Så här ser spelschemat för den kommande miniturnén ut:

29/11 Scharinska i Umeå
30/11 Pinkerton i Skellefteå
1/12 Jazzomat i Luleå
2/12 Debaser i Stockholm
4/12 Debaser i Malmö
5/12 Styrbord Babord i Göteborg

Om någon ser det här och känner för att boka oss någonstans på
bilavstånd mellan Stockholm och Malmö (exempelvis Gnesta, Linköping etc) den 3 eller 5/12 så maila ullis@national.se eller
mabd@mabd.se. Det kostar inte mycket. Vi är hellre upptagna än lediga
bara.

Det är halvakustiskt (el- och akustisk gitarr samt sång). Jag spelar
med Jonas Teglund, Ulf spelar med Johan Andersson. Jag kommer mest
köra BQ-låtar tror jag.

Hoppas vi ses då.

Matti

Sitter i inre väntrummet på soc och I Had A Job rullar igång i
hörlurarna. Ganska, eh, filmiskt. Symboltungt och vore det inte så
allvarligt skulle jag säga ironiskt. Men det gör jag inte, så mycket
gillar jag inte adjektiv. När den är slut och I Don’t Wanna har gått
typ en vers eller nåt får jag sällskap i inre väntrummet av en gammal
A-lagare från Mjölkudden. Vad gör jag här? Just ja, samma som för tio
och fyra och sexton år sedan.
Ibland är livet så laddat. Jag vet ju inte hur andra tänker, men när
jag lyssnar på BQ så tänker jag inte så mycket på texterna och så, vad
de handlar om, om något. Jag hör I Don’t Wanna och tänker på Peter när
han skrev den, föreställer mig honom vid skrivbordet på sextifyran,
har för mig att han bodde där ett tag, och tänker att All Boxes är i
alla fall skriven där, det är jag nästan säker på.
Jag var på Tuna för en månad sedan, läste dikter på Tunaskolan och
under lunchen gick jag omkring där barn jag lekt. Det ser helt
annorlunda ut. Husen har nya fasader, nya tak, cykelbodorna är nästan
helt försvunna, Konsum, kiosken, posten och frisersalongerna är borta.
Till och med vägen upp på Konsumtaket är borta. Det var nästan fint.
Visserligen var gatorna uppgrävda, i den bemärkelsen såg det ut som i
Bagdad eller nåt, helt krigsdrabbat, men jag fattar vad de försöker
göra. Men det kommer aldrig att gå. Tuna är typ byggt på en gammal
begravningsplats. Marken är ond, det sitter i fundamenten. En
blonderad tjej, kanske tjugofem år, gick omkring med en sån där lite
Paris Hilton-hund. Hon rökte, hade gympabrallor på sig och jag kände
den där negativa jävla energin som högg i mig när jag var yngre. Jag
kände igen den och jag tyckte om det. Inte för att jag ville, jag bara
gjorde det. Alla mina drömmar utspelas fortfarande där. De gråa husen,
skräcken, båtbryggan, limpåsar, garaget, parkeringsdäcket och skolorna
där jag slarvade igenom i princip hela grundskolan. Allt det där som
gjorde mig.
Jag tänker på Peter, föreställer mig hur han flyttat tillbaks till
Tuna och skriver de här mörka och helt fantastiska texterna. Och hur
ingen jag känner stod ut, och kom man bara därifrån, lägre bort än
Mjölkudden, så hade man kommit långt nog. Och det gjorde vi. Och det
slutade lyckligt. Om det nu någonsin tar slut, jag är tveksam.
Dessutom sitter jag här och det är alldeles strax jävla pissnovember
och A–lagarna och soc och kolsvart inne som ute.
Men jaja. Precis när I Can Wait slutade fick jag komma in till
handläggaren, en förtjusande dam för övrigt, och det verkar lösa sig
den här månaden med. Och jag KAN vänta och jag KOMMER ATT vänta, as
long as it takes. Och på vägen ut lyssnade jag på Rise Above med Black
Flag. Har gjort det några dagar nu, eftersom jag såg om hela Freaks
and Geeks i helgen och i ett av avsnitten så spelar den låten, hela
Damaged kan man säga, en rätt central roll och jag blev så jävla pepp
bara.
Och jag har varit pepp rätt länge nu. Gjort många och bra låtar,
börjat få fason på det jag skriver igen och jag tänker fan aldrig ge
upp eller ge efter. Jag har till och med sökt en massa jobb, inte för
att jag fått något (ännu i alla fall, men ändå, själva grejen) och jag
söker väl fler.
Har en del uppdrag och det gäller mest att koncentrera sig, hitta
något slags fokus så blir det nog bra med det med.
Det börjar klarna, den här turnén jag ska göra med Ulf Sturesson, men
jag vågar inte riktigt lämna några datum ännu, då det fortfarande
fluktuerar mellan somliga av dem. Klart är dock att den första
perioden sträcker sig mellan den näst sista november och sedan så nära
jul det bara går. Den första helgen/veckan börjar se färdig ut men
vill någon boka oss så kan ni maila mabd@mabd.se så vidarebefordrar
jag dessa förfrågningar till National (som bokar just de här
spelningarna). Märk dock: jag fattar inga beslut helt själv om det
här. Jag vill att det ska skötas officiellt och av andra.
På BQ-fronten intet nytt, ingen inspelning i år i alla fall, så mycket
kan jag säga. Men det kan ju betyda vad som helst, ingen idé att börja
gräva i det såret, kamrater.

Ok,
Fuck Off nu är ni söta
Matti

Så här frågar NAnders Teglund (som alltså inte är samme Anders Teglund som pratar i P3 på tisdageftermiddagar och spelar med bland annat mig):

– blir det ngn bq-platta
– blir det ngn mabd-platta
– blir det några dikter och sånt

Så här ligger det till.

1. Ja, men jag och vi vet inte exakt när. Förhoppningen är att spela in i år. Budgeten sprack rejält, vi är tvungna att göra det på ett annat sätt än vad vi hade tänkt, och alla har andra heltidssysselsättningar på sidan om. Lite svårt att rodda ihop den tid det ändå tar att göra det. Särskilt med så lite pengar som vi har att göra det för. Det låter kanske konstigt. Men det tar längre tid helt enkelt, jag ids inte utveckla det mer detaljerat än så.

2. Ja. Fast det finns inte mycket färdigt. Hade en grym idé om ett slags konceptalbum: en dubbel med engelska texter, men det går lite trögt just nu. Har en del helt nya låtar som inte hör dit. Det kanske blir de låtarna i stället. Jag har lyssnat mycket på East West och Adventure av den anledningen: ett slags riffande och växelspel som jag vill göra något eget av. Fast jag har också lyssnat schweinigt mycket på den remastrade versionen av Scum senaste tiden, så det kanske inte betyder så mycket. Vad jag lyssnat på alltså.

3. Ja. Fast det känns allra jobbigast just nu. Det är för mycket litteraturdebatt i Sverige just nu. Jag vill inte vara med överhuvudtaget och det är svårt. Att hålla sig utanför menar jag. Jag är så van att ha åsikter om precis jävla allt och jag vill verkligen inte det.

Dessutom undras det om MABD-spelningar, och så här ser läget ut på den fronten:
Nästa onsdag spelar jag, Mats och Cristian i Luleå under namnet Matti Alkberg Kolme. Det gör vi tillsammans med The Baboon Show och vi gör det för att få in pengar till nånting som kommer att förändra Luleås (och i förlängningen hela jävla världens) kulturliv till det bättre. Scharinska i Umeå har ringt och frågat om vi vill komma och spela i slutet av september, och det vill vi såklart, men jag har inte hört om några datum eller så. Dessutom är det lite snack om att styra upp en långhelg/vecka i slutet på oktober. Dels med band, och dels lite mer lågmält ihop med Ulf Stureson. Eller så blir de två grejerna samma grej. Vi vet inte om någon är intresserad ännu. På arrangörsfronten menar jag.

Jag skriver lite andra grejer under tiden. Vad det blir vet jag inte, men den här pjäsen, exempelvis, som jag har hållit på med i två år nu sväller och sväller. Den känns rätt bra faktiskt.
Jag har också extremt dåligt självförtroende just nu, beroende på att jag är så fattig. (Jag säger inte det för att någon ska tycka synd om mig, jag konstaterar bara fakta.) Det har liksom låst sig lite.
Så fort jag sätter mig ner för att göra något ploppar frågan ”är det här ekonomiskt försvarbart?” upp i skallen. Och det är det förstås inte. Eller, det kanske det visst är, men det är så jobbigt och jag känner inte igen den känslan. Det liksom kretsar såväl korpar som gamar över mig när jag sätter mig ner. Och de fläktar inte bara med vingarna.
Men det kanske löser sig, jag vet inte, men jag hoppas det. Jag kan egentligen inget annat än det här. Och just nu inte ens det alltså.
Annars: Riot On

Matti

Vilken helg, vilken sommar vi har. Haft.
Alla sommarspelningar avklarade, alla gick bra på olika sätt. Vi har träffat rätt mycket folk och med dem har vi gjort grejer. Personligen tycker jag det allra roligaste var att träffa Penniless igen, på Trästock. Och de här jämtarna som jag stalkat på internet senaste året. Och de gjorde en grym spelning och en av dem hade gjort en grym skiva som jag köpte. En annan rolig grej var när Frans härmade när en viss människa tog en grej för första gången. Och när Mats drog Bamserösten. Och när jag och Cristian skule tanka i Ö-vik. Och när en mås bajsade på min skjorta och när Kalle och Anders, ja, ännu mer, minnen minnen… På det hela taget är jag nöjd med det som ändå blev, även om jag skitgärna hade spelat på Way Out West också. Och hade gärna haft, typ, en spelning till, i anslutning till alla de andra: det har varit rätt långa sträckor, vilket kanske inneburit att det blivit lite dålig pepp mellan spelningarna, veckorna emellan alltså. För mig personligen alltså, de andra i orkestern har varit bra mycket proffsigare

Jag vill ta detta tillfälle att få tacka alla schyssta som har jobbat där vi har spelat och varit snälla och hjälpsamma. Jag tänker särskilt på Patrik K, Kickan, han bandvärden på stora på Trästock, och han som hade bränt HELA Mammas nya kille åt Mats där i Edsbyn. Kul också med alla som sagt att det var bra och kul att se oss. Och PC i ÖSD, du som bad mig läsa dikter: det var skitkul.

Nu har vi inga fler spelningar bokade i år. Det kan ju förstås dyka upp några, men just nu alltså noll. Så fort jag kan lägger jag upp lite nya livegrejer och kanske nån kackig demo så den som är intresserad får höra vad vi håller på med. Ni andra kan vänligen, för att citera Hospitalet, dra åt helvete.

Matti

Somlia dar, man ba AAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGHHHHHHHH!!!, schnör in följande i sin winamp

1. Geto Boys – Mind Of A Lunatic (5:10)
2. Geto Boys – Mind Playing Tricks On Me (5:13)
3. Dr. Octagon – Blue Flowers (3:16)
4. Dr. Octagon – Earth People (4:46)
5. Eminem – 97′ Bonnie & Clyde (5:16)
6. Eminem- Just Don’t Give A Fuck (4:02)
7. R.A. the Rugged Man – Chains (Feat. Killah Priest & Masta Killa) (2:49)
8. R.A. the Rugged Man – Die Rugged Man Die (4:01)
9. Gravediggaz – Dangerous Mindz (4:54)
10. Gravediggaz – Unexplained (2:58)
11. Gravediggaz – Graveyard Chamber (3:40)
12. Gravediggaz – Nowhere To Run, Nowhere To Hide (3:40)
13. Masta Killa – mastakilla.mp3 (2:47)
14. masta killa – school – ft rza(pro. by rza) (3:14)
15. Killah Priest – B.I.B.L.E (4:52)
16. Killah Priest – If You Don’t Know (5:15)
17. Ghostface Killah – Motherless Child feat Raekwo (3:45)
18. Cappadonna – South Of The Border (2:51)
19. Cappadonna – Dart Throwing (3:09)
20. Company Flow – The Fire In Which You Burn (ft. J-Treds & The Bewin) (5:02)
21. Company Flow – Silence (3:33)
22. Wu-Tang Clan – 07 Bells Of War (4:58)
23. Wu-Tang Clan – One Of These Days (4:13)
24. Outkast – Return Of The ”G” (4:49)
25. Outkast – Chunkyfire (6:09)
26. Cannibal Ox – Stress Rap (5:31)
27. Cannibal Ox – Battle For Asgard (4:26)

och trycker på shuffle.

Andra dagar är det fint, som för det mesta. Vi har gjort en spelning med Kalle på gitarr, i Edsbyn, och det var roligt och gick svinbra. Nu Trästock och nästa helg Storsjöyran och Svanöfesten.
Annars, kollat på: Jekyll, Dexter (pre-air, två första säsong 2), Meadowland och Hill Street Blues.
Och lyssnat på: Sa-Ra, ShapeShifters, Infinite Livez, Peter Hammills Over, Julia med Eurythmics, Funkadelic, R Kelly, Animal Collective fast allra mest, senaste dagarna i alla fall, på Mulatu Astatke. Och senaste månaden: The Alternative – If They Treat You Like Shit Act Like Manure. Ja, jag måste nämna hela titeln, det fattar ni ju.
Skriver det här mest för att det ska verka som att det händer något på den här sidan, med det här bandet, men ska sanningen fram så är jag mest upptagen med att planera hösten för mitt andra band… Men till det återkommer jag.
Fast ändå, check this out: for foreign promotors: we MABD, would like to tour your country. We’re easygoing and not that expensive. Please get in touch: mabd@mabd.se

Matti

Ja. Eller vaddå? Finns inget att skrika för egentligen. Jag är inte Gert Fylking. De här ställena spelar vi på i sommar.

6/7 kör vi, bantad sättning (ej sångare, bantad alltså, men jag är med där det lovar jag) i Edsbyn, nån trevlig liten festival, som jag inte riktigt vet vad den heter.
21/7 Trästock. Trästock är en gratisfestival i Skeleblablablabla… Vi spelar på lördagen och det gör Park Hotell med.
26/7 spelar vi på Storsjöyran i Ö-sund, och jag läser troligen dikter samma eftermiddag. Eller om det blir tidigt dagen efter i stället.
27/7 spelar vi på Svanöfesten mitt i Ångermanälven. Där är det också en lite annorlunda sättning, beroende på att Mats och Anders är i Norge prick just den dagen. Om de skulle fiska, sticka, dra vitsar eller nåt med Cult of Luna. I forget.
Sen är det lite fler grejer av mer privat natur. Två bröllop ska jag sjunga på.
Om någon vill boka mig/oss maila mabd@mabd.se
Den vanliga vägen, Lugervägen, verkar vara lite, eh, under konstruktion, eller vad det nu beror på.

En grym grej med nya Shellac-skivan är att trummorna är mixade som om man satt bakom dem, alltså ljudet går liksom åt höger. Om man har trummorna som en högerhänt alltså. Men det är så geekigt och jag är så glad att jag upptäckte det. Annars är det Lou Reed, Cass McCombs, Wu-Tang och Lloyd Cole som styrt senaste dagarna. Jag tänker på BQ och tror det blir nåt snart.
Känner att det borde dyka upp ett konstnärligt manifest snart, men jag ids fan inte formulera det nu. Annars. Ut i sommaren med er och irritera.

Nä. Inget nytt. Sommaren verkar vara på väg i alla fall. Har lite spelningar i juni och juli, men jag återkommer rätt snart till det. Jag måste bestämma mig bara, en eller två spelningar hänger liksom i luften. Och det kanske verkar surt att påpeka detta för ingen utom vi som spelar påverkas av det men Luger har inte bokat en enda av dessa spelningar. Men ja, jag är fan lite sur. Tills dess. Denna förmiddag går i patriarkatets tecken:

1. Mockingbirds – How To Find A Lover (1:56)
2. Tages – I Read You Like An Open Book (2:38)
3. Knickerbockers – Lies (2:44)
4. Gene Vincent – Crazy Legs (2:13)
5. Remains – Don’t Look Back (2:43)
6. Chris Stamey & The dB’s – (I Thought) You Wanted To Know (3:18)
7. The Byrds – Turn! Turn! Turn! (3:55)
8. The Stone Roses – [Song For My] Sugar Spun Sister (3:26)
9. Primal Scream – Gentle Tuesday (3:47)
10. Teenage Fanclub – I Don’t Want Control Of You (3:08)
11. The Rolling Stones – Let’s spend the night together (3:27)
12. The Hoodoo Gurus – I Want You Back (3:10)
13. Jonathan Richman – A Higher Power (3:07)
14. Sonic’s Rendezvous – City Slang (1978) (5:33)
15. The Yardbirds – Train Kept A Rollin’ (3:26)
16. The Kinks – 10 Where Have All The Good Times Gone (2:52)
17. Chuck Berry – Memphis Tennessee (2:14)
18. Paul Butterfield Blues Band – Walkin’ Blues (3:19)
19. John Lennon – Hold On (1:52)
20. guided by voices – gold star for robot boy (1:39)
21. the Small Faces – You’d Better Believe It (2:19)
22. Dream Syndicate – Tell Me When It’s Over (3:33)
23. Johnny Thunders – You Can’t Put Your Arms Around a Memory (3:48)
24. The Soft Boys – I Wanna Destroy You (2:53)
25. Buddy Holly – Oh Boy (2:08)
26. Jonathan Richman – You Can’t Talk To The Dude (2:54)
27. Tim Hardin – Don’t Make Promises (2:26)
28. Wayward Souls – Inside Your Mind (3:38)
29. Creeps – You’re Gonna Need My Lovin (1:57)
30. The Beatles – In My Life (2:28)
31. Chocolate Watch Band – I’m Not Like Everybody Else (3:45)
32. The Wolfhounds – Anti Midas Touch (3:20)
33. Chuck Berry – Viva Viva Rock and Roll (2:00)
34. The Kinks – All Day And All Of The Night (2:24)

Några kommentarer. När lyssnade ni på Creeps senast? Minns ni Wayward Souls? Har ni någonsin lyssnat på Paul Butterfield Blues Band? Deras East West är en extremt bra skiva. Inte så , eh, indie, men fan vad de spelar bra. Jag älskar skickliga musiker, de är jordens salt. Eller vänta. Det är salt jag tänker på. Salt är jordens salt.

Somliga dagar. Fan. Det är den tionde maj, det har spöregnat hela natten och så börjar det snöa nu på förmiddagen. Snöa. Fan. Jag skriver det här som ett inlägg så jag påminns om detta tills det händer nåt, tills jag skriver ett nytt. För det händer oerhört lite. Kollar på Heimat 2 på nätterna. Skriver olika grejer på dagarna, för närvarande mest gratis och inte så bra. Spelar inte så mycket gitarr. Lyssnar på Hawkwinds tre första, en hel massa USHC-skivor, Beatles singlar och White Album, Chocolate Watch Bands andra och Morrison Hotel med Doors. Försöker även hålla mig ajour med The Office, Heroes, House och Sopranos. Såg Superstorm också men tyckte bara det var sådär.
Mycket med det andra också. Eller, det första är det ju: skola och dagis och sånt. Barnen är hemma, alla har feber. Terminen är snart slut. Mycket att styra med.

Förresten, These Days, rubriken alltså. tänkte alludera på inledningsraden i första stycket, medveten om att översättningen haltar. Ja, eller är rent felaktig helt enkelt. Dessutom alluderar man väl åt andra hållet? Alltså, första meningen alluderar till titeln (på titeln?). Allusion är väl en anspelning på ett berömt verk? Äh vem bryr sig. Snö i maj. Då blir jag så här. Introspektiv och innehållslös på samma gång.

Nu kom jag på en grej. Jag spelar Med Kajsa Grytt och Cecilia Nordlund i Göteborg. Tror det är nästa helg, den 19:e. Jag tror det här i alla fall, det är vad man sagt åt mig, men jag har inte fått några bokningsbekräftelser ännu. Men vi gör så här. Om det INTE blir av så skriver jag nåt här. Annars är det på. På Nefertiti har jag för mig att det är. 

Ja, men vi hörs då.

Matti 

Somliga dagar. Fan. Det är den tionde maj, det har spöregnat hela natten och så börjar det snöa nu på förmiddagen. Snöa. Fan. Jag skriver det här som ett inlägg så jag påminns om detta tills det händer nåt, tills jag skriver ett nytt. För det händer oerhört lite. Kollar på Heimat 2 på nätterna. Skriver olika grejer på dagarna, för närvarande mest gratis och inte så bra. Spelar inte så mycket gitarr. Lyssnar på Hawkwinds tre första, en hel massa USHC-skivor, Beatles singlar och White Album, Chocolate Watch Bands andra och Morrison Hotel med Doors. Försöker även hålla mig ajour med The Office, Heroes, House och Sopranos. Såg Superstorm också men tyckte bara det var sådär.
Mycket med det andra också. Eller, det första är det ju: skola och dagis och sånt. Barnen är hemma, alla har feber. Terminen är snart slut. Mycket att styra med.

Förresten, These Days, rubriken alltså. tänkte alludera på inledningsraden i första stycket, medveten om att översättningen haltar. Ja, eller är rent felaktig helt enkelt. Dessutom alluderar man väl åt andra hållet? Alltså, första meningen alluderar till titeln (på titeln?). Allusion är väl en anspelning på ett berömt verk? Äh vem bryr sig. Snö i maj. Då blir jag så här. Introspektiv och innehållslös på samma gång.

Nu kom jag på en grej. Jag spelar Med Kajsa Grytt och Cecilia Nordlund i Göteborg. Tror det är nästa helg, den 19:e. Jag tror det här i alla fall, det är vad man sagt åt mig, men jag har inte fått några bokningsbekräftelser ännu. Men vi gör så här. Om det INTE blir av så skriver jag nåt här. Annars är det på. På Nefertiti har jag för mig att det är.

Ja, men vi hörs då.

Matti

Jag spelar på universitetet i Luleå på fredag. Det är mitt på dan, runt lunch. Dikter ska läsas, låtar ska spelas. Tydligen är det nån invigningsvecka för nya bokhandeln/kårhuset där ute. Åh vad jag kommer att känna mig obekväm. Kom och var trevlig tack.

Övriga grejer: Ulf Sturesons senaste är verkligen biets knän. Bästa låten är I dåligt skick och jag satt på natten och önskade att jag kunde göra en sån låt. Sen kom jag på att jag redan har det: Nere på parkeringen heter den. Inte för att förminska Ulfs skiva. Jag var inte heller först. Det är nån tanke om att göra Dire Straits, fast bra i stället för dåligt. Han verkar ha tänkt på samma grej bara. Och Björns produktion är suverän. Jag tänker på reverb och på hur trummorna låter, att pukorna är så högt mixade. Och den där mjuka, sköna virveln. Jag ser framför mig när han ställde in gitarrljudet på Klant. Åh vad fint.

Nu har jag också hört Säkerts skiva. Inte lika imponerad. För, hur ska jag säga, ordentligt. Det gäller låtar såväl som produktion. Hon har onekligen en stilistisk ådra, får det att verka lätt med texter och så. Men de känns lite tomma, som att det inte var så viktigt att skriva dem. Och det är väl iofs ok. Jag vill ha anne, bara. Men jag förstår alla bra recensioner hon har fått, hon sjunger bra och hon verkar vara schysst och hon har en rolig blogg. Det är bara inte up my alley, om nån fattar hur jag menar.
Och så spelar MDC i Luleå nästa onsdag, den 2/5 alltså. Det är så märkvärdigt att det kan jag knappt ens förklara. De kommer från USA, och det var den första HC-skivan jag köpte (tillsammans med Discharges första). Året var 1982 och skivan, Millions of Dead Cops, är fortfarande en av mina favoriter. Och historiskt. De största banden under glansdagarna (81-86 ungefär) var Black Flag, Dead Kennedys, Bad Brains och Cirkle Jerks, och sen kom Minor Threat och MDC och en massa till. Det har kommit en asgrym film på DVD: American Hardcore där ni kan kolla det här om ni bryr er.

Över 100 kommentarer på förra inlägget här. Mäktigt.

Jaja. Skit på er. Hörs sen.

Matti