg en bild på Beyond Pink där Patricia hade på sig t-shirt med ett band jag är/var med i. Dog av stolthet.
Tar klassikern på nya också:
Jag kan sticka – du kan sticka
Mitt blir en tröja – du är en fitta
Dör vad bra det är. Världens bästa rim just nu genom tiderna.
matti: hahahaha!!! Word på det!
Sommaren är slut och jag är tillbaka, och mörkret med mig.
Gjorde ett rätt sugigt C-60, men det är Spotifys fel.
Ska väl göra en PL på youtube istället.
F.ö: Kan någon sammanfatta tack?
http://open.spotify.com/user/kilotin76/playlist/0RuLaQuIulKWX8zPBmEuRM
I mitt huvud nu, hela tiden, Well I Wonder med Smiths:
Gasping, but somehow still alive
This is the fierce stand of all I am
Gasping, dying, but somehow still alive
This is the final stand of all I am
Lyssnar på dubstep. Konstigt nog fattar jag precis allt, vartenda trumslag och varje synthbasslinga. Samtidigt fattar jag ingenting. Det är för att det är ett soundtrack till sakernas tillstånd, avstånden mellan avsändare och mottagare. Det är tröstlöst långt.
kilo: Vad mräkligt. Precis den versen har jag haft som mantra när jag varit vissen. Den och BQ:s Capable.
Asså jag har börjat titta på Battlestar Galactica.
Men äntligen. Inte bara det, annat med.
Dusk + Blackdown. Rekommenderas, finns inte på Spotify, mer än en låt, men det finns två album och några EPs. Allt jag hört hittills är bra.
För övrigt föraktar jag, nej jag fördömer, de som vantolkat och sedermera annekterat Housebegreppet. Jag hatar Avicii och Adrian Lux etc och alla som tycker det är ens musik.Hatar!
Revisionister! Faurisson! Irwing! Xxx Xxxxxxxx! Ja hatar er!
Hmmm. Borde äta något snart.
Nu ätit och lugn igen. Dusk + Blackdown finns visst på Spotify, sök på skivtitlarna i stället. Eller tryck bara på länkarna.
Första skivan:
http://open.spotify.com/album/0H3QZ4LPvJso0uo0Gqr7Ua
Remixversionen på första(Redux)
http://open.spotify.com/album/3IY4dv1XhbOYxGvE0MuWDH
Andra:
http://open.spotify.com/album/4NbYSQp8L1rOh9DO5dqLKL
Läste det där som ”Borde äta något svart” och trodde det var nåt metal-beteende jag inte var bekant med sen tidigare. Typ att det är hårt att äta blodpudding eller nåt.
Finns hur mycket Dusk + Blackdown som helst på Spottan.
rekommenderar Margins Music: http://open.spotify.com/album/3IY4dv1XhbOYxGvE0MuWDH
Råkade länka remix-skivan, här är nämnd skifva: http://open.spotify.com/album/0H3QZ4LPvJso0uo0Gqr7Ua
Fast på remix-skivan finns en låt som heter Akaboo, som är så överjävligt go.
Lyssnar på duskarna nu. Är detta dubstep?
Jaaa, det är det väl? Bra är det ju hursomhelst.
Benny, jag hade ju redan länkat, toker.
Jo, trivsamt om man gillar sånt. Hade aldrig riktigt fattat vad dubstep är.
Hahaha. Såg inte! VAD TOKIGT DET BLEV
JA HA HA VAD TOKIGT
Har bunkrat upp Boardwalk Empire men vill bara kolla på Agents of Shield. Den här dagen har varit nog seriös och hårdkokt. Time for heroes.
Skrev ett svinlångt inlägg tidigare idag som Apple sabbade när jag skulle klistra in detta (som ändå var det viktiga):
Blood & Roses – Enough is Never Enough
http://www.youtube.com/watch?v=HlQQCNT5LS8
C: Jag hade dansat ner benen till knäna till din Deutsche Welle.
Veronica och Håkan, har ni hört? Gillar!
Helst vill jag läsa Kerstin Thorwall-biografin nu.
Eftersom ingen verkar ha läst eller åtminstone inte kommenterat vad jag skrev om Veronica Maggioskivan i natt så tog jag bort de inläggen och så sammanställde jag dem, utvecklade resonemangen, till en löpande text istället, en recension ingen beställt eller tänker betala för. Därav en del självklarheter, om vad jag lyssnar på till vardags exempelvis, och sånt gammalt mög. För jag kunde inte låta bli. Skriver just nu inte skivrecensioner någonstans alls och det är ju skönt (för andra i alla fall) på många sätt, men ibland bara måste jag formulera mig.
Veronica Maggio sjunger så bra på nya skivan att det inte är sant. Det är något med hennes röst, i likhet med säg Morrisseys eller Lee Dorians, som gör att jag inte hör vad hon sjunger till en början. Nästan så jag blir förvånad när jag efter ett tag uppfattar bokstäver, ord,och fullständiga meningar. Dessutom når den melodiska höjder på ett sätt som hennes tidigare album inte riktigt gjort. Det är lite tidstypisk produktion, på ett tråkigt sätt, men det är väl så det ska vara. Musiken har en tydlig målgrupp. Samma människor som klickar på Avicii eller Håkan Hellström i laptopen/läsplattan/telefonen och lyssnar i sina in-earlurar ska hitta hit. Jag har inga problem med det egentligen. Popmusik har sedan urminnes tider speglat sin samtid, de breda folklagrens samtid, på det sättet på ett annat sätt än, säg, doom metal.
Handen i fickan fast jag bryr mig är, precis som titeln tycks påstå, en högst politisk skiva. Men inte på något sätt jag föredrar. Den är höger och identitetspolitisk. Det är ”för indie” att planka på tunnelbanan men däremot helt ok med andra lagbrott och skugglika beteenden som att gå före köer, åka svarttaxi och att planka in på allmänna bad mitt i natten.
Jag lyssnar på mycket musik som är politiskt minst sagt tveksam (åtminstone sett till min egen övertygelse). Som hip hop, Oi, jamaicansk dancehall, black metal och militant anarkopunk. Men på samma sätt som när Stig Larsson plötsligt befinner sig i morgonsoffor på tv i stället för på Prinsen, diskuterandes SM-sex (med kvinnor som sett till deras ålder och påstådda PH-värde kunde varit hans barnbarn) med andra Arne Anka-karraktärer händer något. Arenan har vuxit, fler hittar dit, de som inte begriper är plötsligt fler än man var van vid.
Så länge man befinner sig i mindre sammanhang bestående av likar, med samma referenser som en själv kan man, bör man, testa idéer och föra diskussioner bara för att. Tillåta sig att växa som människa faktiskt, hur töntigt det än må låta. För att man är bland folk man litar på. Som kan sin exempelvis Sarah Kane, sin kyrkbränning och sina engelska subkulturella koder.
På somliga punkspelningar må det vara okej och kutym att spotta på bandet, eller kasta ölburkar på dem, för att visa sin uppskattning. Men det gäller att verkligen läsa av rummet och de som är där om man gör det någon annanstans. Annars är det lätt hänt att man åker på en propp. Av indignerade kvällstidningskrönikörer eller en oförstående mobb.
Jag menar nu inte att Veronica Maggio är infernalisk och sprider egoism och anti-kollektivistiska budskap. Inte i lönndom eller ens som utslag av en omedveten cynism. Däremot finns det en del textrader som skvallrar om en likgiltighet, att hon i likhet med Håkan Hellström, som hon sjunger detta i duett med, besjunger bilden av sig själv, sin persona, snarare än att de har något de verkligen vill säga.
Det här har inget att göra med att jag efterlyser sanning. Hon behöver inte beskriva mitt liv eller ens sitt eget för att jag ska vara nöjd. Men jag tycker att när berättarjaget ”går runt i T-shirt och är trött” och ”sitter på pianot mellan flaskor glas och fimpar”, så är det inte dekadens eller ens resterna av en trovärdig fest. Jag får en bild av supermodeller som sagts åt att gå omkring som i nån gammal Chris Isaak-/Red Hot Chili Peppers-/Guns ’n’ Roses-video eller i nån Calvin Klein-annons. Målgruppen blir så tydligt en man inte längre självklart tillhör: de sorglösa, vackra ungdomarna, som de skulle beskrivas på 90-talet. Eller så är man lite äldre men man tillhör ändå men det är på sätt och vis ännu sorgligare.
Jag börjar tröttna på det här med att vara så helt och totalt närvarande i nostalgi, uppslukad av bakfyllor liksom. Tycker det är problematiskt. Det är lite som att åldras baklänges. Det är en viss sorts människor, i en viss ålder med liknande erfarenheter. Som saknar när ingen förstod dem. Och både Maggio och Hellström kanske hör dit men det är inte så klädsamt att inte ha utvecklas mer än så under en rätt så lång och framgångsrik karriär. Och jag menar alltså som textförfattare, hur de är i verkligheten, som människor och vad de lever för liv, bryr jag mig inte om, det har jag inte ens med att göra, jag moraliserar verkligen inte.
Samtidigt, om deras röster inte gjorde vad de gör med mig, som jag skrev inledningsvis, så hade jag aldrig tänkt på det här överhuvudtaget. Då hade det varit vilken popmusik som helst och jag hade slagit på senaste Hate Meditation eller nån gammal Conflict-platta. Som vanligt. Och jag fattar ju det de sjunger om, den där ruschen, ute–och-röja-ruschen. Känner det till och med när jag lyssnar, pirret. Vill bara inte längre vilja bara det.
Så enas vi inte kring något annat, jag och den där på Expressen, så är det väl detta: väx upp, var inte utvecklingsstörd. Sluta vara 17 år hela tiden. Sagt med kärlek alltså. Tycker väldigt mycket om skivan trots allt. En fyra.
Just ja, har NATURLIGTVIS även en C-60 med Veronica Maggio, uppdaterad i natt efter att ha hört senaste skivan alltså. För ingen som inte gillar henne, som skriver här dagligdags kommer ju orka lyssna på allt hon gjort för att bilda sig en egen uppfattning. Men så här pass kanske man kan ta in. Om inte annat så är det en grym playlist. Bara bra låtar, warts and all. Ingenting från första skivan för den gillar jag inte alls och jag är bäst och har rätt.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/04v9ADPaNbbtGcheSY0ddN
Jo, du är allt en gammal go gubbe du Matti. Inget baklängesåldrande där inte. Kanske lite för snäll ibland, eller snäll är nog fel ord. Förstående biter nog bättre.
Hehe. Tack. Eller vad jag ska säga.
Läser alla andras recensioner nu, folk är ju dumma i huvet. På sina futtiga 800-1500 tecken ska i princip alla hon någonsin samarbetat med prompt nämnas, även de hon jobbat med på tidigare skivor. Resten av utrymmet går åt till att berätta hur många spotifyklick Satan i gatan hade. Så jävla slappt. Gradvall nämner i alla fall det här med könsordningen som ett problem, men i övrigt är det ridå för svensk kritikerkår.
Skriver inte Gran Jadvall något om hur mycket hon sålt och hur det påverkar hans betyg? Skymning!
Den egentliga skymningen är att någon inte skriver skivrecensioner någonstans alls just nu och att denna någon tror det är skönt.
Nu har jag läst för mycket media den här veckan. Är så sjukt deprimerande. Klart Sinead O’ Connors öppna brev till Miley Cyrus är idiotiskt. Men en poäng som de flesta missar är att Miley Cyrus är en jävla sopa oavsett klädd eller ej.
Men, hej då.
Ner i underjorden med dig, Matti.
Yuri Gagarin från Göteborg. Dronerock från Göteborg, eller nåt, med mycket bluesgitarrsolon och smattersynth. Skivan kom typ nu.
https://soundcloud.com/yuri-gagarin-1/first-orbit-album-version
En vecka kvar, motherfuckers.
https://www.facebook.com/events/1377523035812622/
fff-fredag fatherfuckers.
KBoi: äre alkoholfritt?
En av de enskilda dikter jag oftast plockar ner ur hyllan för att läsa är av Jacques Prévert, ”När en levande tar livet av sig” heter dikten, och den slutar såhär (översättning Arne Häggqvist): ”Å du tappra matematikhäst! Redan när du var liten och man med piskrapp lärde dig att låtsas räkna, redan då tänkte du på att dö, fast ingen visste om det.”
H – Nej, man kan köpa ölisar där. Jag får personalpris. Om du säger till så kanske jag kan köpa en till dig.
Idag är det sju (!) år sen Ditt hjärta är en stjärna släpptes, fan vad bra den är, ville bara säga det.
SJU ÅR?!! Fan, vad gör man med sitt liv? Men ja, skitbra skiva. Reevolution borde blivit en enorm hit.
Ser Maggio på Skavlan nu. Den var fin, den biten.
Ditt hjärta är en stjärta. Så himla omogen titel.
Sju år? Lägg av?
Lol på stjärta.
Spelat monopol. Kom sist pga socialist.
Din stjärt är en hjärna heter den väl ändå.
Minns släppet som igår, hade längtat halvt ihjäl mig efter skivan och just den dagen skulle jag mönstra. Vidrigt var det, men herregud vad glad jag var när jag kom hem. Jag slapp göra lumpen, det var marknad i byn så jag köpte sockermunkar och sen hem till stereon och höra ”Stockholm” för första gången. Ljuvligt var det. LJUVLIGT.
obs är inte full, fick bara feeling från minnesbanken obs
Blir lite generad, men tack. Verkligen tack. Den blev bra den skivan.
Det där är bästa sortens mönstringsminnen. När jag, i mina skotskrutiga dambyxor som jag köpt i brist på mer regelrätt punkuniform, blev utschasad med ett papper som bevis på att jag slapp göra lumpen strosade jag stolt ner på stan och hittade Broder Daniels självbetitlade billigt. Den var inte direkt ny vid det laget, men jag hade den bara avbandad sen tidigare, och ville fira med något. Sen dess har det bara gått utför, fi fan.
Visste ni att det finns en remake på Kvinnofängelset? Kan ju aldrig vara lika episkt.
H: grym dikt. Vill ha mer.
Schweiz kommer rösta om införande av medborgarlön. Intressant!
http://www.reuters.com/article/2013/10/04/us-swiss-pay-idUSBRE9930O620131004
Benny: Tack, höll jag på att säga. Boken heter Behagliga och obehagliga dikter.
Gud, läser så mycket åsikter om Breaking Bad-slutet att hjärnan blir till gegga. Det är slut, ingen kan ändra på det. Gå vidare.
OK GUD
Wentworth, remaken heter så, är rätt bra. Förvånad.
Kolla upp den här filmen som heter ’Polis’ på svenska som går på Svt nu. Wire kan typ slänga sig i brunnen Janne Schaffer hallå goddag yxskaft.
åttio vårar i högtalarna på max igår. max där man äter alltså. fint, eller kanske fedt.
Aki Kaurismäki (eller Mika), glöm inte, hoppa inte över. Livet är för kort.
Såg ”Mannen utan minne” för andra gången. Lika fin som första.
Lööf var 23 år gammal när Ditt hjärta är en stjärna släpptes.
Jag vill slippa alla mugglare.
Utom er feståss!
Jag for till Berlin i torsdags och glömde mobilen hemma. Kan ju säga att jag har gjort en STORARTAD återkomst på Facebook, Twitter, bloggen, Linkedin, Wordfeud och mejlen efter hemkomsten ikväll.
Och nu även här!
Fick nämligen följande meddelande av mabd.se: ”Du postar kommentarer för snabbt. Ta det lugnt.”
Ja, på Twitter har jag t ex hunnit med att skälla ut infrastrukturministern, en översittare som tyckte jag var en offerkofta samt någon som som vill ha hårdare tag mot buset på Hertsön.
Folkpartiet föreslår en nationell Rock- och popskola i Göteborg, ty, Göteborg lär vara Sveriges Liverpool [sic!].
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Nationellt-centrum-for-pop–oc_H102Ub301/?text=true
Folkpartiet, hörrni. För gulliga. Dumgulliga.
Saknar mig själv idag. Den hårdaste saknaden.
Matti kallar oss mugglare och ingen reagerar. Är det så hårt han kuvat oss?
Men är ni trollkarlar då? Bevisa, tack.
Du vill slippa alla mugglare utom oss. Så skrev du!
Vad är mugglare? Fragglar vet jag.
Allt jag kan om Harry Potter har jag lärt mig av Mattias Alkberg. Det är inte mycket, men så användbart att jag börjar undra om jag missat något.
Ja, de av er som inte är trollkarlar eller häxor. Eller sagofigurer. Och de av er som är mugglare vill jag inte slippa. Det rörde alltså inte er alls.
NU JÄVLAR ÄR MARTIN AAGÅRD BRA!! http://www.aftonbladet.se/kultur/article17614291.ab
Ser att Beauty and the Beast fått en andra säsong, premiär i går. Rubicon la de ner efter en, Lights Out och Caprica likaså. Den amerikanska revolutionen (jo, det har på allvar kallats det ,post-Oz, post-Sopranos, framförallt) är officiellt över. Idioterna vann som vanligt.
Och även om det inte är över så kommer det inte nya avsnitt av The Americans, Justified och Game of Thrones förrän nästa år. Darkness, vad ska man göra nu då? Läsa böcker?
Ja, Aagård är grym där. Utan att ha läst någon av de texter han skriver om, ska erkännas. Men i det glashuset kasta jag gärna första stenen.
Man kan skriva kasta. I am street cred.
Indeed
Tack för texten om Håkan och Veronica och vinflaskorna förr vid pianot.
Varsågod. :) Jag menar, tack!
Höll på hela fredagen att skriva en kortare text om Maggioskivan, som blev två och ingen av dem blev helt bra, så jag har skrotat dem, tror jag. Men jag är rätt klar med tyckandet nu kring den, förutom två grejer: Jag vill vara hårdare än asfalt sjunger hon om i Va kvar (vilken Håkantitel om han inte varit Gbg), och jag kan inte låta bli att tänka på att just asfalt är inte så jävla hårt, va? Inte som betong t ex.
Och sen en grej till: jag dööööööör vad bra hon sjunger i Låtsas som det regnar!!!
Ni ska få en ny favoritlåt, här: http://open.spotify.com/track/0tCdsyLhHc4itt2TBEKAb7
Men så mycket enklare för Maggio att bli hårdare än asfalt då. Hon sätter rimliga mål för sig själv på ett moget sätt. Menar, hon kunde dragit till med diamant direkt, men då hade hon bara blivit besviken, för det är ju skiiiithårt.
Tack. Grym. Men vem/vilka är The Rebel? Alla skivorna verkar bra.
Somnade med The Seer i hörlurar igår kväll/natt, på repeat till och med. Viken djefla skiva det är alltså. Men mardrömmarna. Hu.
Finns det flera olika The Rebel till och med?
31skivor bidde det. inga superfynd men brändas män utan fruktan-sjua och nån ebba-sjua
Har ni lyssnat? Verkar rätt grym i vanlig ordning.
http://www.npr.org/2013/10/06/228850503/first-listen-cass-mccombs-big-wheel-and-others
The Rebel är Ben Wallers från Country Teasers. Nåt sorts geni är han allt, och extremt, extremt produktiv. Sen verkar det finnas nåt annat dubstep-The Rebel på Spotify också, ja.
Trodde det var samma, det var så mäktigt då, ett kort tag.
Men The Seer, tycker den är väldigt lik PTVs Trip Reset. Överhuvudtaget, att Swans och Psychic TV är lika varandra. Olika metoder, men med liknande mål. Eller mål, jo mål. Med just de banden kan man tala om att musiken har ett syfte, ett mål. Ett sinistert.
sinistert att det var det 666:e inlägget
The Swans syfte och mål: att få folk att må lite risigt?
Obs, sämre mål kan man ju ha.
Ja. Så uppfattar jag syftet. Kanske rent av att städa upp i genpolen, driva folk till det yttersta. Inte kämpa vidare alltså, mer ge upp. Båda pratar ju mycket om ”tillstånd” och sånt. ”Utomkroppsligt” Experimenterar med frekvenser och annat obehagligt. Älskar det.
Alltså rätt mycket mer risigt ”lite risigt”.
De och Lydia Lunch är sinistra. De äter goth. Det gjorde visserligen Birthday Party med, men de hade inget syfte, de ville bara proppa i sig allt de såg.
Tycker nog Mazzy Star kunde ansträngt sig lite mer när de gjorde nya skivan.
Alla dessa pretentioner, och så tycker man ändå i slutändan mest att Themes är en trivsam skiva att ha på i bakgrunden när man städar.
Du menar den här, va?
http://open.spotify.com/album/4e1hFdm7nEjsx99ADEx9pJ
Precis den! Sjukt ondskefull skiva.
Rent av sinister?
Nu har jag laddat hem The Ballad of Genesis and Lady Jaye-dokumentären. Om Genesis P-Orridge och Lady Jaye Breyer, om någon undrade. Nån som sett? Tyvärr tror jag inte att den är särskilt sinister.
Peaky Blinders har så jävla snyggt foto. Snyggare än Red Riding till och med. Fellini, Tarkovskij, så snyggt är det.
Känns ändå som en film som måste ses.
http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=C941B5FB8079E97389E08111938B3FC6.aldo4?cid=25967251&rssId=25966251&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D8589500%26amp%3Bnew%3Dtrue
Såg Genesis och Lady Jaye-dokun nu. Åh, se den. Inte en smula sinister, en kärleksfilm! Se den för att förnya er tro på kärlek, vänskap, gemenskap. Och fäll en tår mot slutet. Jag hittade den på Pirate Bay.
nya mazzy = natta barnplatta
H: Den är några år gammal dokun? Tror jag har sett den, och tyckte om den.
Någon har googlat på mitt namn + brottning. Det är ju klart kul.
Matti: Ja, 2011, jag hade inte sett den innan. Däremot gick Lady Jaye in i mig på Nalen 2006. Ett stort ögonblick.
Bullis: tror du inte det var nån som tänkte på hon kulturskribenten som är boxare? Jag tappar hennes namn, men hon heter väl lite likt dig?
I Nöjesguiden säger Maggio att hon vägrar bli en sån som säger ”platta” om sin skiva och ”fans” om sina lyssnare. Mycket sympatiskt.
Hej alla fans. Snart kommer plattan, men innan dess giggar vi på Bryggarsalen. Kom, det blir fräsch och frän rock’n’roll för hela slanten!
HAHA! Kolla in den här krutgumman!!
https://twitter.com/BodilMalmsten/status/387559787967156224/photo/1
Bullis: HAHAHA! ”Ja, det är så hemskt.”
RIP Phil Chevron.
det var jag
Nya Kelley Stoltz då? Eller bryr ni er inte?!
Har hört så sjukt bra gästboksrock senaste veckan. Men ni får vänta. Sorry. Tvungen att berätta ändå.
cooooooonny!?
Herregud, jag har verkligen otroligt mycket att stå i. Massa kul grejer, vill bara berätta att jag inte har tröttnat på er, utan bara inte hunnit vara här så mycket.
Oj, jag måste smälta den här Veronica Maggio-skivan. Den är både helt fantastisk och alldeles hemsk. Alltså, jag vill hoppa från balkongen om den värld hon beskriver är den enda som finns. Samtidigt sjunger hon som en Frank Sinatra, helt sjukt hur hon kontrollerar sitt sånguttryck. Hon sopar mattan med nästan allt jag hört på svenska i det avseendet. Jag är mycket kluven. Bra låtar är det också. Alltså hon dödar hundra gubbar som gjort det här före henne. Men duetten, den funkar inte. Det låter som att de inte gillar varann något vidare, som att hon och Håkan bara sjunger tillsammans för att det är bra för deras respektive karriärer. Som sagt, smälta intrycken. ”Trädgården en fredag”, vilken hit, vilken sång! Jag måste lyssna på den och John Holm’s ”Främmande natt” om varandra tio varv till. Det är samma fenomen beskrivet på olika sätt. Men jag blir inte klar över vad Veronica vill ha sagt där. John sjunger om andra, Veronica sjunger om sig själv som vill gå före i kön? Eller? Smälta intrycken var det. Sällan jag känner mig så uppfordrad att lyssna på något. Bara det är väl 4 plus? Nu säger jag inget mer jag kanske får ångra redan i morgon.
Jag har inte så mycket att göra. Skämta ba, Lndn.
KBoi: Hjälp! Jag missar ert gig (eller är det ett showcase?) pga det krockar med Destruction Unit nånstans ute i Hammarbyhamnen (innan du säger det: själva krocken sker inte i hamnen utan i kalendern). Destruction Units senaste platta har skapat en enorm buzz i branschen. Hela Bon-redaktionen väntas vara där. Det går antagligen bara att komma in på lista.
Kan du skriva upp mig?
http://www.youtube.com/watch?v=SEge-g6mTu4
”All I did was tell them what I think, that the singer in that first band really stinks”
Först!
Fan, här händer det grejer!
Har vi pratat om Speedy Ortiz? När vi nu pratar om Könsförrädare, vill säga.
http://www.youtube.com/watch?v=-V3hM-YDsOk
Ännu mer Speedy Ortiz,
http://open.spotify.com/track/2hBCFCgDU6n1fwGYjqDENj
Speedy Ortiz är spännande. Men låten jag hade med på något C-60 härförleden är bäst hittills. EP:n innan är lite för jönsig, och så blir deras ösigare låtar lite tungfotade. Men hoppas de gör mer nytt snart!
Nu har jag lyssnat på Speedy Ortiz och hör inget spännande alls. Men inte är det ett problem, det skulle väl tvärtom vara en helt förfärlig värld, där alla gillar samma. En dystopi där Xxx Xxxxxxxx är kejsare och Håkan Hellström hans lille prins. Jag lyssnar istället på giganterna Grass Widow, som jag har skrivit om här flera gånger utan att någon brytt sig. Jag lyssnar på ”Time Could Bend” från självbetitlade skivan och dör av alla de vanliga orsakerna, som vanligt, och allt är som det ska med åtminstone den saken.
Hehe, nu var jag inne och läste Den Onämnbares senaste recensioner.
Smaka på detta:
”Det kommer att ta ett tag innan det musikhistoriskt går att smälta vad Justin Timberlake faktiskt åstadkommit under 2013.”
Då undrar man ju vad det är han åstadkommit, va?
Jo, han har släppt två skivor med ett halvår emellan, som båda är jättelånga. Bara det. Den senaste är inte så jättebra, enligt samma recension. Men att ha släppt två och en halv timmes musik, det är en bragd minsann.
fast just den meningen är ju varken positivt eller negativt laddad, eller hur?
Jag har i alla fall gjort och spelat in en nygammal låt om livets vedemödor i kväll. Mitt samvete är rent.
Om den inte är åtminstone två och en halv timme lång kommer jag smälta den omedelbart. Musikhistoriskt, alltså.
Jag har lyssnat på Primal Screams senaste ett par gånger nu, men blir bara sugen på XTRMNTR. Det blir jag förvisso jämt, men skit i det ni.
Med rent samvete menar jag att jag gjort nåt bra idag i alla fall. Annars är jag samma rötna svin som vanligt.
Det kommer att ta ett tag innan det musikhistoriskt går att smälta vad Matti faktiskt åstadkom 9 oktober 2013.
Ja, det kommer det. Det kommer det verkligen.
Ett busskämt ur verkligheten, såhär på nattkvisten
Potentiell kund: Vad är det här för buss?
Föraren: Det är en Volvo
Jag dödade gästboken, så jag kan lika gärna stycka den också.
Passagerare: När går sista bussen?
Föraren: Då lever varken du eller jag.
Vad ska jag säga, det är ett drygt jobb.
Aaaaaaahahaha!
umeå (tt)
en jägare råkade av misstag skjuta en av älgarna vid farmen älgens hus i bjurholm sedan älgen rymt från hägnet. nu tvistar jägaren och ägaren till älgfarmen om vem som äger älgen. jägaren hävdar att älgen var vild och ägaren hänvisar i sin tur till att den var märkt med identitetsnummer, hette linus och var en ”underbar” älg.
– han kom alltid först när man ropade, var alltid snäll mot alla. en fantastisk älg, säger christer johansson, vd på älgfarmen, till svt:s västerbottensnytt.
älgen sköts för tre veckor sedan och ett jaktlag har nu anmält johansson för stöld sedan han hämtat tillbaka älgens horn. polisen har inlett en utredning om vem som egentligen har rätt till djuret.
Oktober, vol 2
Temat är hösten och hur det är fint men kallt och städer. I allmänhet, inga särskila. Och reverb, olika rum.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
Bisarr historia. Men klart djuret, i rättslig mening, tillhör farmen, tycker man. I moralisk mening tycker jag älgen tillhör sig själv och att båda gjort fel.
Hahahaha! Kilo!
Om de bara hade råkat knäppa nån av de mer tjaviga älgarna istället, så hade allt varit frid och fröjd. The good die young.
Nobelpris! Grattis, du vet vem!
Yes!!!!!!!!!!!
dom här bidde det
sjuor:
mörbyligan – du
ebba g – scheisse
ebba g – vad ska du bli
brända barn- män utan fruktan ( med ett charmigt medföljande stencilerat brev)
nike o gurra – folk bits
ladomir – tro mig
ksmb – rövarnas visa
st etienne – only love can break your heart
mint juleps – only love can break your heart
album
brända barn – brända barn
frank zappa – sheik yer bouti
neil young – trans
oasen – en dag måste allting hända..
bakverk 80 – samling
sveriges största singel – I
sveriges största singel – II
sveriges största singel – III
ebba g – kärlek & uppror
ebba g – samlade singlar 78-82
ebba g – ebba g
ebba g – we´re only in it for the drugs
pugh – bamalama
ulf lundell – nådens år
bob marley – uprising
bruce springsteen – the river
ola magnell – gaia
rolling stones – tattoo you
john lennon – shaved fish
imperiet – rasera
soft cell – non stop erotic cabaret
300 kronor
Bra stalle! Jag har alla utom Zappa, Mörbyligansingeln och Ladomir, men de vill jag inte ha heller. Eller, Zappa vill jag ha. Så för mig bidde det gratis. Eller, ja, inte helt, de kostade ju då, för 25 år sen, men jag har tjänat in det nu.
Här sålde de ut allt i fredags, men jag visste inte om det. :(
jag tror inte du tjänat in nåt på dom skivor du köpt hehe
plockade förresten ut från vinylarkivet i nbtn redan innan jag flyttade
Hahaha! Nä, men en dag blir de värda nåt, Brända barn och Imperiet iaf. St Etienne-singeln är nog värd en del redan, om det är rätt press och så. Och det kan det ju mycket väl vara. Annars en femma på Ginza, typ.
tyvärr sitter det ju antingen tejp, som river sönder omslaget om man försöker ta bort den, eller så är det skrivet arkivnummer med tuschpenna på dom härna. de här ska ändå inte säljas, utan spelas.
Bra. Skivsamlare, schilvsamlare.
Vet ni vad jag gör? Lyssnar på ”Män som sjunger bra” i mitt nya högtalarsystem. Helt plötsligt hör jag hur ni ska låta!!
Högtalarsystem. Bra ord.
Heter det inte det? Det är två små lådor liksom, det kommer ut ljud från dom. Plus att det är en liten rund grej som man kan höja och sänka på, och en del sladdar som man sätter in i t ex teven eller mobilen.
andas den?
Skulle säga att högtalarsystemet är det mest prototypkska systemet. Alla system bygger på högtalarsystemet.
Stalle nej men den smeker mig liksom med sina ljud.
grymt. höj volymen vetja.
stalle: Klisterlappar och tejpremsor på papp eller liknande brukar gå att få bort med en del handspritsgel och en del tålamod. Tejp är avgjort svårare om den inte är så pass gammal att den torkat ihop, men det går. Försiktig med naglarna bara.
tack för tips, men det får nog sitta kvar.
Huvudsaken är ju att det låter som det ska.
Bra köp, stalle!
Missade också utförsäljningen här i Luleå. Skrek väl mer eller mindre rakt ut när jag fick reda på att det var försent… Men vaffan, can’t win ’em all.
Det är kallt men man kan ju inte ha rock och kängor. Och kängor utan uppvikta jeans är ju fult. Och alla andra skor till rock är också fult. Måste klippa mig, va? Vill inte raka huvet.
// Fåfäng, Postpunk, Skinhead, Mod, Punkrock (44, snart 45)
Om man inte har kostym förstås. Då kan det funka med typ Clarks.
Eller, jeans och boots funkar såklart asbra, men håret, de som sett mig senaste veckorna, det är rätt långt. Rätt fint också, men det finns inget som är varmt och snyggt om man ser ut som Stooges. Eller snarare Tad, men ni fattar.
Jag fattar ganska exakt ingenting. Skulle problemet med skorna och rocken te sig annorlunda om du hade kortare hår? Uppriktig fråga här.
kör shorts och 10-hålare. kan aldrig gå fel.
Sitter på tåget hem och lyssnar på Melvins som om det var vilken dag som helst.
Älskar den här, älskar: http://open.spotify.com/track/6pKjWjsUvxOcCWR4jRcbvK
Ja, det skulle det. Det är en fin, grå rock jag har haft i några år. Har jag långt hår ser det ut som att jag skulle snott den av min egen morfar. När sanningen är att jag ärvt den av honom.
Långt hår är jeans- eller skinnjacka. Parkas funkar också, men den jag vill ha, den enda jag vill ha, har jag inte råd med.
http://www.bennevisclothing.com/epages/BT3129.sf/en_GB/?ObjectPath=/Shops/BT3129/Products/%22Alpha%20Industries%20Vintage%20Fishtail%20Parkas%5B1%5D%22/SubProducts/%22Alpha%20Industries%20Fishtail%20Parkas-L%5B1%5D%22
Ja, Melvins- Älskar dem, jag med. Däruppe med Black Flag och Mudhoney, samma universum.
Nu ska jag säga en sanning, som det modeoffer jag är (pluggar t ex Vouge’s september issue så nu är det bara att somliga lyssnar). Långt hår, rock, upprullade jeans och kängor funkar utmärkt. Det blir ca som Adam i Girls (som förresten är med i ovan nämnda nummer av av amerikanska Vouge) fast coolare,
Nix. Det är för mycket Matt Dillon i Singles. Lördagsgrunge. Som att ha MC-jacka och shorts. Blä för det. Shorts öh. Djävulens plagg.
Men OBS är glad att du skriver pga du är bra på mode. Jag har bara (dålig) smak, men smak likafullt. Eller hang-ups.
Tänk den här assnygga crombien, och långt hår. Jag spyr.
http://magazine.topman.com/wp-content/uploads/2013/10/64D17GCAM_large.jpg
Det finns ingen som helst likhet mellan skinnpaj+shorts och hårman+rock+upprullning+kängor. Men ändå glad att du engagerar dig för stil+fåfänga är den enda princip som egentligen är värd att hålla fast vid :)
Det hade möjligen, möjligen funkat om man hade haft en grym cowboyhatt. Eller möjligen, det hade funkat helt enkelt. Men man blir ju ihjälslagen direkt om man har cowboyhatt, va? Eller så skjuter nån på en med pilbåge.
Fan den där crombien var ju inte sinnesjukt dyr ändå. Mer än vad jag har kostar den, men ändå. Originalen kostar ju mil-i- oner.
Fast din rock ser ju inte ut så där, din rock ser mer ut som den Adam har i Vouge. Han rider förresten på en häst och har kängor på gränsen till gummistövlar till. Det är apsnyggt.
Cowboyhatt och rock, där kan man snacka mc-jacka och shorts.
Långt hår och rock, ingen hatt. Iofs.
Han ser ut som nån ur begravningen ju!
Jag hade fel. Adam rider på en åsna, inte på en häst.
jag ska köpa en svart skjorta. så långt sträcker sig mitt klädintresse (nåja) nuförtin.
Ikväll ska jag ha vita jeans, randig t-shirt, jeansjacka och clarks. Fuck off.
http://thischarmingcharlie.tumblr.com/
Shit alltså, den här diskussionen övergår mitt förstånd något enormt. Men därmed inte sagt att den inte är intressant, tvärtom.
Jag kommer köra min vinterrock från försvarets överskott till mitt axellånga hår i vinter, men både kläder och frisyr kommer sig av brist på cash snarare än medvetet modeval. Vad det blir för pjuck till har jag däremot ingen aning om.
trimmer från clas ohlson löser det alla hårproblem. i mitt fall med stor hjälp av ålder.
De där This Charming Charlie, jag tycker om dem. Tycker Smiths och Snobben funkar bra ihop.
visst gör det. man blir glad, trots allt.
Trimmer är skitbra om man vill ha riktigt kort, men jag är inte redo för det än. Vet inte säkert om jag kommer bli skallig, men jag vill njuta av att kunna ha lite barr.
Varför skriver jag lite halvt på söderslang idag?
igår spelade nrbq i öset. tre sålda förköp, totalt 5 betalande.
Skandalöst, ju, NRBQ alltså.
jo, lite faktiskt. men uselt marknadsfört. hade inte sett nåt om det förrän igår eftermiddag och sambon var på resa så det gick inte.
Fuck off-snyggt:
vita jeans + randig t-shirt + jeansjacka + clarks
försvarets rock + axellångt hår
Detta hade även funkat med hemsnaggat.
Själv har jag idag:
Doc Martens + knälånga ullstrumpor + mohairtröja från Acne så stor o lång att den blir klänning + skinnpaj + sju meter halsduk.
Ja, jag vet att jag låter som en modebloggare. Jag skulle nog vilja va en, på rikt.
Det extra bra med Acnetröjan är att den töjer sig för varje år så den kommer räcka hela livet.
Mina tröjor tänjer sig också! Vänta, det var jag. :(
Vol 2 denna månad, åh, det är en av mina bästa ever, men plötsligt prempar inte så många. Drar den igen.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5JMdKO3bk9wEUzawfbBkrF
svarta caterpillarkängor med vit sula och gula snören, blåjeans, rutig skjorta, svart huvtröja med dragkedja, rysk täckväst och ullkeps. fillingar från dressman.
jag tycker att det är fillingarna som gör mannen.
Har bara softshell på mig idag. Det är sant det.
Eller som det heter på finska, Soft Cell.
jag klär dock bäst i hat
De två första låtarna på Kajsas skiva är fantastiskt bra. Det ligger som ett BQ-skimmer över dem. Kan vara den Jariproduktion någonsin som låter mest som BQ men inte är det. Skulle va kul och veta varför det blivit så.
Hahaha. Soft Cell.
Bullis: Sweet. Känner mig mycket tryggare inför vintern nu. Börja modeblogga du, så börjar jag läsa modeblogg.
Stalle: Här har du ett par Soft Cell-kallingar.
http://image.dhgate.com/albu_252930048_00-1.0×0/decor-n2n-men-s-underwear-imitation-leather.jpg
Jag sitter och bläddrar i Edith Södergrans samlade dikter. Så hårda titlar hon har: ”Världen badar i blod”, ”Jorden blev förvandlad till en askhög”, ”Vanvettets virvel” och favoriten: ”Mitt liv, min död och mitt öde”.
Nu bytte jag till Matilda Södergran, född 1987, vet ej de är släkt men hon är också stenhård. ”Maror”, hennes tredje bok, så vidrig men/och svinbra.
Jaja, så kan man hålla på.
Vanvettets virvel låter som något av Lovecraft. Grymt!
Älskar dikt men kollar fotboll i telefonen.
Vanvettets virvel + bastrumma.
Vet inte vad jag ska säga Mattias. Jag känner mig lika obetydlig som du. Och jag tycker du är magnifik. Jag känner mig så bottenlöst jävla obetydlig ibland, ändå hittar jag nåt som får mig att göra sånt som att kliva på bussen till jobbet på morgonen. Jag är älskad. Jag har världens finaste kille. Och familj. Ändå är jag alltid så långt bort. Snart ska jag resa bort i 4 månader, då tänkte jag fundera på livet, så där som man någon gång förväntas göra Jag kommer ha med dig i min ipod, fundera på hur livet fan i mig var funtat från början. Och bara vara, Gud vad jag är djup då, förbjudet är det, men det är verkligen vad jag kan tänka mig göra. Din musik sätter prägeln på mitt liv Mattias, den betyder så mycket för mig. Du är stor för en sån som mig. Fortsätt vara den du är. Jag önskar att jag kände dig, samtidigt som inte. Du är lika människa i sig som jag.
Och jag sitter här full efter en utekväll och kommer till insikt till 80 vårar och är så glad och ledsen på samma gång. Visst är det bara dumt att ha dåligt samvete för allt dumt man gör egentligen? Livet är ju fantastiskt. Jag skäms
Jag gillar Selcted Ambient Works II lika mycket som jag gillar Zlatan.
Snart är jag igenom säsong ett av BSG. Hm. Som en blandning av The Walking Dead, Vita huset och Sunset Beach + rymdstrider. Jag vet inte riktigt vad jag tycker, men det kanske inte ät poängen. Har jag sett åtta säsonger av Dexter ska jag nog kunna tugga i mig lite mer av det här.
Det du beskriver: exakt! Den har allt den serien.
Buna scuze ca scriu aici dar numa am vazut
acest articol si doream sa spun ca doresc sa vand casa de la sat cat
mai repede si daca vreun cititor este interesat,
sa foloseasca pe linkul de mai sus.
Hey his is kind of of off topic but I wass wondering if blogs use WYSIWYG editors or if yyou have to manually code with HTML.
I’m starting a blog oon but have noo coding knowledgee so I wanred to get advice from soomeone with experience.
Any help would be enormously appreciated!