Tycker ändå den här länken det är värd ett eget inlägg

http://www.adrianfiles.com/thebearquartet/

Lite senare kommer ett liknande arrangemang med sololåtar. Om vi inte talar förbi varandra, jag och Direktörn.
BQ spelar alltså i Sthlm 10/6, hoppas ni kommer dit. Känns det förjävla skitlångt så spelar jag helt ensam (alltså utan band) i Jokkmokk den 5/6. Med band på Trästock och på Luleåkalaset. Så ser min sommar ut än så länge. Blir det något mer hör jag av mig, ok?
Om en dryg vecka blir det radioskugga för mig. Och befinner mig däri till någon gång i slutet av juni.

Hörs,
Matti

Kamrater,

På måndag börjar vi (jag, Jari, Peter, Calle och Jejo) spela in nya BQ-skivan. Det blir typ tio låtar som ingen hört maken till. Vi kommer inte släppa någon EP i samband med det. Det blir någon slags radiosingel/MP3:a från albumet. Det beror på det sorgliga faktumet att ingen enda jävel köper EPs längre. Eller, någon enda köper någon enstaka, men det väger inte på långa vägar upp hur sjukt mycket det kostar att göra dem. Vi har redan haft skivbolagsmöte i en gränd i Århus om det, så det är ingen idé att börja jiddra. Vi vet vad skivan kommer att heta. Vi är överens med Adrian angående vad vi kan tänka oss att ställa upp på i frågan om promotion och spelningar.

Sweden can go fuck itself according to Jari, skrev Jari i ett mail till oss andra (jo, det händer att vi kommunicerar på engelska, då vi är så fruktansvärt ungdomliga och världsvana…) och vi skriver under på det allesammans. Om man sätter det i kontext så betyder det inte att vi hatar Sverige eller svenska arrangörer och verkligen absolut inte de som gillar oss i största allmänhet. Däremot så innebär det att vi aldrig mer kommer att spela exempelvis Before The Trenches, If You Have A Heart, Mom And Dad eller 7th. Vi har ingen lust att säga näe till de som ändå kommer att tjata om dylikt. Inte heller har vi någon lust att leva upp till, eller ens reflektera över, förväntningarna på att det ska komma ett nytt alt-countryalbum, en ny Angry Brigade eller en ny Moby Dick. Eller för den delen någon ny version av någon gammal skiva överhuvudtaget.
Eternity Now, och i något mindre utsträckning Saturday Night och Ny Våg, möttes med medial skepsis på grund av detta. Och eftersom Westside inte visste vad man skulle göra av oss då vi inte längre producerade traditionella P3-dängor, så blev det publika mottagandet också lite ljummet: de som borde ha gillat skivorna visste inte om att de fanns och många av dem som gillat de gamla, eller kände till oss på grund av dessa åtminstone, blev lite förvirrade. Somliga rent av besvikna, ytterliga somliga till och med förbannade. Och det var förstås tråkigt, men ni vet hur det är. We don’t take requests. Or shit.

Så långt så ont alltså. Därför är det extra roligt att säga att vi faktiskt kommer att göra en Stockholmspelning. Onsdagen den 10/6 på Hornstull Strand. Typ 150 spänn i inträde (kolla Strands hemsida för detaljer) och garanterat enda gången i sommar man kan se oss i Stockholmsregionen. Vi spelar hela nya skivan och den är så sjukt bra och hittig att det fattar ni inte.

Let’s Dance,
Matti

När Lou Reed hoppade av Velvet Underground lade de inte av. Doug Yule fortsatte tillsammans med sin brorsa, gjorde den där sista konstiga skivan, Squeeze. De turnerade i England samtidigt som Lou Reed gjorde sin första soloturné där. Samtidigt. Kanske möttes deras turnébussar varandra någonstans i natten. Kanske svängde en av dem in på någon bensinmack samtidigt som den andra körde därifrån.
Jeffery Lee Pierce ringde upp Debbie Harry på fyllan, han var ordförande i Blondies fan club. Hon tog honom med en nypa salt, tydligen hade det hänt tidigare. Han skrev My Dreams som hamnade på The Las Vegas Story. Det är en av Gun Clubs allra bästa låtar. Hur tänkte han, vad kände han?
Beatles spelar på taket till Apple-huset. De ser glada ut, verkar tycka det är roligt. Några av låtarna hamnar på Let It Be, inspelade där och då på taket. Sedan lade de av. Kände de att de hade kommit till vägs ände där, att de aldrig skulle ha lika roligt igen? På White album, Beatles överlägset bästa skiva, fick var och en göra som de ville och McCartney ville mest. Let It Be är också en enorm skiva, men jämfört med White Album (och Abbey Road) väldigt traditionell. Men det var det bästa de kunde göra. Och så blev det förstås bättre än nästan allt samtida och som gjorts tidigare. Fatta, vilket band. Slänger ihop några soulpastischer och smetiga ballader. Och är bäst.
Genesis P Orridge försökte ta sitt liv efter att Cosey Fanni Tutti dumpat honom för en annan i bandet. Throbbing Gristle spelade in Weeping, en av de sorgligaste låtar jag någonsin hört, alla var kvar i bandet. Hur gick det till? Vad sa de, vad kände de? Pratade de om det?

Jag kan tänka på sådant och kan inte sova. Jag försöker att glömma bort allt jag läst mig till, eller anstränger mig verkligen inte för att slå upp i böcker, googla upp information om händelserna och tillfällena. Jag vill ha mina drömmar för mig själv, precis som Jeffery Lee ville.

Ska mixa skivan nästa vecka eller så, handlar om två grejer: vem som ska göra det, och hur jag ska få tid och råd att vara med och göra det. Nerverna, kommer den att heta i alla fall.
I början av maj, någon vecka efter att vi spelat i Århus, spelar vi in en ny BQ-skiva, ingen av oss har någon aning om hur det ska gå eller hur det kommer att låta, så fråga inte. Vi får väl se. Vi har skrivit låtar allihop, ballader och gitarrorgier. Men reptid, inspelning, mix och så vidare är fixade. Den här gången blir det av åtminstone. Funkar det inte lägger vi väl ner, det känns inte så dramatiskt som det låter. Den kommer inte ges ut På Westside i alla fall, för de har inte råd. Verkar bli Adrian i stället.

Hare som vanligt, helst bättre,
Matti

Mats Wikström hämtar mig om en sådär 20 minuter skulle jag tro. Han producerar den här skivan ihop med mig och oss. Jag är rätt nervös, men inte värre än att jag ser fram emot allting. Har repat sedan i söndags och det smäller på rätt bra nu.
Uppdaterar om det finns internet i studion.
”Ta med varma kläder!” skrev Fredrik Lyxzén som ska spela in skivan. ”Köp mat!” Ok. Men om dessa omständigheter duger åt the mighty Regulations tänker jag inte börja pipa.
11 låtar plus en cover. Rätt logisk sådan om man tänker efter.

Rock On,
Matti

Gott nytt år alla. På lördag, 10/1, spelar jag med nytt band, helt nya låtar, i Umeå. På verket tror jag det är. Kan nog bli kul även om jag är nervös. Ett redigt rep hittills men det känns rätt bra. Jag sjunger lite annorlunda, det är mest det som gör mig nervös. Inte fullt ställ hela tiden. Liksom lägre. Och mer rockabilly alltså. Men Masshysteri spelar också tror jag, och det blir ju asgrymt. De är bäst sedan typ Tunaskolan. På svensk punk menar jag då.
På torsdag, den 8/1 fyller jag så 40 år. Det känns rätt bra, jag vet inte vad jag ska säga om det. Det blir hursomhelst knappt något firande alls. Pankare än punk just nu. Men jag ska köra värsta Birthday Bashen ihop med Jäder framåt mars i stället. Med band som ska spela och allt. Men det är ju liksom inte för alla, som ni ju begriper.
Jag lämnar er för tillfället med Eld i berget. Det är ju helt sjukt att den aldrig blev en hit. Helt sjukt och fel. Lyssna bara. Ingen köpte låten, radion spelade den aldrig. Ingen har knappt ens hört den. Den spelades in samtidigt som Ditt hjärta är en stjärna.

Men vi hörs då,

MattiMABD – Eld i berget

Fan, det har varit lite slitigt, men nu blir det nånting i alla fall. Först och främst släpper jag en trespårs 7″ på Ny Våg nån gång efter jul. Jag är en antenn, heter den. Extremt Lo-Fi, men grym just därför.
Sen spelar jag in ett album i februari, med samma folk som på EPn (Kalle Nyman, Jonas Teglund, Cristian Ramirez). Fast i en riktig studio, mind you. Det kommer att släppas på Westside och KANSKE Ny Våg med, om de har råd med det. Ja, om de gillar det förstås. Min idé är lite, hur ska jag säga, extrem. Lite bara, men ändå. Inte helt straight punk, som de brukar släppa (och de gör det bra!). Inte helt straight rockabilly heller. Och ingen Black Metal. Det sparar jag till BQ-skivan… Jag lyssnar mycket på Alan Vegas första soloskivor just nu. Och Modern Lovers. Och Velvet, givetvis Velvet. Som fingervisning alltså.

Om någon undrar över rubriken så är det (förstås) Baader Meinhof-relaterat. Hittade Stefan Austs bok som ljudbok, och på Ulrike Meinhof och Holger Meins begravningar var det sådana banderoller: ”Holger: Kampen går vidare”. Tycker det är fint, inte bara i det sammanhanget utan på det hela taget. Man borde tänka så oftare.
Jag såg filmen efter att jag läst (lyssnat?) om boken och det var ju dumt gjort. Der Baader Meinhof Komplex. Det var så mycket genvägar (man fattar ju det-det är ju en film och måste ta slut inom två timmar) att mycket blev fel, grejer gjordes av fel anledningar. Dessutom skrev filmarna helt under på självmordsteorin. Modigt att ta ställning, fel att göra det i den frågan. Tycker jag då. Å andra sidan var det grymt med lite pang-pang från, så att säga, andra sidan. Att Andreas Baader fick vara ”hjälte”. Det fanns ju faktiskt fler än Rambo som hade invändningar mot USAs politik i Vietnam-frågan…

Annars, ja ni vet ju. Ses i mellandagarna suckers.

Matti

Ja, alltså. Det händer inte så mycket. Letar en billig och bra studio utanför Luleå för inspelning av nytt album. Jag har lagt ner att hålla på och leta större skivbolag. Har även lagt ner tanken på att ha en känd producent. Det blir Westside och det blir antagligen jag själv som proddar det. Ids smöra för andra ids vänta pårom, naoe.

Jag (eller egentligen Jonas) ska pimpa den här sidan en del. Vad borde vara kvar? Jag tycker alla trådar och downloadsidan, vad tycker ni?

Jag ska sjunga lite med Penny Century på Scharinska i Umeå lördag den 22/11. I samband med det kör jag även några nya bitar, inte med fullt band men med mig själv och den välkände, välhängde och allmänt suveräne Karl Göransson på elgitarr.
Kom gärna dit. Förresten, jag la upp en ny låt här nedanför. Lite konstig kvalitet men ändå. Jonas Teglund, Kalle Nyman, Cristian Ramirez och jag spelar på den.

Matti
Blödare

Jag och Jonas spelar på Jazzomat på lördag, och, vad det känns som, som vanligt. Femtio spänn inträde. Nån Neil Younglåt blir det. Kring åttasnåret börjar vi, kanske halvnio eller så. Berätta gärna för era vänner i nejden, för det blir hur grymt som helst.

Ok. Nu ska jag dra och repa med ett nytt band. Det har jag inte gjort på, ja, vad blir det, åtta år eller så. Hoppashoppashoppas det blir bra.

Fuck Off dårå

Matti

Ända sedan medeltiden, när jag bloggade lite löst på annat håll har jag pratat om att lista de bästa Oi-låtarna. Ok.
De bästa är Oi Oi Oi med Cockney Rejects, Violence in Our Minds och King of the Jungle med Last Resort, 17 Years of Hell med Partisans, Someone’s Gonna Die och Razors in the Night med Blitz, So What med Anti-Nowhere League, Product med The Business, Borstal Breakout med Sham 69, Kick Out the Tories med Newtown Neurotics, Chip on My Shoulder med Cock Sparrer, No Government och Six Guns med Anti-Pasti, Don’t Conform med External Menace, One Law for Them och Chaos med 4-Skins, Jerusalem med One Way System och Megalomania med The Blood. I den ordningen.
Om någon presser mig, och ni gör ju det, så är de bästa banden Blitz, Cockney Rejects och Last Resort. Nedan följer en spellista med helt perfekta låtar, den räcker helgen ut. Ladda upp med lager, ten hole DM’s och cider. It’s for Herberts.

01. Cock Sparrer – Teenage Heart
02. Sham 69 – I Don’t Wanna
03. Blitz – Never Surrender
04. Insane – Last Day
05 Chron Gen – Jet Boy Jet Girl
06. Skrewdriver – I don’t like you
07. Impact – Storm Trooper Tactics
08. Anti-Nowhere League – For You
09. Last Resort – Violence In Our Mind
10. Cockney Rejects – Oi Oi Oi
11. Sham 69 – Angels with Dirty Faces
12. Attak – Today’s Generation
13. Partisans – Overdose
14. Ejected – I Don’t Care
15. The Samples – Government Downfall
16. Exploited – Alternative (single version)
17. Cockney Rejects – Flares And Slippers
18. 4-Skins – Yesterdays Heroes (Single Version)
19. Cock Sparrer – Sunday Stripper
20. Anti-Nowhere League – So What?
21. Sham 69 – Borstal Breakout
22. Cockney Rejects – Greatest Cockney Rip Off
23. Exploited – Mucky Pup
24. Skrewdriver – Antisocial
25. Expelled – Dreaming
26.Anti -Pasti – No Government
27. Special Duties – Colchester Council
28. Newtown Neurotics – Kick Out The Tories
29. Undead – This place is burning
30. The Partisans – 17 Years of Hell
31. Exploited – Cop Cars
32. Cock Sparrer – Taken For a Ride
33. 4 Skins – Low Life
34. Combat 84 – Poseur
35. Attak – Murder In The Subway
36. The Blood – Megalomania
37. Sham 69 – Hurry Up Harry
38. The Exploited – Dead Cities
39. Cockney Rejects – War On The Terraces
40. Angelic Upstarts – Police Oppression
41. Adicts – Viva La Revolution
42. 4-Skins – A.C.A.B.
43. Blitz – Someone’s Gonna Die
44. Abrasive Wheels – Vicious Circle
45. 4-Skins – Sorry
46. Blitz – Attack
47. Red Alert – SPG
48. The Insane – El Salvador
49. Infa Riot – Kids of the 80s
50. Cockney Rejects – Here We Go Again
51.The Business – Product
52. 4 Skins – Chaos
53. Cock Sparrer – Where Are They Now
54. Action Pact – Suicide Bag
55. Anti-Pasti – Six Guns
56. Blitz – Fight To Live
57.Blitzkrieg – The Future Must Be Ours
58. The Business Suburban Rebels
59. Angelic Upstarts – Never ’Ad Nothing
60. Partisans – I Never Needed You
61. External Menace – Don’t Conform
62. Last Resort – Skinheads In Stapress
63. Nation On Fire – Blitz
64. 4-Skins – One Law For Them
65. One Way System – Jerusalem
66. Angelic Upstarts – Last Night Another Soldier
67. Blitz – 45 Revolutions
68. Ejected – In the city
69. Last Resort – Rebels With A Cause
70. Partisans – Put Your Money Where Your Mouth Is
71. Last Resort – King Of The Jungle
72. Terrible Twins – Generation Of Scars
73. Angelic Upstarts – Two Million Voices
74. The Violators – Summer of ’81
75. Cadaverous Clan – Snow Blindness
76. Partisans – Arms Race
77. Blitz – Razors in the Night
78. UK Subs – Warhead
79. Ejected – What happened in Brighton
80. Peter & The Test Tube Babies – Intensive Care
81. The Violators – Government Stinks
82. Action Pact-London Bouncers
83. Cockney Rejects – Here We Go Again
84. Exploited – Exploited Barmy Army
85. Distortion – Action Man
86. Crux – C.L.A.
87. Sham 69 – Hey Little Rich Boy
88. Exploited – Blown To Bits
89. Riot Squad – Fuck The Tories
90. The Warriors – Horror Show

Matti

Mina damer och herrar,
Usch vilket tjat det var om uppdatering det var då. Så här ligger det till. I våras började jag snacka med Razzia (som har Säkert, Mange Schmidt, Thunder Express med flera) om att ge ut en soloskiva där. Det ville de. Vårrelease sas det, lite sådär vagt.
Och så blev det sommar, jag gjorde nån spelning med Mats och nån med Jonas, spelade in ungefär tio BQ-demos med Calle, Peter och Jejo. Jag sjöng med Penny Century på en inspelning som jag inte vet vad det ska bli riktigt. Jag gjorde en helt sjukt rolig spelning på Täfteåfestivalen med Mats, Cristian och Patrik. Jag skrev fler låtar, jag jobbade med texterna och började till och med översätta dem till engelska. Jag började planera inspelning i januari med Jari i Björn Olssons studio på Orust. Solo alltså (BQ hänger i luften just nu av anledningar som jag inte riktigt förstår och därför inte har någon lust att gå in på för tillfället). Vi gjorde en budget som vi skickade till Razzia men de gick på semester och när de kom tillbaka så sa de att de inte hade råd. Då bantade vi budgeten och nu säger de att de inte har tid att jobba med mig så mycket som de tycker att jag förtjänar.
Det är inte mycket att säga om det, jag vet varför de inte har tid och förstår det: det är ett litet bolag personalmässigt sett som haft rent oproportionella framgångar senaste året. Jag vet andra som fått skjuta upp sina inspelningar/utgivningar på grund av detta. Good on them, bad on me. Visserligen är jag lite ledsen, men jag pallar inte att leva i limbo heller. Jag pallar knappt att vänta överhuvudtaget och ännu mindre att låta andra vänta för min skull.
Det var en annan anledning till att jag la ner MABD: allt bara sköts upp och sköts upp hela tiden och vi fick exakt noll spelningar via Luger. Jocke Åhlund skulle ha spelat in en ny MABD-skiva i maj (juni nån gång, men han fick barn och det blev Håkan, och Caesars och Teddybears så vi blev bortprioriterade. Inget konstigt med det. Dessutom, den skivan skulle ha kommit ut på Westside men de hade inte råd och det kan jag v e r k l i g e n förstå, då deras grej är, jag vet inte, men något helt annat än marknadsföring i alla fall.
Samtidigt har det gått bra med en massa andra grejer: spelningarna jag gjorde med Bröderna Lindgren gick sjukt bra och det finns videor inspelade till alla låtarna från den skivan, även min, så vad det lider dyker jag väl upp i en Barnkanal nära dig. Och det är tal om att spela in den här Vingar av guld och göra det till en singel.
Jag får göra en skiva på Westside om jag vill, det är inte det, men det är sån pytteliten budget och det skulle vara så jävla grymt att göra något med någon annan den här gången, med mera pengar, och bara koncentrera mig på att spela och sjunga och svara på frågor.
Men alltså, det här mailet jag har pratat om, det var ett definitivt besked från Razzia och nu har jag alltså fått det. Jag har lite erbjudanden från mindre bolag men jag jobbar på de större ett tag till. Hoppas det är ok med er. Om inte: tuff skit.
Annars har det varit en bra sommar om än ekonomiskt undermålig. Fått mycket gjort som inte kommer att synas än på ett tag; skrivit, påbörjat grejer (i vanlig ordning), läst en massa böcker, lyssnat på black metal och reggae tills öronen trillade av.
Nu kommer barna hem från första skoldagen. Så jag lämnar er. Farväl. Vi hörs snart igen.

Matti