Orkar man med julen? Jo, det gör man väl. Men om inte, så får ni en låt jag och Jonatan Lundberg spelade in helt live hemma hos honom i oktober. Som handlar om livet i norrbotten, om det norrbottniska kynnet. Kanske inte mycket till julklapp, men det kommer å andra sidan en hel tolva snart som är så exklusiv att klockorna stannar. Ha det fint nu, och bråka inte med varandra.
En synnerligen god jul till alla och envar.
/Matti
[audio:http://www.mabd.se/Relativt_Norrbotten-(demo).mp3|titles=Relativt Norrbotten (demo)|artists=Mattias Alkberg]Relativt Norrbotten
Nu mår man
Man har hållit fortet till den sista
Pengarna tog slut men det blev pizza
Jag kan ha samma jacka en månad till
Ha dubbla tischor för det är ändå april
Och snart kommer sommaren
Och förhoppningsvis värmen
Relativt Norrbotten
Se skärgården
Det är en av Sveriges allra största
Har iofs knappt vart där men har hört att
det går turbåtar till varenda liten sten
Man hyr en stuga i ett dygn för tusen spänn
Åh, att spendera sommarkvällen
Insläppt i gemenskapen
Relativt Norrbotten
Man handlar
Man vill ha guldkant på tillvaron men man pantar
Man tjänar knappt ett enda öre fast man kan allt
Men man slipper ändå alla stockholmssvin
Vad ska man med fungerande lokaltrafik
Så här mitt i sommaren
Vem klagar på avstånden
Relativt Norrbotten
Och ute
Man köper en stor stark och några shots
I midnattssolen, man ska hem, och nån vill slåss
Och man vaknar, det är morgon på akuten
Klart, det hade ju vart värre att bli skjuten
Och sommarsolen sipprar in
Genom gliporna i gasbindan
Relativt Norrbotten
Luleå på pricken. Tack.
Ja alltså, jag sjunger lite kackigt, svårt med live. Men ändå. Snart sommar.
kung matti. god jul.
Jaså, är det här ni är??!!
verkar vara nåt fel med länken, denna funkar bättre: http://m.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DK5le9sYdYkM
Matti, vi älskar dig. God jul.
Hahahahaha! Länge sen den länken ändå.
Den bedste länken!
http://m.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DK5le9sYdYkM
God jul alla!
Gjorde en uppföljare på min asgrymma hip hop-lista. Mer gammeldags, lika bra.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3kLtYrqx7tUsC8phcUoHdi
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3kLtYrqx7tUsC8phcUoHdi
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3kLtYrqx7tUsC8phcUoHdi
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3kLtYrqx7tUsC8phcUoHdi
Klungan pratar lite BQ.
http://www.dn.se/kultur-noje/scen/absurt-det-vi-gor-ar-ju-helt-glasklart/
Eh, läste lite slarvigt. Verkar vara fanboy-journalisten som nämnt BQ. Ni galna kreativa norrlänningar. helt crazy..
Fin bit, texten känns som en syster till något Eterkropp spelat in. Go’ jul!
Neil Young Live at the Cellar Door.
Den kom nu va?
En av årets bästa skivor.
Lite sjukt är det. Det finns ingen i världen som låter så bra live som den här herrn gör 68-79, typ. Varje gång. Alla inspelningar, nästan.
http://open.spotify.com/album/2h2zv7tulv5460Ijs1tpxs
Ja, Eterkropp är min ledstjärna. Helt utan ironi alltså.
Med det sagt är jag rätt trött på en viss sorts texter, som jag skriver själv alltså. De lite dråpliga, som ovan. Bland annat för att Mats i Eterkropp gör dem så mycket bättre. Även Vit Päls ingår i det, bättre texter i samma, skola, kanske?
Menar lite, jag har ju gjort Don Quixote, Politix, Aldrig mera skog, Livet är hårt mot de mjuka, Eld i berget etc nu. Hur många gånger till ska jag egentligen återvända till det där (manligt?) ironiskt kverulanta?
Jag tänkte på det när jag läste texten ovan (har inte hört låten än). Att det är väldigt manligt, att jag inte alls kan identifiera mig. Inte för att jag behöver det, alltså. Jag bara märkte att det är så med den här texten
Ja, nä, men det är ju rätt mycket personliga erfarenheter i texten. Inte för att jag någonsin fått så mycket spö att jag varit tvungen att åka till lassa. Men det går ju inga bussar på somrarna. Och skärgården, jag har varit på Klubbviken kanske fyra gånger och hyrt stuga en gång. Allt är dyrt och jag har aldrig några pengar, och jämt ska man jobba ideellt. Och samtidigt ska man klaga på Stockholm och slå sig för bröstet för att man har, ja vad?
Det jag menar med kommentaren ovan är inte det så mycket som att jag liksom presenterar fakta av det slaget helt lakoniskt. Jag liksom hör den där äckliga lulerösten, Kjell Sundvall-rösten. Torrt och ironiskt. Fast det låter ju inte så, jag sjunger med en annan röst och det är ju minst lika viktigt som texten i sig. (Inte viktigt alls, kanske. Men för mig är det så, det läggs liksom en dimension till på det skrivna.)
Ja, jag tänkte att jag uttryckte min klumpigt efter jag postat inlägget. Jag menade inte att dissa, jag förstår hur du menar.
Fast det är ju inte konstigt om ett så könsstereotypt län som Norrbotten upplevs olika av kvinnor och av män.
Det var nog mest sista versen jag tänkte på. Kvinnor och män tenderar ju tyvärr att vara rädda för olika saker.
Tror aldrig jag kan bli trött på de lite dråpliga, ironiskt kverulanta texterna. Älskar Eterkropp och Vit Päls också. Men att du skulle vara sämre?! Njetsky Gretzky. Matti är bäst, utan protest. God Jul och tack för i år.
Ps. Fick Norrland som julkapp. Vicken jävla bok. Ds.
Ni vet den här känslan av förälskelse? Dra på trissor men jag tror jag börjar känna den igen. Håll era tummar för att det är besvarat :)
Borde nog lära mig att inte dricka kaffe istället för drinkar på krogen. Nu ligger jag här och kommer förmodligen inte kunna somna förrän mellandagsrean börjar kl 10. /Nybörjarnykteristen
Kanske om jag skulle gå till Smedjan och börja köa redan nu? Så kommer jag först in på Twilfit.
härligt bullis!
Vi sågs första gången i somras, han var söt men jag trodde inte han liksom såg mig, så jag tänkte inte mer på det. Sen hat vi hörts lite sporadiskt om helt andra saker under hösten. Sen plötsligt i helgen ringde han för att önska god jul, han hade en hel lista att ringa till sa han. Vi pratade på lite och i slutet av samtalet erkände han att det inte fanns några fler på listan :) Nu går det ju inte veta nåt om nåt, peppar peppar osv, men hur kan nån vara så söt ens!?
Herregud vad fint!
NWOBM, ibland finns det inget bättre.
Från och med idag har alla mina barn fyllt år i år. Om en vecka börjar de om igen.
NWOBHM, stavas det såklart.
Vad är nwobhm?
New Wave of British Heavy Metal. Stort mellan, cirka, 1979-1984.
Iron Maiden var/blev störst. Saxon var bäst av de stora. Motörhead och Judas Priest brukar räknas dit, men de kom tidigare. Bäst av de mindre banden var exempelvis Girlschool, Tank och AIIZ.
Vänligen,
Kerrang-redaktionen
Ok, jag tror jag gillar Girlschool bäst :)
Håller med Greven där oppe, tycker inte att du är sämre på den där grejen än Vit Päls och de andra, verkligen inte
Alltså tack, men jag menar bara att så känner jag. Men verkligen, rodnande, tack.
Nwobhm är det gamla sättet att skriva ’newbie’, men som Matti håller fast vid eftersom han är en n00b.
Han den blonda i NWOBHM är min favorit.
Relativt norrbotten. Vilken skillnad det blev att bara läsa texten och att höra hela låten. Märkligt hur viktig rösten och sången är för hur en text tas. Eller kanske inte egentligen, men, äh, håller med dig om att den fick en annan dimension, liksom dubbelt text/normkritisk. Vacker melodi och piano också.
Det där med spö vid midnatt och vakna på lassa är ingen höjdare. Men det är länge sedan och nu förlåter jag mänskligheten (utom aset).
saxon , wheeks of steel. min första skiva ever,
Skräddarn: Hahahahaha!!!
Det var jag
verkligen en fin låt.
Jag kan inte tänka på Cosy Den eller Penny Century utan att samtidigt tänka på t ex Bitch Magnet eller Lounge Lizards. Och sedan på hur misslyckade våra skivor är, sett i det ljuset.
Ser man Cosy Den eller Penny Century som misslyckade hänger det inte på ljuset, då är det fel på ögonen.
Men åh. Jag som nyss opererat och allt.
Stalle: Weeks of Steel är en rätt mesig titel. Liksom, bara 2 veckor var de hårda, sen blev de mjuka…
Never Worship Old British Heavy Metal!
Lajk på det Cöxxy just sa.
matti: Hahahaha!
hehe, och ujujuj
På tal om knän, är jag riktigt riktigt trött på Måns Zelmerlövs knän.
Kan nån komma till Mariatorget och bära mig ut i Stockholmsnatten? Eller så somnar jag bara. På tal om män på Z är dom ganska självupptagna.
Zaremba.
ztalle
kan inte tänka på Cosby den och penny Century utan att tänka på min första tjej, min första fylla och min första replokal. folköl, lillan, Fireside, blithe, trästock och besök på emmaus i svartösatan. lambrusco och em känsla av att något fantastiskt och unikt kunde komma från den här trakten. att få vara med o uppleva något så jävla bra.
Harenjumissat, men nuer’e på me danspjäxorna: http://www.youtube.com/watch?v=TjIWGBWfBFk
Jag lyssnar på melodiradion, det är mental våldtäkt. Eller åtminstone tvångsbokaspring. Spelar de inte Rudimentary Peni snart blir jag allvarligt traumatiserad.
Spelar hitkavalkad ikväll och det är helt utsålt. Pilutta.
Vafalls??? Optimistisk pop från Luleå, är det trovärdigt? Det är väldigt fint i alla fall. Go Mörkret!
Check.
Jag tycker jag känner igen sig även som stockholmare, men det kanske bevisar att jag inte hänger med alls.
Riktigt bra låt. Dina texter berör och inspirerar som alltid! Jag ser fram emot ny skiva. Det skulle vara trevligt att se dig här nere hos oss någon gång.
Check igen.
Håller med Tp(2) som ju verkar vara en osedvanligt intelligent och trevlig typ (liksom alla här fö).
Hehe. Rudimentary Penis. Så känner jag mig, flunsa dag tio.
Nu tar jag helg, jullov. Nås endast här, möjligen, innan nyår. Då blire väl nån dikt kanske.
Nu har jag äntligen lyssnat på låten. Vackert, matti.
nyårsmenyn spikad: dansk fläskytterfilé, färdig gratäng, lådviner och renat med sprite till tolvslaget. ni då?
Jag firar hos Sparvel. Man behöver ingen fancy schmansy meny då.
Fira nyår är så jävla last year.
Norrbotten finns överallt
Bara jag och barna. Underbart så. Årsbästar mig när de somnat.
Har inte mycket att tillägga utöver det ni redan nämnt. Men! Inte visste jag att världens bästa röst har gjort en ny skiva i år! Linda Thomson, 66, hon gör med sången ungefär som Hulk med Loke i Avengers hela tiden. Det räcker för att skivan ska klocka in på topp 10 i år. Kanske topp 5 rent av. Ni får se i övermorgon.
http://open.spotify.com/album/0Qj68gI1S8lFNS893sxY2Q
Nyårsmeny: lunch: gröt. Middag: makaroner och korv. 35 ipren, hagelbössa.
Benny: hahahahahahahahahaha!
Alltså, jävla Spotify. Nu föreslår den The Marble Index igen, men jag lyssnar bara på den när det är ljust i minst 12h/d, dvs inte nu.
Benny, ta den som topping på nyårsmiddan vettja, innan bössan alltså.
Ja, nä, livsfarlig musik såhär års. Oansvarigt av Spotify.
Hur Debbie Harry sjunger på Denis. Lika själfullt som John Lennon på Mr Moonlight eller Håkan på Kom igen Lena. Det vill säga, uttrycket lyfter tämligen medelmåttig låt till klassiker.
Vidare vill jag påstå att William, It Was Really Nothing är den ultimata Smithslåten. Om man för en till jorden nyanländ skulle tvingas förklara Smiths för att inte förintas, så bör man spela den. Den har allt, alla perspektiv av varför de är bäst. Om rymdisen ändå inte fattar är det bara att ta emot laserstrålen med stoiskt lugn. En vill ju ändå inte dela planet med såna som inte fattar.
Förlåt att jag skrev själfullt. Vilket hemskt jävla ord.
Jag tycker det var själfullt av dig Matti.
Ni får ingen årsbästalista av mig. Fast en minnesvärd rockgrej var Connys dystpedal. Gott nytt.
Nyårsmenyn blir i år:
Hummer och havskräfta med brynt smör, kanske citron
Sjötunga a la Hotel Continental
Hasselnötsglass
Hagelbössa
greven: Lambrusco! now there´s a blast from the past. under ett par år 1991-1994 hade jag mer Lambrusco i ådrorna än något annat.
gott slut.
Jag kommer att ha ett solidaritetsevenemang i Bagarmossen för Bennys nyårsfirande. Det är viktigt att ingen kommer, så att vi visar Benny att han verkligen är ensam med sin influensa.
Asså det är ju Debbie som lyfter Blondie från det medelmåttiga till världens bästa band. Och Clem.
Jag tänkte förut på rymdvarelseliknelsen fast tvärtom, med Liquor Store vars nya skiva jag har älskat så intensivt sista månaderna. Ni har säkert fortfarande inte lyssnat, eller ännu värre, ni HAR lyssnat och tyckte att det var ”inget speciellt”. Och ja, det kan jag inte göra något åt. Men i alla fall så tänkte jag att Liquor Store var tvärtom, att rymdvarelserna kommer till jorden och ber att få lyssna på rock. Sen när de kommer hem så försöker de göra egen rock, men de är ju konstnärligt underutvecklade eftersom de ägnat sin kraft åt rymdprogram, så då gör de låtar som Keys To Your Face och Midnight Walker, för de förstår inte bättre.
Rymdvarelser som spelar rock, egentligen är det ju Alien Soundtracks med Chrome, men det är för övertydligt liksom. Bara människor kommer på en sån idé. Riktiga rymdvarelser har inget intresse av att imitera rymdvarelser.
Helios Creed, lite av världens bästa gitarrist.
Blir just mentalt kräksjuk när jag plöjer igenom det som ska vara årets 25 bästa indie-album. Förbjud! Förbjud!
Alltså mitt vänstra knä är dubbelt så gammalt som jag, och verkar ha fått Spanska sjukan. Jag har så ont och inget är roligt och Liemannen gäckar mig.
Jag har missat Grizzly Bears Shields: B-Sides som kom i höst, upptäckte jag. Kul, sen julklapp att snubbla över för någon som jag.
http://www.youtube.com/watch?v=B-ifqEZVQxQ
Krya på er, alla med krämpor. Benny, och Mattis knä.
Wounded Knee
Benny: Hahahaha!!
Har precis sett Blank City, filmen om No Wave- och Cinema of Transgression-filmrörelserna. Fiiiii fan vad pepp! Finns på Netflix US.
Och jag såg just ett avsnitt av Hitlåtens historia på SVT play. Alltså klasskillnaden på mig och Matti. Jag vet inte ens vad Netflix US är.
Netflix, bara. Man låser enkelt upp svenska Netflix med ett insticksprogram som heter Hola. Bums, kan man se den, och annat. Annars kan man kolla på livegrejer med James Chance på YouTube och fundera på om det är nån mening med livemusik längre. Originalsättningen av Contortions, alltså det är så bra.
Årsbästa och årssämsta.
http://www.asapetersen.se/blogg/2013/12/hejda-2013-du-var-som-du-var/
Blank City finns på Pirate Bay!
Hal är det läskigaste jag vet. Drömmer rätt ofta om den där lampan. Huuuu
Hal 9000 alltså.
Ska nog börja BSGa igen under januari. Sätter sån härlig sepegalaen stämning på livet.
Nota bene: Benny har haft feber i tretton dagar.
Helvete Benny, kolla med läkar’n. När jag hade feber i två veckor fick jag diagnosen körtelfeber (kysssjuka, kan väl inte stavas med 3s?) som slagit klorna i levern. Borde ha varit helt gul men var mest förslöad. Spritförbud i ett drygt halvår. Hade precis slutat snusa också. Gott Nytt år i övrigt.
Planerar köra lätt asocialt TVnyår. Vilken omgång av the Wire ska vi satsa på? 1:an har avverkats, 2:an tyckte jag började segt. BSG är nog inte aktuell, kanske tyvärr.
När jag är igång med 20 frågor: Vilka Josephine Fosterskivor bara måste jag ha för att få vara kvar här?
Alla!
Lika bra att svara själv, tänker jag.
Se klart tvåan kvickt och sen ba BAM!, gå direkt på bästa trean och fyran.
Wire utspelar sig dock inte i rymden särskilt mycket, vilket inte lämpar sig för kontemplerande nyårsdekis. BSG är avsevärt bättre där. Fucks you up for life.
Tvåan är ju en av de bästa! Kanske till och med den bästa.
Det var jag.
Maraton mao!
Ordförande Mao!
Dödligt maraton Mao mao!!
Odödligt enligt andra.
Tvåan är bäst!
Tvåan klar. Skål!
I am your sister. <3
Trist start på 2014, att inse att de annars så klarsynta H och shredd faktiskt har saft i hövve när det gäller The Wire. Tvåan är en blöt filt av idel osympatiska karaktärer. Obs överdrift.
Idag börjar jag BSG:a igen, tror jag.
Jag tittar också på The Wire för att få lära känna sympatiska rollfigurer!
Men gott nytt sår på er! Har ni sett att Hardcore Devo 1 och 2 finns på Spotify? Annars är det min nyårsgåva. I övrigt hoppas jag att 2014 blir året då man inte skickas upp till sökfönstret varannan gång man skriver bokstaven e här i gästboken.
Tack för 2013, gästboken.
H: Vad bra! Det är liksom förutästtningen för att man ska ta illa vid sig när dom blir shankade eller får ansiktet bortblåst. Och follow the money är rätt trist, plakatigt.
Jag tycker säsongen i plugget är bäst.
Galaxie 500 – On Fire, vilken första januari-skiva det är.
Annars genomför jag just nu min berömda Matti-imitation: har hand om fem barn.
Tjeeena Pang i plugget är bättre än S.2 av the Wire!
Bara ockuperar datorn. I natt skickar jag upp årsbästalistan + en spellista med 50 låtar från 50 skivor.
Wire ranking: S03 och S04 bäst, sen S01, S05, S02.
Min enda riktigt passionerade åsikt om detta är att sista säsongen är absolut sämst. Ovärdigt avslut.
Wire ranking:
S04
S03
S01
S05
S02
Min enda passionerade åsikt är att alla avvikelser från denna rangordning är symptom på svamphjärna.
minns när jag bildade the wire. Då gjorde jag S.2 till den bästa, saftskallar.
Rectify, det är ju bra men inte SÅ bra, va? Många avslutade/berättande som var bättre 2013, va.
2013:
1. Unknown Mortal Orchestra – II
2. Pastels – Slow Summits
3. Kurt Vile – Walking On A Pretty Gaze
4. Burial – Rival Dealer
5. Deux – Golden Dreams
6. Etran Finatawa – The Sahara Sessions
7. Chelsea Light Moving – s/t
8. Serafina Steer – The Moths Are Real
9. Joel R.L. Felbs – Gala
10. Jon Hopkins – Immunity
11. Planningtorock – Misogyny Drop Dead EP
12. Linda Thompson – Won’t Be Long Now
13. Stornoway – Tales From Terra Firma
14. Skriet – Shanana
15. Hate Meditation – Scars
16. Deafheaven – Sunbather
17. Iceage – You’re Nothing
18. Savages – Silence Yourself
19. Kanye West – Yeezus
20. David Bowie – Next Day
Vill kommentera bara, valde bort för att hålla mig under 20, och då blev det så att en hel del grymt hamnade utanför, kanske för att det inte var lika bra rakt igenom. I övrigt är listan både oärlig och slumpartad, då jag kanske bara hunnit lyssna in mig ordentligt på kanske 5 av årets skivor. Chelsea Light Moving och Pastels är exempel på sådant som vuxit med lyssningarna. Linda Thompson och David Bowie, ja de är ju bara med för rösterna, men det är röster som jag vill höra. Det finns säkert 20 skivor lika bra som Etran Finatawa från i år i liknande genres, men de skivorna har än så länge gått mig förbi, vet inte hur man ska leta efter dem ens. Och hip hop? Det enda jag vet är att jag inte har koll.
Ja, och spellistan, jag håller på den liiiiite till, nån dag bara, hittar en del…
Det har satt sig, det där H skrev om ”kaos som metod”. Det är det jag hör i Unknown Mortal Orchestra, och det är därför den skivan får förstaplatsen.
Alltså tacklistan på Liquor Store’s In the Garden! Hahahaha!
Fast det var nog Matti som skrev om kaos som metod. Jag var väl med på ett hörn, men det låter mer som Matti. Unknown Mortal Orchestra har jag inte hört (än).
Ok, ni gjorde det tillsammans kanske. Har bestämt för mig att herrn själv skrev ”… svenskar är generellt dåliga på kaos som metod…”. En formulering som svepte in som en storm i den intellektuella öken som blivit min sen mina enda kulturintryck de senaste 3 månaderna är 200 avsnitt av detta eviga och hopplösa Smallville.
Vill man vara sån, kan man säga att UMO låter som om Ariel Pink spelat in Grizzly Bear-demos.
Vill man vara en annan sån, kan man säga att det är Lennon-bra, McCartney-bra. Mind Games-, Ram-bra.
Jag är nog av den senare sorten. Älskar det så fort jag inte tänker på Williamsburg-faktorn.
http://m.youtube.com/watch?v=JEL2hG_Gxns&desktop_uri=%252Fwatch%253Fv%253DJEL2hG_Gxns
Alltså, det är ju bra, men jag blir lite musikerprovocerad. Men det är ju också bra! Väl?
Fast när jag hör de akustiska versionerna av låtarna älskar jag dem. Det grymma ljudet, produktionen, stod och var hipsterivägen för de grymma Ray Davies-kompositionerna.
Ah, hade inte uppmärksammat den här deluxe-versionen. Blir mer förtjust i de akustiska versionerna än live-flummet, som liksom både blir bra och dåligt.
Och, precis! UMO och APHG har båda den där kaosmetoden.
Åh jag går runt och hoppas att han vill ha mig! Det är pirrigt :)
Har läst Mats Kamp nu, fifan vad bra. Helt knäckt.
Tycker nog att det är hans sämsta. Men så gillar jag ju S.2 också.
Hopplösp med hip hop på Spotify. Några saker som inte finns där:
https://soundcloud.com/cory_jreamz/nina
Nacho Picasso – Crime Wave
http://www.youtube.com/watch?v=RiqatmVu7pw#t=107
Chance The Rapper – NaNa
http://www.youtube.com/watch?v=XF8oOVBIvH0#t=111
Nu, årsbästat på Spotify:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/316tyjqiClujkunSenqihM
Jag älskade även Sherlock-comebacken. Älskar jullov.
Benny, jag känner mig mottaglig. Jag gillar Shaking The Habitual, du tycker att det är en urvattnad dekokt av mycket, mycket bättre skivor (åtminstone i detta scenario tycker du det). Vad ska jag lyssna på?
Hej alla glada och ledsna,
Jag skriver ju inte så ofta här. Men en gång varannat år verkar jag göra ett sånt därnt blandband som jag känner för att posta här.
http://open.spotify.com/user/granbergpetter/playlist/5vA2ZsWkJDnWqI2OUDhjoD
Tare lugnt, don’t drink and die.
<3 PG
Kan nån sprenda BSG pilot-miniseries till mig? Verkar inte funka på PB.
Känner mig märkligt provocerad av ”bra” låtar. Alltså snygga, oväntade ackordsföljder och tonartsbyten. Tycker det är dåligt av mig. Som att jag faller för något slags osynligt grupptryck.
ja, jag sitter då på jobbet och försöker att inte döda mig själv.
Gissa var jag är då.
På tal om det här med årsbästa så skiter ju jag i det. Jag har inte lyssnat på så många skivor från 2013 att jag kan lita eller uttala mig. Istället vill jag tvinga på er den här skivan.
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/56CbeGm5NIkURBRzRNk87S
Den här har jag hållit som Clarks magnum opus, även om jag tycker de senare skivorna på många sätt är fräsigare. Men konceptet för den här skivan är så jävla bra. A-sidan skulle jag säga är elektronisk musiks kanske bästa någonsin, vad jag nu menar med det. Ej kompatibel med iphone-lurar eller datorhögtalare. Tycker framför allt Mattias Alkberg ska lyssna på den, när han går in till stan. Kanske shredd också. Kboi behöver absolut inte, pga kommer skaka på huvudet.
*Johan Forsberg 4 kommunstyrelseordförande samt ordförande för Svenska Hockeyförbundet* #köng
Benny, såg du att en gästboksskribent ställde en direkt fråga till dig för några inlägg sen.
PS, du är i London ju.
KBoi är på nån ambassad, Conny är på Debaser och spanar på förstärkarinställningar, Matti är och badar, hjort delar ut post, kilo låter folk åka gratis på bussen, Bullis blir firad av unga feminister på en kursgård samt fakturerar, TP jobbar och lyssnar på BQ. Resten: ingen aning, fråga nån annan.
matti – då funkar inte mitt grupptryck på dig. mindre meck har jag sagt till dig i sju år snart.
Jag är på barnvagnspromenad, antagligen inte så långt från hemma men ingen aning om var jag är. Lyssnar på nya CTMF på Spotify.
Herregud, jag går förbi ett ”utegym”. Fan vad sjukt.
Nej! Missat. Nu ska jag läsa!
Jag hänger inte med på premissen att jag tycker det är en urvattnad skiva. Jag tycker Shaking är helt briljant, tog mig verkligen tid för den skivan. Tog mig lätt en vecka innan jag någorlunda begrep låtarna, elelr vad man ska säga.
Jag vet ju inte så mycket om deras respektive roller i Knife, men jag har lyssnat mycket på Olofs egna och hopsamlade DJ-grejer, och gillar det som kommer från det hållet. Afrika och sådär.
Jag vet inte om jag kan ge något slag ’istället’ eller en samling av var influenserna skulle vara. Möjligen i viss techno. Resten är ju mest rytmer och instrumentval. Ljud, liksom.
Jag skulle kunna uppbåda en lista med technoinfluenserna. Eller sånt som jag vet att Olof gillar, och som jag tycker mig höra i Shaking. Kan göra ett C-60, kanske?
Ja, gärna! Det var så jag menade. Det var inte så viktigt, det där med urvattnad, det var mest dramatisering av dina motiv att vilja tipsa om techno som jag borde gilla om jag gillar den skivan.
Svår uppgift. Jag ska se vad jag kan göra.
KBoi: allt du sagt är beatlesbeatlesbeatles. Ju. Och Cramps.
Gillar den där Clark-skivan, men det är inte helt min stil. Gillar en annan sida av Warp /IDM/Tigerbeat etc mer, den lite plåttrigare: Afx (såklart), Mu-ziq, (tidiga) Cex, Kid 606, Blechtum frpm Blechdom etc. När det är tvåtusen melodier som flyger genom huvet i en miljoner km/h, snarare än bas i olika frekvenser.
Är dessutom sur för att jag inte hann lyssna in mig på BoC innan årsbästalistan var tvungen att huggas i sten.
Senaste Boards of Canada, fan den är ju sjukt bra. Som en skräckfilm. Får hjärtklappning. Och så i Telepath, en… Madonna-sampling, va? Fedt!
Nu ska jag bjuda er på nåt så ovanligt som en spellista. De tio låtar som betytt mest för mig! Har sin grund i den där albumutmaningen på Facebook.
http://open.spotify.com/user/%c3%a5sapetersen/playlist/2BgoAGW3vnyMuMWntLOoCN
Och här kommer facit till låtarna:
1) Var 14 år o behövde Eva Dahlgren jättemycket
2) Satt hemma en hel vinter och samlade mod att fortsätta livet, såg West Wing o upptäckte Mattis musik
3) Han stammar
4) Vår i Stockholm, var nykär
5) Norrländsk samhällsdebatt
6) Nykär igen. Trodde jag skulle gifta mig o få barn
7) När jag slutade på Dala-Demokraten o kom till Aftonbladet
8) Började sminka mig o gå ut o märkte till min häpnad att killar ville ha mig
9) Första gången jag hörde den bröt jag ihop o bestämde mig för att flytta hem till Luleå
10) Blev ihop med kille o blev bästis med Stålet på samma vecka
11) Strulade med kille som inte ville ha mig. Till slut blev jag less o skickade tillbaka alla skivor han lämnat hos mig. Då blev han äntligen kär
Pixies EP2 känns lite som en besvikelse. Den liksom bara maler på, och rätt vad det är så är den slut. Tror de skämde bort mig med Andro Queen och Indie Cindy på förra.
Vad fint det blev med facit, Bullis. Fast lägg det kronologiskt, menar redaktörn. Fler får gärna göra samma. Jag kan nog inte, även om det förstås börjar mala lite i huvudet.
Satt faktiskt och pillade med det nu. Nä. Blir för navelskådande.
Brukar inte heller skriva här ofta, mest läsa, men, tycker att bullis lista är det mest vettiga i sammanfattningsväg på länge. Har läst en massa årsbästalistor på låtar det senaste (och upptäckt en del bra musik), men det känns ganska meningslöst eftersom bedömningskriterierna inte redovisas. Bullis lista handlar om mottagarperspektivet rakt av, och, som jag tolkar det iallafall, att ”mottagligheten” för musiken är särskilt stor – att musiken träffar rätt i kroppen beroende på vart en befinner sig. Jag tror också det här är nyckeln till mycket av musikers relation till musik.
Hur många gånger har man inte försökt spela det man själv tycker är ”världens bästa låt” för någon annan, som inte alls har fattat grejen? Det kan säker bero på en massa grejer, men tro att det ofta kan handla om att den där bästa låten kom till en när ”mottagligheten” (eller vad man väljer att kalla det), var särskilt stor.
Det är nog därför musicerandet är så särskilt kraftfullt, och beroendeframkallande: att vara med att skapa den musik som en/medskaparna är mottagligast för just då. Oddsen för att träffa rätt i en publik måste ju vara så oerhört mycket högre än de som är mmed i bandet.
Lyckas inte formulera detta helt fullt och tydligt ety detta är ett skriver under rusets inverkan, och kanske inte är nåt nytt heller. Men ändå. Nån som vet nån bra bok om olika bedömningsperspektiv på kulturella verk? Menar inte politiska vinklar utan mer andra tankar, som en annan fundering jag har, att det finns två typer av musik, en som triggar reaktionen ”det där kunde jag gjort själv” (även hos icke-musiker/textförfattare), och ”hur fan gjorde de det där?”. Grundforskningen i det sistnämnda kommer aldrig nå komersiell framgång, för det saknar identifikationen som inte innehas av de som själva gör musik. Möjligen en jävligt elitistisk hållning.
Återkommer eventuellt imorgon och tar tillbaka allt, för att istället hävda motsatsen.
Facit kronologisk ordning :)
1, 8, 7, 11, 4, 2, 10, 9, 6, 3, 5
Vet att det finns fler Kimya Dawson-diggare härinne och idag la hon upp en riktig tearjerker, lipar som fan: http://soundcloud.com/kimyadawson/daniel-baby-boy
lovar att lyssna på skivan Bee! måste först nöta lite fifa-14 bara.
MEN FYFAN VAD AVIS OK BENNY
Nu har jag varit sjuk i 17 dagar, med de senaste tre utan feber. Skönt att veta att man inte kommer få en veckolång panikattack på tisdag, när man inte längre kan förtränga att det jobb man avsett göra under ledigheten bara ligger där och väntar. Kuken i styret.
Tog en fajt med vakterna på Clarion igår. Vann den. Helt sjukt att det där stället utger sig för att vara New York i Luleå (!) men har en servicenivå som för tankarna till högstadiediscona på Björx.
vakter har (generellt sett ) inte lämnat högstadienivån.
Det är ju en tradition här att jag skriver vad jag har sett för filmer, och så bryr sig ingen. Dagens rapport rör The Man With The Iron Fists. Soundtracket är rätt mycket bättre än filmen, kan man lugnt säga.
Hur ska New York få plats i Luleå? Det ska vara på Porsön då, där finns det gott om plats.
Dom på Clarion tänker att New York omöjligt kan vara större än en serverhall.
Det här vill man ju höra mer om.
la du in dom på akuten bullis?
Så här var det. Jag kom vid elva, nykter och ensam. Sa att jag hade mina kompisar uppe i ”skybaren”. Fick inte gå upp utan var tvungen att få en nummerlapp och skriva upp mitt namn på en lista (!) och vänta på min tur nere i lobbybaren. Men vakten upplyste mig om att ”om dina vänner t ex har bokat ett bord för sex och dom bara sitter fem vid det bordet så finns det ju en plats för dig, så ring och kolla med dem”. Jag gjorde klart att det var det töntigaste jag hade hört och tog en nummerlapp och gick till lobbybaren för att vänta. Då hör jag vakten klaga till en annan vakt: ”Den där tjejen där borta blev helt sur bara för att jag förklarade vilka regler som gäller bla bla bla.” Vakt nr 2 fattar då att vakt nr 1 gjort bort sig och kommer och hämtar mig, säger att jag kan gå in. När jag passerar vakt nr 1 ropar han efter mig: ”Där ser du, jag sa ju att det skulle gå fort!” Då får jag helt nog och går tillbaka till honom om ger honom en föreläsning om att det inte är så smart att bete sig illa mot ensamma nyktra tjejer. Han ser ut som om han inte vet om han ska börja gråta eller slänga ut mig. Till slut säger han att jag har rätt och då tar jag hissen upp till mina kompisar. Till saken hör att där uppe var det halvtomt.
Och sen såg jag en dokumentär om Big Star. Den var jättebra.
Jag drog Man With The Iron Fists för ett tag sen eftersom RZA, men det blev aldrig att jag såg den. Tror det var ungefär i den vevan jag gick in i en Takeshi Kitano-fas och såg om Zatoichi ett par gånger istället.
Nya Kathleen Hanna-dokumentären The Punk Singer finns på känd torrentsajt nu.
själv såg jag we jam econo igår. rätt grym! fast jag står inte ut med musiken.
vad heter Big Star-filmen?
och förresten: BRA Bullis!!
Nothing Can Hurt Me. Finns på Netflix. Ska snart se Kathleen Hannah, ska bara slita mig från Parks and Recreation, som är så himla roligt ju.
Gick omkring igår, knäet fucked up igen, därför jag bara kollar på grejer utan att göra ett skapandes dugg.
We Jam Econo är jättebra!
Idag gick jag som man gör och tänkte att det inte går att bo i Moderatstaden, och så tänkte jag att vi skulle flytta till Luleå och hur det skulle vara. Alltså ni behöver inte bli oroliga, det kommer inte att hända. Men vanligtvis dagdrömmer jag om att flytta till Göteborg (vilket inte heller kommer att hända) så det här var lite nytt.
Jag hittade en The Fall-dokumentär på youtube som jag försöker titta på, men jag fattar ingenting när Mark E Smith pratar.
Här är en spellista med sånt jag tycker mig höra i Shaking the Habitual, från technohåll. Det finns Olof Dreijers egna sidogrejer i listan också, plus en del uttalade influenser och sådant jag hört honom spela. Resten är sånt som jag tycker låter som influenser, alltså ljud och maskiner jag känner igen. Allt låter ju typ likadant i technovärlden, så det är svårt att hitta grundbultar. Jag tror mig kunna några av dem, men det är förmodligen mest sånt jag hittat på själv i huvudet.
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/4s3Mrgj3q41d6PaaAtLNa8
Det är i övrigt en extremt bra spellista. Kanske min bästa någonsin.
Kul lista att göra. Det dyker upp så mycket gamla skivor allt eftersom på Spotify. Ett tips är att Plastikmans stor-box finns där nu. Har dessutom hittat 2013-skivor från många favoriter, jag har inte tid att leta och lyssna på skivor pga London.
Senaste Sherlock, mer Morrissey än Morrissey. Lovely.
Tack, Benny! Ska bli spännande å lyssna.
svensk hip hop e ju nästan alltid kass. blev därför glad av d här. Mvg i musik. http://open.spotify.com/artist/4M8a7bCe9FJoVxguWECTLN
Jag kollade runt på alla dom här albumlistorna på Facebook och såg hur mansdominerade de var och så tänkte jag: Snoppelipop.
Jag är mycket nöjd med Bennys Betamax. Mycket!
Roligt att höra!
Om en kollega använder tandkräm efter toalettbesök, så kan väl det bara betyda en sak?
http://www.youtube.com/watch?v=QzGJYjsfwQk&feature=youtu.be
Nu har punkbandet börjat få form. Demos på tre låtar klara. Blir grymt.
PG: Hahahahahaha!!!
Ok, vad är ett värsta dejtminne? Jag kan gå ut hårt. En person som frågade ”Är du hämmad, har du svårt att komma?” när jag berättade att jag inte var så mycket för one night stands.
Om man gillar variationer och minimalism, meget go:
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/4kv2kYPRf5TxZxkGARwOpO
Har lyssnat på Clark nu. Asså jag gillar! Låter väl lite typiskt för sin tid kanske? Jag kan inte sånt där alls, men jag gillar när allt låter organiskt fast det inte är det. Sen är ju melodierna grymma. Till skillnad från Messi är jag inte så förtjust i kaleidoskopisk musik. Tack för tipset!
Har även lyssnat på Berhard Kcch och jag måste erkänna att jag gillar texterna mer än musiken. Men jag är hundra år gammal också, gillar beats att wavea min .44:a till inte sitta i svart polo och smarta sig!
Eller, jag gillar visst kaleidoskopisk musik, fast då vill jag antingen ha en enkel rytm att luta mig mot eller som där vågig, universiell världsalltrytm som typ Sunny Murray fixar.
Klar med s3. Klart mer nerv än i s2. Mest överraskad över att jag klarar av fler s än en.
Fick en BQ backlash efter Hs käcka summering, men söker ljuset mhja Blackbirdskivan. Vilken skiva! Phelps alltså.
Men när jag ändå är här: Har jag fel när jag tycker att Big Star är en rejält överskattad underskattning? Har inte sett filmen, bara lyssnat. Ojämnt och ibland tråkigt traditionellt vid slarvig genomlyssning. Ska lyssna mer .
Poängen med Big Star: viktlös musik. De två första är också det även om man kan förstå hur de blev typ Jesus för powerpopen iom dem. Men Third/Sister Lovers är som, jag vet inte, Bad Seeds. Fast på ljus, ljus öl i stället för heroin. Helt omacho.
Grattis på 90-årsdagen, mattis vänstra knä.
Hmm, viktlös musik tål att funderas på. Kanske saknas någon powerpopskruv för att det helt ska fungera i min skalle. Vi får väl se, forskning pågår.
Ljust ljust öl & Bad Seeds – hehehe, fattar helt, har alla skruvarna på plats, serru.
Knäet hälsar tack!
Big Star: tänk även Grant McLennan och Ed Kuepper. Det är förminskande att säga att Big Star är powerpop, jag menade att de betytt mycket för andra band, bl a powerpopband.
Menade att jag förminskade, inte du TP.
Finns ju faktiskt hur många ingångar som helst i att göra texter som ingen gjort innan. Tänker på old school hardcore nu, alltså. Men då frågar jag mig vad som är poängen med det. Menar, efter Missbrukarna och Krunch, vad kan en göra bättre, för det måste ju vara bättre om det ska vara någon mening med att det ska vara nytt. Eller?
Grattis, Matti. Här får du lite andlig fostran, för jag vet att du har syndat med såväl rockmusik som alkohol: http://www.thetruthforyouth.com/standard/main.htm
Fattar inte riktigt tankegången med texterna. Anar möjligen fröet till en ny estetikdebatt i gästboken. Varför skulle det vara meningslöst att skriva texter på nya sätt? Fattar inte. Tror inte att du menar så heller, men då fattar jag å andra sidan ännu mindre.
Nä, alltså. Det var bara en reflektion. Jobbar med texter i det formatet just nu, korta låtar där mycket ska rymmas och det är rätt lätt, märker jag. På ett härligt sätt. Finns så mycket att skära bort, liksom. I den mån det rör sig om estetikdebatt så är det bara det att jag vill respektera genren genom att göra våld på den. Men vill även göra våld på mig själv, på mina texter, de typiska såväl som inte lika typiska. Måste offra något. Och då funderar jag; hur gör jag det, och vad och vem skulle märka det.
Äh, bara lösa tankar ännu, inget formulerat överhuvudtaget. Som synes.
Här är en låt som shredd gjorde för något år sen, om sin .44:a. http://open.spotify.com/track/0oDOn198dJkUiMqyEGVYY9
Kul att du gillade Clarken. Ja, samma här. Det låter som träd, dieselmotorer och gotiska kyrkor, inte som syntar. Rätt tidstypisk. Amon Tobin håller ju också på med sånt där. Jag gillar att jag inte fattar vad dom spelar på, att jag inte fattar nånting av ljudet egentligen. Jag tror de där ljuden varit rätt inflytelserika för brittisk ’dansmusik’.
Nu ska jag lyssna på Sunny Murray, som jag aldrig lyssnat på förut.
Kommer ni ihåg förut när man använde sig av Allmusic.com, men slutade för att det var så helvetiskt segt? Jag provade nu igen, nytt och fräscht. Segt som gluten.
Med Clarken menar jag inte som ett smeknamn på artisten Clark, utan Clark-skivan. Båda användningarna är riktigt ostiga, men om jag hade givit en artist ett smeknamn skulle det vara topp-fånigt.
Sunny Murray går inte att lyssna på på jobbet, om man inte jobbar med hårs.
Offra och killa sina älsklingar är grejjen. Go M, go!
Alla borde pröva lite Sunny Murray på jobbet.
Det är jävlar i mig en fet skillnad på Third/Sister Lovers och de två föregående, till den senares feta fördel, enkelt uttryckt. Fattar GM&EK-tänket map Third/Sister-skivan. Skönt. Jag forskar vidare.
Skräddarn: OK kör på nu. Återkommer.
Phase 1,2,3,4 har samma struktur som manuset jag läser och reviderar. Får väl se om vi (jag, MSet och Phase 1234) hamnar i självsvängning snart.
Jepp, vid 8.40-9.13 sker det! Speciellt rent mellan 8.40 och 9.10. Ursäkta för Fryppeln.
”Are you Nell? From the movie ’Nell’?”
Älska P&R!
Helvete, tiden bara svischar, hinner inte det jag ska. Har inte råd heller att göra det jag borde. Fifan vad segt det är att knega ihop pengar till en platta med vaktmästarlön…
… alltså till min egen platta. 200 bagare till en CD med Velvet Underground får jag in på 2 timmar.
Men varför gillar du inte Minutemen, skräddarn? Gud, jag känner så många som inte gillar Minutemen. Menar alltså då inte mina föräldrar eller min chef utan folk jag på olika sätt delar musiksmak med. Jo, jag vet och förstår varför, men det gör mig ändå lite ledsen. Jag älskar Minutemen. Får det lov att vara en C-60, kanske? Eller jag gör säkert en ändå nu för att jag blev inspirerad.
Funderar på att söka nytt jobb. Vad ska man skriva i sitt CV? Vänligt sinnad. Helt inkompetent vad gäller allt annat än att producera svårlyssnad musik. Har druckit många öl. Barnen tar en jävla tid också.
Minutemen är underbara. Ett av de där banden som är svåra att presentra med en eller ett par låtar. Det är liksom floden av allt de gjorde jag gillar med dem mest. History Lesson Part 2 är ändå det jag skulle spela för den som säger sig inte gilla dem. Och sen skulle jag säga nu börjar det här bli personligt. Gillar du inte Minutemen gillar jag inte dig.
Sant! Att de inte går att presentera med ett par låtar och om floden. Och texterna! Herregud, texterna. Folk som ogillar Minutemen brukar ha bestämt sig för att det är A) musikermusik/instrumentrunkande, B) funkrock, C) låter som Red Hot Chili Peppers. Då går det ju inte att komma nån vart. Men ja, History Lesson Part 2. ”Punk rock changed our lives”, bööööööööl. Jag läste att den är inspirerad av Here She Comes Now med Velvet Underground, vilket hörs.
Jag kommer att återkomma med en C-60 så fort jag hunnit som vi kan spela luftbas till, alla tillsammans.
Obs, jag brukar INTE spela luftbas till Minutemen. Herregud, tänk om någon tror det, vad hemskt. Det var ett SKÄMT.
Idag började en öppet homosexuell kille i mitt fotbollslag. Han är dessutom den ende svarta killen i laget. Stort i min lilla vardag.
Jag lyssnar gärna på ett C-60 Minutemen. Jag förhåller mig till Minutemen på samma sätt som jag gör till Bowie: jag högaktar båda, äger skivor med dom men lyssnar aldrig.
TP: snyggt!
Fö är Connys CV det bästa jag läst. Hade anställt utan att blinka om jag kunnat.
jag tar gärna ett c-60 mm.
History Lesson Pt 2 låter ju inte så lite som REM. Sen tänker man ju såklart på den där låten Firehose gjorde, For the Singer of REM. Firehose, för den som inte vet, var alltså vad Minutmen blev efter D. Boons sorgliga död.
Det är alltså inte helt svårt att placera in Minutmen i någon slags ”alternative rock”-sfär heller (om det nu skulle vara önskvärt), på samma sätt som det är lätt att göra det med exempelvis Replacements och Husker Du.
Och jag har lyssnat mer på fIREHOSE än Minutmen. Hade aldrig hört Minutmen innan och fIREHOSEs andra, det var nån som hade den och jag gillade den mycket så jag köpte den själv. Kanske konstigt, men så var det. Upptäckte Minutmen bakvägen, liksom.
Jag har valt ut en timme Minutemen nu, ska bara lägga i en bra ordning. Det är svårt. Publicerar när jag hittat BERÄTTELSEN i 38 Minutemen-låtar.
Firehose (förlåt, jag kan inte med att skriva fIREHOSE) har jag knappt lyssnat på alls. På grund av, jag vet inte, det finns mycket musik i världen som man ska hinna med. Kanske konstigt, men så är det.
samma som h. fanns ju verkligen ingen anledning att inte lyssna på firehose när det begav sig, utom just av den anledningen då.
Ja, förlåt för fIREHOSE. Firehose, vi bestämmer det.
Lyssnar på Firehose nu, det är många år sen. Gud vad bra de var. Lite som Miracle Legion eller Camper Van Bethoven (fast mycketmycketmycket bättre än de sistnämnda). Har bara lyssnat på de tre första tror jag. Sen hände det något i mitt liv. Daydream Nation, Bitch Magnet och Pixies, tror jag faktiskt (och Jennifers/Ape Sex/BQ), det känns som det. Som att (konst-)rocken plötsligt tog sig andra uttryck, och som att jag liksom rullade med och blev en annan.
Jag har redan anställt Conny. Tycker att han gör ett riktigt bra jobb, alltid i tid.
Ska ägna morgondagens tågfärder med fIREHOSE och gärna H:s Minutemen C-60 i lurarna, om du lyckat spotta upp det innan dess.
Jorå, här är den. Jag har till och med hunnit provlyssna igenom hela. Den bästa stunden på hela C-60:t är det överjordiskt vackra rundgångssolot i ”Fake Contest”. Men lyssna på hela vetja. Jo, det är bara två låtar från sista skivan för att jag inte gillar den. Upplys mig om jag har fel. De två låtarna som ändå är med är däremot verkligen inte inkvoterade, utan de är med för att de är väldigt bra. Ååh, slutet. ”There are still lofty dreams, meager desires and still silliness”, jag fick gåshud nu bara av att skriva texten. Det finns väl rätt mycket att säga om Minutemens sätt att göra låtar, och apropå korta texter som innehåller mycket. Men jag ska inte ta upp en massa plats.
http://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/3EHOMCztk8BHBlK7ch7KW5
Jag ska också lyssna på Firehose imorgon.
Fö tycker jag ni gör lite fel när ni rådissar RHCP sådär, helt rakt av bara. Vill inte precis säga att de är underskattade, men de är långt ifrån helt värdelösa. En hel del rätt fina bitar finns det.
Skärp dig.
Min relation till Minutmen är: fullkomlig respekt, alltså total. Men lyssnar väldigt sällan på dem, och så har det alltid varit och det är fan skandalöst egentligen, skämmigt. (Precis samma är det med Pere Ubu, Mission of Burma, Gang of Four, Wire och Pop Group.) Så detta C-60 är verkligen välkommet. Tack!
Hehehe, nä, allvarligt. Det kommer nog en, kanske inte C-60, men en C-30 eller nåt får jag nog ihop.
Fast inte nu, sen.
Du kan ju inte göra en C-60 med Red Hot Chili Peppers, Matti. Du behöver frisk luft.
Hahahaha!! Jo, jag har redan gjort den, blev så peppad. Den är för lång just nu bara, över en timme.
Åh, vad vi hade konstiga bråk i MABD om Chili Peppers!
Var tvungen att kolla in Around the World nu när ni snackar om RHCP. Minns att jag tyckte introt var ösigt när jag var ung och dum. Nuförtiden slås jag bara av hur mycket Kiedis rap låter som Colin Mochrie från Whose Line.
http://www.youtube.com/watch?v=QSvOMgtV3F8
Jag ägnar ett antal timmar åt ett C-60 med Minutemen. Matti ba: ”Total respekt men… kan vi inte snacka Chili Peppers nu istället?”
Förlåt! Det började som ett skämt men sen kom jag på att jag faktiskt gillar dem. Jag är evig motståndare till ”guilty pleasures”, men RHCP är antagligen undantaget. Blir på allvar rörd av rätt många av deras låtar, trots att jag vet att de är vidriga. Allt det sämsta med 90-talet. Och 80-talet. Och USA. Ändå, varsågoda.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5BFKoP5SW5Fc8Xik4fYYxH
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5BFKoP5SW5Fc8Xik4fYYxH
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5BFKoP5SW5Fc8Xik4fYYxH
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5BFKoP5SW5Fc8Xik4fYYxH
I morgon lovar jag att lyssna ordentligt på Minutmen.
Med Minutemen är det så att helt plötsligt kan de sjunga saker som ”Sometimes with people I think I’ve seen movies to run off the edges”. Bara sådär. Tjoff. Och så sitter man där. Eller texten till ”Spillage”. Eller ”Nature Without Man”. För att ta några exempel, leta själva. Men på ett sätt som inte händer med Discharges, Minor Threats eller Dead Kennedys texter direkt.
RHCP. Självklart finns en koppling mellan dem och Minutemen. Båda banden tangerar rätt vidrig blandning av Frank Zsppa och vit funk i sina försök att vidga gränserna för hur deras punk/postpunk skulle låta. Minns den gången vi delade scen med RHCP i Köpenhamn och Stockholm, att Flea hela tiden stod och spelade basgångar från tidig PiL på soundchecken. Tycker lite synd om dem, att de vill väl, men allt de tör vid vissnar och för. Påminner om hur jag upplever Kent.
Men åååh! Rör och dör. Inte tör och för. Och Zappa.
Jag tror att det är i American Hardcore-boken som nån säger att när RHCP började spela så kallades de för mini-Big Boys, typ. De var ju självklart influerade av Big Boys, Minutemen, PiL, Gang of Four osv. Jag orkar inte ta reda på om det finns något gott att hämta på deras tidiga skivor. Kent-jämförelsen är inte så dum kanske. Men jag tycker inte att det finns en koppling mellan Minutemen och RHCP utöver att de förra influerade de senare. Minutemen var som Swell Maps, musiknördar som hittar en riktning när punken kommer, som ritade upp diy-kartan tillsammans med Black Flag. Jag tror inte att de ”försökte” vidga några gränser, jag tror att de gjorde det helt naturligt och självklart. Jag tycker att Minutemen har mer gemensamt med Joy Division än med vit funk. Och för alla jazz-, funk och avantgarde-friform-influenser hos Minutemen så är de aldrig jammiga och lösa i ramarna, de är hardcore, de bryter efter en minut, och sen in i nåt annat. Extremt koncentrerade låtar där magin sitter i detaljerna. Det var det jag menade med folk som avfärdar Minutemen som instrumentrunkare, att det är guilt by association.
Jag tycker inte heller det finns någon självklar koppling mellan Minutmen och Chili Peppers. Men tycker ändå de sistnämnda är inte helt sämst. De är exempelvis flera mil bättre än Kent. Nu vill jag inte att det här ska övergå i en diss av de senare, men om jag försökte göra en C-60 så skulle den bli rätt lik Connys Tomas Ledin C-60.
Nu i somras gick jag förbi ett öppet fönster och hörde att någon spelade bob hund högt. Vad kul, tänkte jag och stannade till på gatan för att komma på vilken låt det var. Men det var ju inte bob hund hörde jag snart, det var nån låt från första Kent-skivan. Det ska inte alls uppfattas som någon förolämpning, men apropå vilka som är bäst och vilka som störst och vad de ena har lånat från de andra. Eller bara som en anekdot från i somras.
Om RHCP förblivit ett relativt okänt band är jag rätt övertygad om att detta ständiga hånande av dem i indiekretsar skulle lysa med sin frånvaro.
Ett band som alltid får kredd som jag inte fattar nåt alls av är Belle & Sebastian. Det är den mest anemiska musiken jag vet, särskilt sången. Någon skulle väldigt gärna introducera dem för mig, för jag begriper ingenting.
”Men tycker ändå de sistnämnda är inte helt sämst.” Det är den bästa mening jag någonsin formulerat, ja det är det.
Jag är inte så intresserad av att prata om vare sig Kent eller RHCP om jag ska vara ärlig. Det är under min värdighet att dissa endera. Jag hatar inte någon av dem. Utesluter inte att jag skulle kunna digga med lite om Scar Tissue eller Kräm kom på radio när jag var och handlade. Men det räcker så.
Jag skriver extra slarvigt idag. Ber om ursäkt för det. H: bra poänger med Minutemen’s frijazz och koppling till JD. matti: jag tycker också mycket mer om RHCP, men båda banden är exempel på orkestrar som skördar där andra har sått. Till skillnad från exempelvis U2, som skördade där de själva hade sått.
Matti: jag gjorde en Belle & Sebastian-C60 för eget bruk i våras typ. Jag kan pilla lite med den och publicera. Jag gillar inte allt, men när de är bra är de helt bäst.
Belle & Sebastian sammanfattas i deras första 12or, innan debuten. Där är de så där velvet-bra och raincoats-bra, kan inte spela men har massa att berätta och är helt anti-bransch. Dog on wheels tror jag den 12an jag har heter.
Haha, vad relativt det är med att kunna spela eller inte. Jag tycker att Belle & Sebastian är svinduktiga musiker redan från början. Men kanske mer på nån sorts pubnivå. De tappar rätt mycket efter tredje skivan typ, när de blir proffsiga på riktigt. Sen hoppar basisten av och de skaffar en ordentligt kompetent ersättare, det blir riktigt jobbigt. Men det finns bra låtar ända in senaste skivan, tycker jag. Jag avskydde Belle & Sebastian och just sången i början, som tonåring. En kompis till mig var enormt B&S-fan och på den tiden utsatte man ju varandra för musik på ett annat sätt än nu. För mig i alla fall. Man satt hos varandra och så. När jag återupptäckte Belle & Sebastian för några år sen insåg jag hur mycket de hade betytt på gymnasiet utan att jag riktigt förstod det då. Jag tycker att Stuart Murdoch är en soulsångare. Men du lyssnar väl inte särskilt mycket på soul, vad vet du om det? undrar ni. Sant, håller jag med, men jag lyssnar på Big Boys. Och som Conny skriver, en massa att berätta. Kanske just om en uppväxt off-center och lite för intelligent, kreativ och känslig för sin omgivning (det här skriver jag inte för att lyfta mig själv, utan för att det kan vara påtagligt just i uppväxten). Det kan finnas något väldigt provocerande i alla texterna om att vara poetisk och missförstådd, men det gör inte hela perspektivet ogiltigt och Stuart Murdoch träffar ofta väldigt mitt i prick. Och så har de fantastiska melodier.
Jag tror att de var som Smiths för många som var tonåringar andra halvan av 90-talet.
Min B&S-playlist är 1 timme och 37 minuter. Jag återkommer när den trimmats till en timme. Det kommer den att må bra av. Jag som skulle lyssna på Firehose.
Jag är prick i fel ålder för B&S kanske? Förstod aldrig vad de skulle vara bra för pga hade Smiths och Go-Betweens (och i viss mån Pavement). Och sen upptäckte jag Gorky’s och då fanns det verkligen ingen anledning. Menar inte att raljera eller att jag medvetet valde bort Stuart Murdoch med band, men det var nog så det gick till när de blev och förblev en blind fläck i mitt popmedvetande.
Lyssnar på Tigermilk nu. Vill gilla, men jag vet inte. Låter som Nick Drake featuring Love. På pappret bra, men jag somnar tyvärr lite. Det låter så kristet. Faaan, jag vill ju gilla det!
Lyssna på Minutemen istället. C60-jouren jobbar för fullt med din beställning.
Ja, Minutmen! Och tack för Ert kundmottagande, jouren. Det här blir till att rekommendera på AW:n. När jag får ett jobb.
Tycker det var väldigt fint sagt det där med att skörda där andra sått. Den diplomatiska ironin gick mig inte heller förbi, Cee!
Såg inte att du också skrivit det där om Smiths, H. Känner mig ännu dummare nu. Som att jag skördade där du sådde.
I’ll put it in simple words: working men are pissed.
Håll nu i hatten, men i korta stunder låter Minutmen och tidiga Smiths rätt likt.
Men det här att du konsekvent skriver Minutmen, Matti? Jo, kolla tillbaka så får du se. Jag kan inte tiga längre.
Fattar vad du menar med Smiths, även om det kanske säger mer om dig. Men de ångar ju på rätt bra, trummisen och basisten i Smiths (jag vet att en heter Mike Joyce, men minns inte den andra och inte vem som är vem på rak arm). Det känns som att de fått för lite kredd för det, eller?
Hahahaha! Tack för retstavning. Har en hjärnskada, tydligen. Minutmän, nu vet jag.
Ja, det är bas och trummor OCH gitarr. Liksom, det där trebliga ”funkiga”.
Med risk för att ogillas än mer… Trots ditt fina C-60 H, så står jag fast: Minutemen kommer typ aldrig spelas hemma hos mig. Allt, verkligen allt är ju bäst med Minutemen förutom musiken. Liksom hurtiga riff, jag känner icke meningen med detta? Om the Fall är världens bästa riffband är Minutemen det… ehhh… ja, verkligen inte det bästa. Dock, mina favoriter på C-60: 1. Dr. Wu 2. Cut 3. Sell or be sold
Double nickels on the dime är förresten skivan jag äger. Nu, SUNNY MURRAY!!
De e lungt skräddarn no hard fellings håll dig borta i från fönster så kommer allt att gå bra ska du se kompis
hahaha du skrev fellings
ha! vadårå? jag står här och tittar ut och ser inte en jä
Minutemen & dom andra – kan rekommendera ’our band could be your life’ boken som nån snubbe som jag har glömt vad han heter från usa skrev för….kanske 10 år sen. Men den är väldigt bra. Ah, en länk, & han heter Azerrad: http://www.amazon.com/Our-Band-Could-Your-Life/dp/0316787531
Skall sägas att han som skrev gjorde det bra, men nog (med flit) glömmer en mängd andra band. Tx. saknar jag Wipers.
Den här bölisen med Firehose då:
http://open.spotify.com/track/5Dh6qDoF8v7NCnmXEzxeLN
Hahahahaha! Skräddarn vad kul du skriver om Minutemen! Med det sagt vill jag ändå poängtera att Minutemen i likhet med Mission of Burma krävt oändligt mycket lyssning innan jag började älska dem.
Nördgrej: jag upplever att musikspelaren i iPhone 5c låter betydligt bättre än den jag hade i iPhone 4.
Grymt minutemen C-60 H! Hade inte gjort det lika bra själv.
Och här är den underbara dokumentären, men den har väl alla sett? We Jam Econo:
http://www.youtube.com/watch?v=HmKGusadv08
Mer som jag sett: Kick Ass 2. Minst lika bra som ettan. Fem kringlor.
Conny: vilken spelare?
Att bli livräddad. Vänner är det bästa. <3
Vol 2 denna månad. Delade aldrig den första, men den finns där nånstans.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1gPpwwvam4SDDVmJcHgxzB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1gPpwwvam4SDDVmJcHgxzB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1gPpwwvam4SDDVmJcHgxzB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1gPpwwvam4SDDVmJcHgxzB
Hata snö!!!!! Hata snö!!!!!!!!
Benny: nä alltså bara musikspelaren, vet inte om den har något namn. Men skillnaden mot 4an är rätt stor, mer bas i ljudet när eqn är rak, så nu låter det grymt när eq:n är av, tidigare har jag behövt ställa in eq:n ”basförstärkning”.
Snö är grymt. Ett par veckor. Så trött att titta ut på den eviga hösten, så jag gillar’t.
Jo, här är min Belle & Sebastian-C60. Men jag vet inte, jag hann inte posta den igår och nu har jag tappat entusiasmen lite. SÅ jävla bra är de inte. Har man levt i till exempel 45 år utan dem klarar man sig nog resten av livet också. Jag gjorde en B&S-playlist för att jag vill lyssna på dem ibland, men det finns ingen skiva jag gillar från början till slut. Nu kortade jag den till en timme och tog mest bort låtar från senaste tre skivorna. Jag kommer antagligen att återkomma till ”Dirty Dream Number Two” och ”Sleep The Clock Around” och några till i resten av livet, då och då. Men jag tror inte att det här är ett band man börjar gilla i vuxen ålder. Sen är jag sur för att det är vinter.
http://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/4bTI80qBwbYV2CLaqmqOrq
Det har snöat, det är minus 16. Äntli-jävla-gen!
http://www.asapetersen.se/blogg/2014/01/darfor-blev-jag-nykterist/
Bra gjort, Bullis. Det är starkt att ifrågasätta sitt eget beteende, och följa igenom på det där sättet. Efter att ha sett folk i min närhet alka ner sig totalt tappade jag smaken för alkohol, och har inte druckit på drygt ett och ett halvt år nu. Kallar mig inte nykterist, och kan inte garantera att jag tagit mitt sista glas i livet, men just nu förknippar jag mest alkohol med ångest, och det är jävligt skönt att slippa.
Men Egenmäktigt förfarande få, någon som hunnit läsa? Kommentararer?
Åh ja, Egenmäktigt förfarande. Briljant bok, hög igenkänningsfaktor. Det känns som hon lyckas kondensera hela världen och alla människorna i en enda liten kärlekshistoria. Själens bråddjup, eller vad man säger. Och så är hon ju så klipsk också, i sina analyser, även om jag inte alltid håller med om slutsatserna.
Hjort <3 <3 <3
Conny: Aha, den spelaren använder jag aldrig. Däremot ska jag nog börja med den där streamgrejen från ens itunes-konto som typ stalle eller nån snackat om tidigare.
Uj.
Vad använder du då, Benny?
Bullis, fin (nej, bra!) text om alkohol. Jag associerade till en text av Hjelle i Bäddat, i nya numret av hans fanzine Duke demonde med rubriken ”Världens hårdaste låt”.
Han skriver om att han länge tyckte att ”Folksom Prison Blues” med Johnny Cash var den hårdaste låttexten som fanns. Men här skriver han om Lasse Stefanz-låten ”Båten till Köpenhamn”, där någon lakoniskt förklarar att han var ute och söp igår och har minnesluckor, så ikväll ska han ta en lugn hemmakväll. Men i refrängen så vet han ändå att det kommer att sluta med att han tar båten till Köpenhamn ikväll igen. Och Hjelle skriver: ”Väldigt få har skjutit män i Reno, eller någon annanstans för den delen, bara för att de dom dö. Däremot har många, undertecknad inkluderad, supit för sakens skull.”
Jag känner mig helt ensam om att inte tycka att Egenmäktigt förfarande är så bra som alla säger. Så ensam att jag tvivlar på mitt omdöme nu när jag skriver det här, om ni fattar. Jag läste den på tåget hem från bokmässan, så det är inte jättenyss. Men det var samtidigt som varenda människa på facebook skrev om hur omvälvande den var. Kanske därför jag var besviken. Jag tyckte att den var lite stolpig och föreläsande. Idéromanig. Absolut inte dålig och absolut läsvärd (det tar inte många timmar heller). Men när jag var färdig var det med känslan av att det finns inget mer att hämta i den här boken om jag skulle läsa om den. Jag tror att många uppskattar att den är avskalad, jag tyckte istället att den blev för enkel, tror jag.
Men samtidigt roligt att just den boken blev en sån som precis alla (”alla”?) läste. Jag menar, en bok helt utan skandalrykten till exempel. Jag menar det inte diplomatiskt, som det kanske låter. Men jag undrar lite vad jag missade.
(jag har inte orkat läsa den här Ebba WittBrattström-debatten om boken i DN)
jag hörde egenmäktigt förfarande på radion. tyckte ungefär aom h. faktiskt dessutom lite banal.
Hm. Det här blir mycket spännande. Två kompisar har hört boken på radio, och deras omdöme är dom H:s, ungefär. Stolpigt sa en, stelt sa en annan. Kanske lästes dåligt? Två andra kompisar höjer boken till skyarna och säger att språket är helt fantastiskt.
Inte läst (pga teveserier) men fan vad Carl Bildt är dum i huvet.
Nu vill jag också veta vad Benny har för spelare i sin Iphone.
Spotify. Har inga mp3or på telefonen. Det är därför jag ska kolla upp den här streamgrejen
Tänk att först nu fattar jag att den Jon Hopkins som gjorde samarbetet med King Creosote är samma Jon Hopkins som gör elektron-musiken.
Alltså, man dör ju.
http://www.youtube.com/watch?v=UEVWT2uzZHY
Till alla er coola smokers därute.
http://www.youtube.com/watch?v=jf4sL7OY5fo&app=desktop
Jaha, nu är Bullis i huset, nu måste man anstränga sig så man inte säger nåt som inte är pk.
Nä, vilket dåligt skämt. Jag är ju skittråkig och har gubbhumor.
H: <3! Både på det om alkoholen och PK.
Vad gäller egenmäktigt förfarande läser jag den exakt som Kristina Lindqvist, som kritiserar Ebba Witts analys i DN:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/witt-brattstroms-losning-ar-att-kvinnor-haller-pa-sig/
Jag och Bullis försökte prata ut om Egenmäktigt förfarande över en kopp kaffe. När jag förklarade att mina invändningar mot boken främst var estetiska kallade hon mig för ”skönande” och började mässa om konstens didaktiska funktioner. ”Ja, men det finns ju inga kvinnliga genier”, sa jag i ett försök att lätta upp stämningen med något som väl alla ändå kan enas om. Då slog hon mig i huvudet med vad jag hann uppfatta var ett utkast till en riksdagsmotion. Medan hon släpades mot dörren hörde jag henne skrika ”Våga inte visa dig i Almedalen!” Jo, jag blev förstås chockad måste jag erkänna, men efter att ha tagit mig ett järn känns det lite bättre.
Bwahahahahaha. GO BULLIS!
tjejer, asså. de har då ingen humor.
det där skrev jag.
Jag förstår inte vad ni menar, skulle det här forat vara antifeministiskt? Jag ÄLSKAR ju kvinnor!
För att inte tala om under tunikan. Men man är ju en gentleman.
JA PRECIS SÅ VAR DET. Jag älskar män utom när de öppnar klaffen. Så himla onödigt på sånt ögongodis.
Nu uttrycker Bullis en människosyn som faktiskt skrämmer mig.
Njaej, Bullis har väl bara skrivit män istället för kvinnor. Annars är allt rätt och riktigt.
Lyssnar på Farväl till ungdomen. And you’re not!
»Gravity is nominated for best film: It’s the story about how George Clooney would rather float away into space and die than spend one more minute with a woman his own age.«
Hahahahahahaha!!!
Citatet ovan: Amy Poehler/Tina Fey på årets Golden Globe-gala.
Alltså det är ingen människosyn för män är inte människor. Dom är män.
Vet ni var världens lataste män bor? Menorca.
Rasist. Typiskt att påstå att spanska män har manjanaattityd och är lata.
Ledin
Lemarc
Lundell
Gadd
Winnerbäck
Plura
Strömstedt
Rääsinen
DiLeva
Kent
Nä, bara en lista på inget särskilt. Inget särskilt alls.
Personkrets 3:1, alltså den är bäst. Se om den nu, det tar bara fyra timmar och tio minuter, sen snackar vi.
Tror det är en tidigare hemlig lista på underofficerer i ett nazistiskt netzwerk.
Matti har satt på sig baskern, vill prata Norén och så bara flamsar ni. Respektlöst.
Listan på ingenting. Såg Pluras kök med Herngren och Maria. Nåt skavde i mig, kändes fel, men jag kom inte på vad. Plötsligt säger min fru: lustigt att visa ett program med bara mobbare.
Rasseskämtet: hahahaha!!!
Senaste Sherlockomgången var The Smiths, rätt av. Signaturmelodin låter till och med sena Smiths, typ Last Night I Dreamt.
Jag vill diskutera Rothstein och tiggeriet. Hittar ingen klar uppfattning i mig. Nån som är game?
Nja. Jo, det är jag nog. Game alltså. Men har ingen färdig uppfattning jag heller. Mer än att jag uppfattar hans utspel som hånfullt. Även om hans avsikt möjligen inte är hånfull.
Jag ville inte läsa hans artikel, vill helst inte nu heller.
Så himla skönt att ni inte har någon färdig uppfattning. Själv har jag velat som fan och känner bara att hans inlägg mest kan utnyttjas i onda syften. Men samtidigt vill man ju gå till kärnan för att lösa problemet. Frågan är om det är realistiskt, givet dagens politiska strömningar. Äh, jag känner bara att jag inte kan tänka klart, känner att jag missar något väsentligt.
Nu har jag läst och jag tycker såhär: att det skulle göras straffbart för enskilda att ge bidrag till behövande utan krav på motprestation är ett vidrigt extremistförslag. Att det i någon mening är förnedrande att behöva tigga innebär inte att den som ger deltar i förnedringen. Att påstå något sådant är cyniskt och vidrigt. Det är och ska vara klandervärt att ”vi” inte gör mer. Det är ingen som tror att de räddar en behövande eller förändrar världsordningen för att man gett bort en filt eller en tjuga. Ursäkta den bibliska tonen, men jag förstår inte på vilket sätt det är svårt att bilda sig en uppfattning.
Håller med om att det inte är svårt att bilda sig en uppfattning. Ett förbud mot att ge till tiggare är helt fel väg att gå. Det här är den torra argumentationen från min sida:
Den första delen av argumentationen går ut på att svartmåla de som ger till tiggare. De gör det bara (ger till tiggare) för sin egen skull, hävdas det. Tiggaren blir objektifierad/exploaterad av givaren. Här är jag mindre cynisk än Rothstein och tveksam till att hans bild stämmer generellt. Men om vi, for the sake of the argument, köper det, så är det fortfarande problematiskt. För om detta beteende (att ge till tiggare) har bra omfördelningskonsekvenser så är eventuella tveksamma motiv hos givaren mindre viktiga. Ska man verkligen förbjuda handlingar på basis av vad som har orsakat dem, snarare än vad de har för konsekvenser? Tror att vi skulle få rätt stora problem då!
Det leder till argumentets andra del. Det har ju dåliga konsekvenser för tiggaren, säger R. Att givaren har möjlighet att stilla sitt dåliga samvete genom att skänka en slant gör att givaren blir mindre benägen att stödja mer omfattande politiska reformer i syfte att skänka de fattiga i Europa sociala rättigheter. Men här är jag mer cynisk än R och har svårt att se hur ett förbud mot att ge till tiggare skulle leda till att en politisk rörelse för utökade social rättigheter till Europas fattiga skapas. Är det verkligen rimligt att tro som R, att ett förbud mot givande skulle leda till politiska reformer? Låter rimligare att det blir tvärtom: När tiggarnas antal på våra gator minskar kraftigt glöms de och de sociala orättvisorna bort.
vaffö skulle givaren bli mindre benägen att stödja politiska reformer som ger fattiga sociala rättigheter? obegripligt argument tycker jag. ger man i det lilla (på gatan) är man väl också mer benägen att ge i det stora (rösta rött).
Upptäckte att ”argumentation” används på ett förvirrande sätt i mitt inlägg. i första stycket syftar jag på min egen argumentation mot R. Sedan, när jag pratar om argumentationens första del, och argumentets andra del, syftar jag på R:s argumentation. Men det var kanske uppenbart?
nu blev jag mindre klok, men så är jag blåst också. är det du eller rothstein som tror att den som ger en slant blir mindre benägen att stödja politiska reformer som ger fattiga sociala rättigheter?
Det är mitt fel att jag skrev otydligt! Rothstein ”tror att den som ger en slant blir mindre benägen att stödja politiska reformer som ger fattiga sociala rättigheter”. Jag tror mer som du Stalle. Lägger in några förtydligande ändringar och skickar igen. Ledsen för spam, ska inte hända igen:
Håller med om att det inte är svårt att bilda sig en uppfattning. Ett förbud mot att ge till tiggare är helt fel väg att gå. Så här tänker jag:
Den första delen av Rothsteins argumentationen går ut på att svartmåla de som ger till tiggare. De gör det bara (ger till tiggare) för sin egen skull, hävdar han. Tiggaren blir objektifierad/exploaterad av givaren. Här är jag mindre cynisk än Rothstein och tveksam till att hans bild stämmer generellt. Men om vi, for the sake of the argument, köper det, så är det fortfarande problematiskt. För om detta beteende (att ge till tiggare) har bra omfördelningskonsekvenser så är eventuella tveksamma motiv hos givaren mindre viktiga. Ska man verkligen förbjuda handlingar på basis av vad som har orsakat dem, snarare än vad de har för konsekvenser? Jag tror att vi skulle få rätt stora problem då!
Det leder andra delen av Rothsteins argumentation. Det har ju dåliga konsekvenser för tiggaren, säger R. Att givaren har möjlighet att stilla sitt dåliga samvete genom att skänka en slant gör att givaren blir mindre benägen att stödja mer omfattande politiska reformer i syfte att skänka de fattiga i Europa sociala rättigheter. Men här är jag mer cynisk än R och har svårt att se hur ett förbud mot att ge till tiggare skulle leda till att en politisk rörelse för utökade social rättigheter till Europas fattiga skapas. Är det verkligen rimligt att tro som R, att ett förbud mot givande skulle leda till politiska reformer? Jag tycker att det låter rimligare att det blir tvärtom: När tiggarnas antal på våra gator minskar kraftigt glöms de och de sociala orättvisorna bort.
jag lever för spam.
Om Rothsteins bisarra förslag;
http://www.dagensarena.se/opinion/fattigdom-gar-inte-att-forbjuda/
Det var på den vägen jag kom på att diskutera det Bullis. Det var mest dig jag ville prata med. Kul med Kåre, Kåre är god har jag förstått.
Postar mitt hålligång nedan.
Jag har svårt att bilda mig en uppfattning i sakfrågan för att jag inte förstår argumenten riktigt. Jag är rätt på det klara med att man inte ska förbjuda gåvor, p.g.a. exakt alla anledningar. Men lika väl som jag tycker att R:s hålligång inte flyger, tycker jag att de alternativa lösningar som framförts inte heller flyger. Jag har även tvivel kring om R faktiskt menar det han säger, eller om det charader för att lyfta ett problem.
Jag gillar tudelningen av argumentationen som Kåre ger, men mina cynism-nivåer ser lite annorlunda ut än i det porträttet. I argumentets första del (svartmålandet av givarna) tänker jag dels på (1) ett felslut som jag tycker R begår om frivilligheten, dels på (2) ett rätt stort pragmatiskt fel om vad effekterna av förbudet skulle bil.
1. Jag tror att R bygger sin problembild på uppfattningar om frivillighet, som vid t.ex. välgörenhet, I kontrast till obligatorium genom beskattning. Ni har tidigare nämnt det som ’benägenhet att stödja politiska reformer’. Jag tror att det är där hans klander av givaren ligger, att det är samvetesgåvor i likhet med andra etablerade gåvomönster. Jag tror att den frivilliga gåvan till utsatta är ett hot mot solidaritet genom t.ex. beskattning. Jag har inga studier att backa det med, men jag tror att det är så. You make like charity, instead of paying enough taxes. Men jag tycker inte denna frivilliga gåva till tiggare fungerar på samma sätt strukturellt, som exempelvis välgörenhet gör. Kanske framför allt för att den ena gåvan (pappersmuggskrona) inte utgör ett alternativ till den andra (skattekrona), på samma som sätt en välgörenhetskrona gör.
Det som skaver I mig I argumentationen är att det lite för ofta handlar om folks intentioner, vilja, välvilja, psykologiska motsättningar, uppfattningar. Jag vill hellre ha lite rakar pucker, där man slipper kausalitet från gåva, genom hövve på folk, ner I plånboken och upp i hövve igen om hur folk ser på skatter. Tycker det är rörigt. R:s uppfattning tycks vara den att om tiggargåvor förbjöds, skulle ett tomrum i den kollektiva gåvosjälen uppstå, som opinion snart skulle råda bot på med solidariska strukturer. Nähädu, tänker jag (med mitt hövve). Är gåvan förbjuden, finns inte tiggaren, och då finns inte heller tiggeriet i Sverige (tänker här på norsk drogpolitik och rondellen i Oslo). Konsekvensen blir troligtvis då: Tiggaren hittar då på något annat, men förblir diskriminerad och fattig på sin hemort. Inget lost, men en herrans massa psykologi på vägen.
2. Min uppfattning är att problemet (formulerat ’fattiga människor reser till Sverige under 3 månaders fri rörlighet för att tigga till sig en bättre livssituation hemma’) i någon mån finns på gator i Sverige ’by remote’. Alltså att problemet har sitt ursprung någon annanstans och inte kan regleras av svensk lagstiftning. Skulle tiggeri förbjudas i Sverige, skulle inte tiggarna sitta kvar utanför Åhlens, tiggeri är i någon mån ett verktyg. De fattiga skulle då försöka med andra metoder, eller på andra platser.
Jag har därför svårt att förstå vad Rothstein har för problemformulering. Av allt att döma i argumentationen är tiggeriet en konsekvens av något annat som händer någon annanstans. Nåväl, menar han då verkligen att insatser mot symptomen (tiggeriet) skulle ha effekter på grunderna? Jag tänker att fattiga människors situation har fler effekter än just tiggare i Sverige, troligt i grundproblemens absoluta närområde. Det leder mig till (kanske något cyniska) uppfattniningen att grundproblemet är något mer robust än vad svenska påtryckningar i plenisalar kan råda bot på. Här tycker jag inte bara Rothstein är naiv, även hans meningsmotståndare. Men det där är väl politik antar jag.
Frånsett de här pseudopsykolgiska grejerna om objektifiering och benägenhet att ge, talar R också om en en låsningseffekt. Som jag förstår honom, skulle effekten vara att de som tigger blir kvar ’under’ samhället, utan möjligheter till avancemang eller deltagande. Denna låsning skulle uppenbart försvinna från Sverige om man införde ett förbud, eftersom dessa människor då mest troligt skulle göra något annat för att ta sig. Om nu Bosse tror på det här med att lagföra, så är det väl mest det som är konstigt. Människor som inte tillhör det svenska samhället (i den mening att de inte omfattas av vårt sociala skyddsnät etc.), kommer ju inte hux flux att tas upp i gemenskapen bara av att de ber folk om något de enligt lag inte får ge dem. Han gillar ju likheterna med sexköpslag i sitt förslag, här finns en likartad konsekvens som inte redogjorts för.
Haha. Ett rättstavningsprogram inställt på engelska har satt klorna lite här och var i min text. Beklagar.
Det var svårt att bilda mig en uppfattning pga det kändes sådär liksom teoretiskt. Jag förstod inte. Med er hjälp fattar jag nu mer och tycker Rothstein är cynisk. På samma sätt som jag brukar uppfatta
Han tågbromsarn, Tännsjö. Eller vad han heter.
Med cynisk menar jag ett torrt teoretiskt resonerande OM människor som väldigt sällan kommer till tals själva. Som är icke-önskvärda i alla offentliga rum.
Plus ursäkta fragmentariskt resonemang från mig. Skriver i telefonen.
Alltså, jag kanske var onödigt otydlig innan, men det är ju klart att man inte kan förbjuda empati och gåvor. Det kanske är, som du tror Benny, att R bara kastade in en fackla. Det tråkiga är att han leker med liv.
Mitt huvudproblem är att jag fattar inte hur ”en aktiv europeisk politik mot fattigdom och rasism” ser ut givet dagens politiska strömningar och speciellt när det saknas solidaritet inom och mellan länder. Någon menade ju att vi inte ska göra något utan se det hela som en ”påminnelse om att en stor folkgrupp i Europa (10–12 miljoner människor) alltjämt skamligt diskrimineras”? Jaha, och sen då? Vi måste väl förihellvete göra nå’t!
Kanske finns ingen realistisk lösning på tiggeriet. Historien antyder ju det. Å andra sidan är det bara ett konservativt slarvigt och dött argument som vägrar förändring. Under tiden måste vi iaf ställa upp för de som är här. Kanske ska vi satsa på just det, att göra livet så drägligt som det bara går för dessa. Det är det som är lösningen. Eller?
Just nu motverkar R’s inlägg en sådan inställnig och det är fan allvarligt. Det är mer än cyniskt.
Jag tror förstår hur du ar TP när du säger ’leker med liv’, men jag har ändå en invändning. Det är lätt att påvisa att meningsmotståndare reducerat en persons utsatta situation till ett slagträ, Rothstein anklagade Mr Whatshisname för det i Agenda. Alldeles oavsett om man är politiker, potentat eller politolog måste man ha tillåtelse att uttala sig OM människor, i egenskap av opinionsbildare. Om inte – lägg ner exakt all politisk diskussion. Att vara i offentligheten behöver inte betyda att man leker med nån, vare sig man säger att alla moderater är mördare, män är talibaner eller tiggargåvor bör förbjudas. Alla som har strålkastarn på sig måste däremot kunna ställas till svars. Om en erkänd statsvetare däremot inte kan redogöra för sin tankebana, då är det något lurt.
I övrigt har jag ingen lösning i sakfrågan. Den vill jag också diskutera. Som mat, tak över huvudet, 3 månaders uppehållstillstånd. Jag känner mig okunnig där, både politiskt och i sak. Jag tycker mat och husrum är en mänsklig rättighet och att alla som har någon status i Sverige alltid ska förses med det.
Klart man ska få tala OM människor. Men i det här specifika fallet, och än tydligare om man läst texten Bullis länkade till, så handlar det om människor som inte ens kan förstå Rothsteins text, rent bokstavligt så kan de inte svenska, inte som jag, för att jag är dum i huvet. Von Oben-perspektivet blir ännu tydligare då. En liknande tendens kan man fö skönja i diskussioner om sexköp och liknande. De som det oftast och faktiskt berör har konstigt nog minst trovärdighet av alla. Det är ett annat problem kanske, men likafullt är det ett problem. Det är en grej jag tänkt på et tag nu, trasproletariatet. Såg om Ett anständigt liv för en tid sedan. Och så Personkrets. Och jobbar just nu med en zombiegrej. Allt detta tangerar varandra. Inte bara i mitt huvud, utan på fullaste allvar. Somligt är naturligtvis fiktion och annat inte. Det vet jag, så ni vet att jag vet det.
Håller med. Mänskliga rättigheter.
Ja men det är väl det som är problemet, dvs att hans idé inte är speciellt genomtänkt och att han som erkänd statsvetare har ett visst ansvar. Han ses som expert och politiker lyssnar till experter ibland. Att han, i sin position, skjuter först och tänker sen är inte OK. Däremot kan det vara okej att du och jag gör det eftersom effekten blir sällan lika brutal om vi har fel eller har tänkt dumt.
Alltså, mitt inlägg är kopplat till Bennys senaste.
Nästsenaste, hinnnerjuinte med
Jag fattar ingenting av det här Von Oben-resonemanget i det här fallet. Ska argumenten avfärdas för att de som man pratar om inte förstår vad det handlar om? Det blir ju lite skruvat. Med den logiken skulle statsvetare aldrig få uttala sig om nåt, och de enda som fick prata om trashankars liv är de själva.
Det hör inte till argumentationen, kan snarare sägas vara förutfattade meningar. För att inte säga polariserande.
Jag tror inte R skjuter först och tänker sen, jag tror helt enkelt att han tänkt fel. Detta oavsett om han kastat en fackla eller menar bees knees.
Jag tar inte mitt tänkande på mer eller mindre allvar beroende på min status i debatten, det vore rätt ohederligt. Jag hoppas att jag kan säga något av vikt till någon, någon gång, utifrån profession. Pretentioner som jag dras med.
Skitsamma hur han tänkt men nog måste han ändå förstått att hans förslag inte var oantastligt bra.
Nä, jag tar dig på allvar och tror att du tänker igenom grejjerna mer än jag gör. Borde bara ha syftat på mig själv eftersom jag ibland gillar att slänga facklor och tänka mindre.
Von Obengrejjen är väl att debatten oftast startas Oben (är helt Ok i mina ögon) men att ingen ens bryr sig om underperspektivet i sina försök att hitta lösningar.
Det handlar om att han anklagar dem (mer eller mindre) och de har antagligen ingen aning om det, Tycker det är dålig stil.
(Men samtidigt har han förstås ingen aning om att jag har en massa åsikter om honom, anklagar honom. )
Jag tror han tänker och till och med tycker, jag tycker anne, jag. Är möjligen samma kålsupare, men har rätt åsikter.
Har sett The Punk Singer nu. Blev helt rörd och knäckt och punk och fuck you, Rothstein din jävla maktgubbe med hjärnan iskruvad upponer.
Mm, jag har tänkt skriva nåt om den men inte blitt av.
I alla fall, i min förort ordnade anarkistnätverket tillsammans med Svenska kyrkan (jepp!) solidaritetsloppis för de rumänska behövande som sitter här. De var förstås involverade också. Det var på eftermiddagen samma dag som antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp som attackerades. Ska vara igen framåt våren. En kompis till min tjej har startat ”Det kunde varit jag” som finns på Facebook (jag kan inte länka från telefonen). Båda exempel på meningsfull aktivism på lokal nivå.
*gilla: http://mobil.aftonbladet.se/a/www/18171273
H: Precis. Jag vet inte om du med din inlaga ville påvisa lösningar på problemen för dessa människor, men jag kommer här att tolka dig så. Mitt svar blir då:
Men om vi accepterar att problematiken inte är tiggare i Sverige, utan till social orättvisa någon annanstans, så gäller väl inte denna aktivism som lösning heller, eller? Att hjälpa nödställda ger dem inte uppehållstillstånd+nystart, eller löser problemen i hemlandet.
Och när jag ändå är i farten med att fyra av lite med ärtbössan, tycker jag Aagård har fel :P
Aagård var till dig Bee! <3
Benny: Det var apropå att tala med och för de behövande istället för om dem, som ni skrev om längre upp, och om mer meningsfulla saker att lägga sin tid på än Rothsteins rövartikel.
matti: Förstår. Ja, det är ju (hör och häpna) folk som forskar på det där, alltså lägger mer än två fingrar i kors i funderingen om hur språket utvecklas. Den här ansatsen ’för femton år sen’ är ju rätt ut ljug.
H: Ah, förstår. Ja, såhär i efterhand håller jag nog med dig. Men jag tycker Rothstein ofta har bra grejer i pajpen, ville diskutera saken. Vi har gjort det en del på jobbe åxå :S
Förlåt att jag är obtinat, Benny. Dels är det hormonerna, dels blir jag stressad vid bara tanken att lyfta tanken på den här sortens förbud till seriös diskussion.
”stressad vid bara tanken att lyfta tanken”, ja det är i alla fall jag på toppen av min formuleringsförmåga det.
Eftersom vissa tyckte att det var svårt att ”bilda sig en uppfattning” om R:s artikel, och jag tyckte att det var lite irriterande att folk tyckte det var svårt, så kände jag att då får man ju dra fram sina argument för varför R har fel. Sedan var era olika inlägg var tankeväckande.
Men om folk fattar att den där artikeln har problem (och då menar jag på flera olika sätt, inte nödvändigtvis de jag drog fram) är det klart att jag hellre gör något annat ägnar mig åt seriös diskussion av den. T.ex. lyssna på en bra låt. Så nu tänker jag göra det!
Barns hjärtan är som fönster mot evigheten”
Soligas texter är som spya i munnen.
Om du döper din nästa skiva till ”Barns hjärtan är som fönster mot evigheten” tar jag banklån och bekostar reptid, inspelning, mixning, tryck, arvoden och alla andra kostnader som hör till ett skivsläpp.
Låter som en Westside-fälla.
LOLZ: http://www.dn.se/nyheter/sverige/brande-upp-knausgardpocket/
Jag vågar inte fråga Bullis om hon vill äta lunch med mig.
Hon hade redan ätit. :(
Men sötis. Jag är snäll fast jag är så snygg.
Nu kommer nya Twillight snart! Bandet alltså, nya skivan. Finns en låt på YouTube och det är mmmm vad bra, old school + industri, lite som Gaahlskagg.
Anders Johanssons kritik av Återträffen är mycket intressant. Jag har inte sett filmen.
Vad är det med replokalsinspelningar som gör en repsugen? Är det en skada?
Hey binge drinking rock stars – be careful out there!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenska-alkoholvanor-pajar-minnet_8898774.svd
Vet ni vad som pajar minnet? Aluminiumkastruller.
Är Crime det bästa punkbandet genom tiderna? Ja, förmodligen är det så.
Skrev fel, menade naturligtvis: det bästa bandet genom tiderna.
Crime? Hmmm, aldrig tänkt på dem som bäst tidigare. Ska känna efter lite.
Nä, väldigt bra men Pistols och Black Flag är bättre. Bland andra, alltså.
Jag tycker också att Anders Johanssons kritik är intressant, men har inte heller sett filmen (och ser inte mig själv göra det heller). Så jag har inget att säga.
Perspektivet på Crime: bättre än Stooges. Därifrån ger det sig självt. Bäst. Eventuellt har du för låg volym, eller föreställer dig en framtid.
Tycker konstigt att jämföra med Stooges. Men Wipers, kanske?
Odellgate: Bertolucci är inte överskattad pga 1900. Dessutom gjorde han iom den mer än Goddard för att krossa kapitalismen. Eller, vad gjorde Goddard som jag inte minns/vet.
WIPERS? wtf. Din konstigaste jämförelse hittills.
Obs, inte otrevligt menat! Lyssnar på Sex Pistols och har dans i kroppen.
Alltså, Linda Skugge har blivit jättebra tycker jag.
Facerape?
Själv tycker jag att den där Johansson verkar rätt dum, förstår inte alls vad han håller på med. Det verkar som att han inte fattat filmen över huvud taget och problematiserar på lösa boliner
Skugge skriver fint, eller inte precis fint men bra, men inte precis bra, om Fittstim i Expressen. God litteratur tycker jag.
Odellgate (ferlåt, men sjukt roligt med gate helt fel): Har som sagt inte sett filmen, tror jag skulle tycka om den, men bra att någon ifrågasätter perspektivet. Kritiken handlar mindre om Återträffen och mer om detta eviga internaliserande (lite osäker på om jag använder rätt ord). Eller eviga, tidstypiska, snarare. Tycker det är intressant.
Har inte heller sett Återträffen, men jag håller med Bob om att Johanssons kritik verkar lite slapp. De där två scenerna han drar upp blir kritiserade utifrån hans egna tolkningar av deras innebörd, och då utgår han mest ifrån det visuella, dessutom. Lite iffy. Han kanske har fog för sin kritik, det vet jag ingenting om, och jag kan rent principiellt hålla med honom om att det (antagligen) skulle ge en klarare bild av mobbingen som problem rent generellt om Odell haft med representanter från skolan, men filmen är å andra sidan kanske inte tänkt att vara dokumentär, eller leva upp till hans idéer om vad dess syfte ska vara. Fan vet jag.
Det jag har tyckt var intressant med Johanssons artiklar är att han lyft etisk-estetiska perspektiv om vad konst är och gör, och hur och varför. För mig handlar det om en vidare blick mer än om rätt eller fel.
”detta eviga internaliserande” Yes, men jag fattar faktiskt inte varför han går så hårt åt mot just Återträffen som är en film som tydligt handlar om grupper och hierarkier, det är en verkligt elak (och dum) tolkning Johansson gör
Som H. Dessutom, det är först i sin andra artikel jag förstår hur han menar. Vill även säga att en del av polemiken mot Johansson är minst lika bra.
Obs, jag tycker det är helt oviktigt med objektiviteten och det, det är en film, inte en debattartikel.
Tycker det är bra att han använder ett ”bra” exempel på något dåligt i samhället och tiden. Tyder på respekt för såväl verk som kritik som debattklimat.
Btw, är väl inte så konstigt med Crime/Wipers-jämförelsen? Båda hade såväl Stooges som Pistols att förhålla sig till, och gjorde det med. Stooges är Stooges. Bara och endast.
Älskar ändå Crime. Vill verkligen säga det. Fast de gjorde, vad var det, två singlar och nån demo typ. Mazeratti är bästa låten. Oftast tycker jag den.
Wipers och Crime, det är ju olika universum! Eller ja, relativt sätt (om universum kan vara relativa). Men helt olika sorts band. Men jag var (ju) inte ute efter konsensus kring att Crime var bäst i världen, jag lyssnade på dem och drabbades av den känslan, sådär som man gör.
De släppte tre singlar, sen finns det några olika arkivrensarsamlingar. Det skulle ha kommit en samling nu, Murder By Guitar 1976-1980, men skivbolaget har gått under istället. Men den hann dyka upp på Spotify: http://open.spotify.com/album/4zFqO2VI78LDN8Aa0pbHuw
Det är så äckligt bra.
Wipers är buuuuuhuuuuuuu, Crime är faaaaaaackååååååff
Jo, jag vet hur du menade. I dag har jag tyckt att Gaahlskagg varit bäst.
Har ni sett True Detective? Asså jag vet inte. Väääääldigt macho.
skönt med lite macho. vatt så mycket fjoll sista tiden.
det var jag. eller inte egentligen. men jag håller med. true detective känns som en vinnare redan efter ett avsnitt. hade mig redan efter vinjetten.
Inte sett än men läste nåt om att det skulle vara/skulle kunna vara en plot-grej, machooverloadet. Ingen rättstavning på det ordet? Eh, ok?
Älskar Raincoats idag. Helt såld faktiskt.
Har inte läst nåt om True Detective mer än att det är nya grejen, men jag fattar inte, om plotten är macho är väl serien macho? Okej, det är bara ett avsnitt, men även om mina genuskrav är mycket låga på amerikansk underhållning: noll kvinnliga huvudpersoner (om inte ”varför kom du inte och lade dig igår”-hustrun utvecklas), ”pessimistisk” snut som muttrar djupsinnigheter i stil med ”människan är evolutionens misstag” och röker fast man inte får (men är jävligt skicklig), ritualmord på naken prostituerad (har ni hört den förut eller?), ja, jag släpper det där men i alla fall = jag tror att min gräns är nådd. Vill egentligen sluta titta nu innan jag har fastnat i måste veta hur det går.
Till macho räknar jag även den pretentiösa gråheten och humorbefriensen + ”wow, två olika tidsplan, vilken berättarteknik!”
Men förlåt, jag börjar snart raljera. Bara ett avsnitt. Men säg gärna när fler har sett.
det var jag. inte sett, ska förmodligen inte se.
Odellgate: http://www.expressen.se/kultur/minimal-traffyta/
När blev ”snökanon” ett väder? Och varför, det måste ju rimligen funnits ett ord man använde innan, som fungerade bra.
Eller, frågan/frågorna är ju felställda men jag har aldrig hört talas om fenomenet innan och bor ändå där det ska vara vanligast förekommande. Och har alltid bott här. Hur kan jag ha missat?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/snokanon-fran-havet-1.13740
”Varifrån kommer uttrycket snökanoner?
Förmodligen var det först när meteorologer fick tillgång till satellit- och radarbilder som man upptäckte att snöbyar ofta radar upp sig i karaktäristiska band. Nästan som om de var skjutna ur en kanon. Sannolikt är det de verkliga snökanoner som finns vid skidbackar som fått låna ut namnet.
Det tidigaste kända belägget för att uttrycket snökanon använts av meteorologer vid SMHI är från en tidningsartikel år 1987.”
Snökanon är ett jävligt tråkigt ord att använda för att beskriva väder. Låter mekaniskt och kontrollerat.
https://soundcloud.com/flink127/bbc-radio-1-burial-interview
Hahaha, hon den där tyska tanten som gör MABD-covers med umpaumpablås, ändå, så grymt. Att hon kallar sig Mutti Alkberg:
http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
Sorry, vart en bizzi vecka, nu har jag läst ikapp. Synd att den kommande brittiska punksamlingen på soul jazz inte alls är lika klockren som den amerikanska. Kommer lätt på ett gäng band jag hellre velat ha med. Slående ändå hur oändligt mycket bättre de de amerikanska punkbandet lät och spelade jämfört med de brittiska. Speciellt när det kommer till DIY-band. Lika slående är det att lyssna på hur otroligt jävla bra t.ex. Sham 69 och Stranglers spelade. Men lite är det väl så, att när man ska leta fram pärlor ur det som aldrig slog, så går det väl säkert 100 amerikanska punk-band på 10 brittiska?
Nån pratade om mig med mig utan att veta att jag är jag. Så otroligt märkligt när det händer.
Punkbanden: ja, pga tio gånger större. Plus annan grej, skriver om det en annan gång.
De jag tycker är töntigast
1. Johnny Depp
2. Avicii
Jag återkommer också, med nån sorts halvkokt grej.
Men nu lyssnar jag på den här Tuxedomoon-samlingen:
http://open.spotify.com/album/3FxLJiZKYkCZq5YzjSnWz1
och undrar varför jag inte har gjort det förut. Svinbra ju. ”The Stranger” låter som SENA(!!!) Einstürzende Neubauten. Jag har klumpat ihop dem helt fel, inser jag. Känner sig någon här hemma med Tuxedomoon?
Alltså, jag har tänkt mig att Tuxedomoon är nån sorts arty new romantic. Kunskapslucka. Knappt hört dem innan nu.
Finns en så jävla bra låt på Beth Gibbons gamla soloalbum. Sand River heter den låten.
I’ll try to be smarter. And wronger.
Vem, var, när etc?
Killar :(
Först lyssnade jag på Rival Dealer, å ba smackade på med en massa överanalyser av brittisk dansmusik. Sen tröttnade jag på den, men gav en fyra i mentalt betyg. Nu lyssnar jag på den igen, fan så mycket bättre den här vändan. Samplingarna går ju att räkna på fingrarna, plus grym d’n’b.
Tjejer ;)
Någon här som sett The Fall? TV-serien alltså. Funderar på att börja ikväll.
Bullis: Jävla karlslokar. Vad de/vi nu har gjort den här gången.
Mitt senaste inlägg kan tolkas som lite syrligt, men så var det inte tänkt.
The Fall är helt ok. Bra till och med.
Läste fel första gången, det stod River Dealer tyckte jag, och jag kan inte läsa rätt nu.
Allra första gången jag läste om skivan alltså, inte när jag läste det nu. Eller ja, nu med förstås som sagt.
Tackar. Då får det nog bli att jaga fram lite popcorn.
Ta popcorn till det här istället: http://www.theguardian.com/music/2013/jun/27/day-in-the-life-nick-cave
Åh. Jag råka förälska mig i fel person ba, tror jag.
Jag fattade exakt noll av Mattis inlägg. Är Burial och MES samma artist? Vem är då Four tet?
Häromkvällen. Vi lägger oss rätt sent, jag och barnen, hjälper dem med tandborstningen.
Jag: – Orkar ni verkligen se på film nu? Ska vi inte bara sova?
Son: – du tror jag blundar för att jag är trött? Jag blundar för att slippa se snoret i dina näsborrar.
hahahahaha jag dör conny
Näsvis unge du har.
Va ja de.
Jag har inte läst nya Norén än, men blir skitglad av att läsa såna här recensioner. Nivå!
http://www.svd.se/kultur/litteratur/norens-ingen-ett-stilistiskt-buktaleri_8894128.svd
Ja, nivå, onekligen.
Velade länge om huruvida jag skulle skriva ett uppmuntrande utropstecken efter förra meningen, ett slags tack, eller för att visa sympati med ditt utropstecken. Men tänkte sedan att orden ska väl vara sig själva nog. Särskilt i samtal om dem.
Har inte hunnit helt långt i den senaste dagboken, men minns att jag tänkte på det när jag läste förra, att Norén aldrig använder frågetecken (självklart inte det vulgära utropstecknet). Vilket maktspråk.
Inte läst någon av romanerna ännu. Var sugen på förra men laddade hem nån prutt-app som distraherade mig, antagligen var det något sådant.
Obs, ingen ironi i förra inlägget! Tyckte det var en mästerlig recension. Och började sedan spåna lite bara.
Blank Realm, rätt bra pop.
Jag läste Filosofins natt då förut när den kom. Den var skitjobbig, jag mådde dåligt av att läsa den. Men jag tyckte ju om det på nåt sätt. Bra kanske är fel ord. Ska läsa Ingen rätt snart har jag tänkt.
Och jag gillar utropstecken! Passar en takdöv och yvig personlighet som min.
Kan ingen publicera Connys grabbs dagbok?
Jag var på väg att posta ”I Hate Children” med Adolescents på facebook, men sen tänkte jag att det finns alltid nån som tar det på fel sätt och skippade. Så viktigt var det inte ändå. Men texten: ”I hate getting up late at night to check and see if the crying baby’s alright”. Det är precis så det är! Vad får en 18-årig punkare att skriva texter som vi småbarnsföräldrar känner igen oss i? Småsyskon förstås, så måste det vara. Fortfarande ett barn själv, men stor nog att behöva hjälpa till hemma. Så fint, jag blir helt rörd. Jaja, nu ska jag återgå till mitt.
hade de varit ett engelsk band hade de haft barnbarn.
bra svenska…
Conny: Hahahaha!!! Skrattar märkbart i bussen på väg till jobbet.
Det var jag.
en tisdag i januari. det är vad det är. i morgon tar vi nya tag, mot helgen kamrater.
-15 grader och man går utan handskar, med keps och jackan öppen. Känns som vår.
Iquell ska jag ha matkrig med Connys tvenne och hanses mor, sen ska vi se Kraftwerk. Jag ska se en 3D-show, Conny kommer försöka avgöra från vilket håll ljudet kommer.
det bästa med blank realm är ju den exakt oexakta sången.
Blank Realm: ja, grymma.
Hur va Kräftvärk då?
Var är Kboi?
Hoho!
Kboi? Var är du?
Kraftwerk var eh, lite andefattigt. Ska sanningen fram, så var vi mest i baren. Mensch-Maschine och Radioaktivität var bäst, men kompenserade inte på nåt sätt för de övriga 90 minuterna mögel.
Richard Jomshof var där, iförd Kraftwerk-uniform. På vägen hem fantiserade jag om hur jag fällde honom i en trappa, utan att hans säpo-killar såg att det var mitt fel.
Blank Realm, ibland låter det så sjukt mycket classic Australiana, men ser det inte nämnas någonstans i recensioner. Knappt ens på plugghästsajter som Pitchfork. Det är ett tecken, att det inte uppmärksammas. Något historielöst. Välkommen till medeltiden, lite.
Apropå både Australien och medeltiden så lyssnade jag på Verlaines igår. Försöker gilla, gillar rent av, men hur fan kan man lägga in en sån här medeltidsballad på en i övrigt fin skiva. Obs, inget frågetecken, bara ilska och uppgivenhet.
http://open.spotify.com/track/2TmunW9FuuoEtgi1jTBtZp
Jag åt lunch i riksdagens restaurang härom året. Kommenterade till mitt sällskap att den där riksdagsmedamoten var ju riktigt snyggt klädd, till skillnad från precis alla andra i den matsalen. Så var det Richard Jomshof. Fatta jobbigt.
Jag måste ha läst Anders Johansson helt fel, eller åtminstone som ingen annan. För de som säger emot honom säger ju ännu bättre. Som Malena Rydell: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/malena-rydell-odells-film-handlar-inte-om-barn-som-mobbar-utan-om-galna-vuxna/
Obs, ännu inte sett den, men en film som omfamnas så av just det etablissemanget måste det ju vara något fel på…
Menar inte DN som ”det etablissemanget”, utan Guldbagge-.
Vi hade jävulskt trevligt, jag och Benny. Kvällens höjdpunkt var halvtimmen då vi stod med Adam från Carbide och bytte Freddie-skrönor.
I AB får Kraftwerk 4 plus. Vilket jävla båg. Bland det tröttaste jag sett på en scen. Hur länge har de kört den här supertöntiga synkoperingen i The Robots? Och sången! Så jävla fattigt att inte kunna få till den. De Benny nämner och Trans-Europe Express var enda behållningarna av det vi såg. Vi hoppade över 45 minuter i mitten pga uttråkade.
Rättelse: p.g.a. ölingar
Ett tillägg till min Blank Realm-”recension”: Ett annat ben man står på är det där engelska som också är rätt mycket Australien: Subway Sect/Edwyn Collins etc. Verkligen ett bra band.
Ros i plural, borde det inte heta röss egentligen. Ja, okej, jag återgår till arbetet.
Håkan Steen han ha gegga i hövve han.
Ja, för mus heter ju möss och mås heter ju mäss.
Jävla Jomshof. Jag var inte ens där, och jag fantiserar om att putta honom uppför trappan bara så att jag kan putta honom nerför trappan. Men så är det i och för sig jämt när man hatar fascister och kan sina trappor.
Akronymhaverier, del 1000: någon administratör borta i Tampere har nog fått sina fiskar varma ganska heta om öronen:
http://imgur.com/gallery/OkAFYHO?utm_content=bufferd4c79&utm_medium=social&utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer
Vem trodde att Max inte var svin? Och inte skulle dra sig för att rekommendera kapitalism före annat? Vem tror att Mc Donalds är annorlunda? Eller H&M eller Marabou eller Volvo eller Indiska eller Body Shop eller vilken liten lokal pizzeria som helst?
Det var lite hotfullt det där PM:et, men hotet är ju inbyggt i kapitalismen redan från början. Jag tycker inte det är så farligt, mer än att det är värdelöst och sämst redan innan, liksom.
Så, bojkott schmojkott, vad ska det vara bra för, mer än att visa sin moraliska indignation på exempelvis bajsbook och andra såna ställen där sånt är viktigt?
Hm, jag gillade förra Blank Realm och lite mer, inte hört allt. Nu tycker jag det känns som om de har utvecklat fel delar. Gillar inte. Men känner mig så himla tråkig och förutsägbar när jag skriver så. Ska försöka lyssna mer.
men du gillar ju hurtiga riff också.
Äsch Matti. Det är väl bra att folk blir sura nån gång. Allt vore ju helt hopplöst om folk inte ens tyckte att det där brevet från maxcheferna till personalen var obehagligt. Jag menar, på nåt sätt måste ju folk få fördöma kapitalismen fast dom lever i den.
Jo, självklart. Blir bara less på det här Facebook-beteendet: lite usch och nä och fy och sen inget mer liksom. Varför brandbombar ingen längre? Ska snart äta (inte från Max). Torde bli på bättre humör då. Eller äh, krossa kapitalismen, bränn ner skiten.
Nytt med Off!
http://www.rollingstone.com/music/news/off-fight-the-uptight-in-void-you-out-song-premiere-20140122
”Krafsverk”, den rubriken hade jag satt om jag jobbade med att sätta rubriker i Aftonbladet och Håkan Steen lämnade in en negativ Kraftwerk-recension. Once in a lifetime opportunity.
Vill bara säga att jag hittat till Stornoway nu. Tidigt, jag vet, men ändå.
Plus så vill jag säga att kapitlet om Minutemen i Our band could be your life-boken har fått mig att betrakta musik och att göra musik på ett HELT annat sätt än innan. Aldrig känt mig så fri och peppar innan.
Har någon annan läst den boken?
*peppad
Fast känner mig lite peppar också.
Jag har läst den boken massor med gånger! Tror jag kanske skrivit om den här till och med?
Åh Backlund jag saknar dig. Jag vill att vi ska efterfesta forever. Men jag är ju nykterist nu och allt.
Jag har inte läst den, utan nån särskild orsak. Borde göra nåt åt det.
Jomen jag är här, Benny. För övrigt har du fel. Det är MES och GES som är samma artist. Och Four Tet är samma som Scott 4 och 4 Non Blondes.
Och Fab Four. Och Fantastiska fyran.
Kolla.
http://instagram.com/p/jeNcQmr9-i/
Kämpar med Belle and Sebastian idag. Kanske det klickar, slutligen.
Fedt KBoi! Stiligt, snyggt och bäst.
Dagen Dödsfest är bäst är antagligen inte B&Ss dag.
Jag ser oss lite som söderorts svar på Belle and Sebastian. Dessutom heter mina pungkulor så.
Kan man äta räkorna på omslaget?
Ursäkta röran. Det är alltså Ralf Edström, Klas-Jan Huntelaar, FLO-rida och Karl Barbados som spelar i Kraftwerk.
Erik Helmersson då? Är inte han med?
Han spelar ”tweetz”.
Herregud Benny, dolksvansar är det ju! Men verkligen snyggt omslag. Vill ha.
Det har du nog matti. Säkert därför jag köpte på mig den från det där antikvariatet i chi-town.
Bullis: Det vill jag med! Men man kan efterfesta på eftermiddagen också. Det är ännu hårdare än nattversionen plus att man är i säng tidigare.
Eh, konstig fråga Kboi. Erik Helmersson är givetvis samma person som Klas-Jan Huntelaar, Karl-Jan Granqvist och Nils Holgersson.
TP: Jag sa ju det, räka.
Benny: Ja, du gjorde ju det, räka. Alltså inte personligt menat eller så. Nej nej.
Och gott är det, räkor alltså. Ja, ja.
Falköping (TT)
Kvinnan vägrade att följa med polisen – först ville hon äta sin korv med mos. Högst förståeligt anser tingsrätten och friar kvinnan från åtalet om våldsamt motstånd.
Händelsen utspelade sig vid en korvkiosk i Falköping. Den 49-åriga kvinnan skulle omhändertas då hon var berusad, uppger vastgotabladet.se.
Men kvinnan satte sig i motvärn, ett agerande som förklarades med att hon inte fått avsluta måltiden. Det godtogs av rätten, som ogillade åtalet bland annat med motiveringen att kvinnan ”med visst fog kunnat förvänta sig att få äta upp”.
En grej jag inte helt kan skaka av mig: Bs och Cs Kraftwerk-kritik. De lät inte som på skiva? Känns som väldigt konservativ invändning? Utveckla gärna!
logisk kritik, det var ju inte på skiva. förlåt.
en annan ska ju på föttiåsfest i helgen.
pissdator. det är jag som är en annan.
Den enda B & S jag någonsin varit riktigt förtjust är ”A Century of Fakers” från någon av deras första EP:s. Finns med på en samling som finns på Spotify:
http://open.spotify.com/track/5MZrCHZOPHTb7gieLAA4sE
Att jag gillade den kan iofs bero på att den var med på ett blandband (en C90-kassett) som Jari skickade (med post) c:a 1996/1997 och som innehöll väldigt mycket som jag tyckte var bra då.
En skön blandning av presens och imperfekt i mitt inlägg om B & S…
Kanske beror på att jag lyssnade på låten samtidigt som jag skrev och upptäckte att jag fortfarande gillade den ganska mycket, särskilt texten ihop med musiken. Och då flöt ju liksom presens och imperfekt ihop…
jag har varit hemma och städat hela dagen. lyssnat på cindytalk, magik markers (senaste skivan är råbäst), joya med will oldham, hookworms och the remainderer med the fall.
snyggt omslag dödsfest! den ska jag lyssna på nästa gång jag storstädar.
Köp och se Heimat 2 nu. Man blir en bättre människa om man ser den då och då.
T ex: never mix music with pleasure.
Äh, bara så att det blir inte bra när man en gång gjort ett klassiskt riff, som bygger på exakt timing, och byter ut det mot Bert Karlsson bara för att man själv tröttnat på riffet ifråga. Det måste inte alls låta som på skiva, bara helst inte låta slött och oengagerat istället. Plus att Krafterk är motsatsen till punk, där det egentligen inte spelar nån roll hur det låter. Kraftwerk för 33 år sedan nådde en verkshöjd som liksom nästan inga andra nått. De är väldigt långt därifrån idag, även live .
Då fattar jag hur du/ni menade. Tyckte alla de hyllande recensionerna var så omusikaliska. Tack!
Och hade ju tyckt som ni om jag varit där.
Hm, jag tycker nog att Dödsfest var bättre innan de började köra soppig ”modern” grindcore. Låter hela skivan såhär?
http://open.spotify.com/track/4oSTRSC8fXDNEgVo5QQOSM
Låter det inte som på skiva ska jag ha pengarna tillbaka. Vad skulle jag annars gå på konsert för?
De har ju hyllat ny teknik en del i den där nya tappningen. Tråkigt då att de tycker polysix har tuffa effekter, och att det här med att visa e x a k t varenda stavelse och ljud med spektrogram och övertydliga visualiseringar av vad de syftar till, är typ på gränsen till publikförakt. Men Jomshof var säkert nöjd, tillsammans med den värdelösa journokåren.
Vad i helvete är Jomshof för namn förresten? Bara det är ju värt en knogmacka.
Jomshof betyder avslagen, svag öl på danska.
Nä, nu spyr jag ner mig. Kommer ny Blondie-skiva snart. Producerad av samma idioter som förra skivan. Och den heter, jag skämtar inte, GHOSTS OF DOWNLOAD.
sånt där vill man inte veta h
för er som diggar: ralf hütter intervjuas i elektroniskt i p2 26 januari.
fy fasen vad tyst det är. alla laddar för föttiårskalaset?
Ja, idag har jag youtubat Sex Pistols I TJÄNSTEN.
Jag har svit tiotimmars inför imorgon.
Själv kollade jag på en kul Nick Cave som berättade om den nya pseudodocun. På avtalsenliga LUNCHEN, tror jag det hände. Snart städning och matlagning till Grassed Inn. Först cykla i iskyla.
Anteckna!
sovit
Man, vad jag hade velat vara i Gnesta imorgon. Tävlingsäta, slipsbandana till Håkan och så full att man inte blir nykter på en vecka. Hälsa, Stalle o ni andra!
köttfiesta!!
Jaså, är det här ni är?
Är det nån mer än jag som tycker label-sökning i Spotify funkar dåligt så är den här sidan bra:
http://www.labelm8.com
Hörde att Stalle bokat in sig fel för dagens begivenheter i Gnesta, att han råkade välja barnfamiljsetappen, så nu ska han spendera lördagen med 300 barn och får ingen öl. Han har dessutom brutit av nyckeln till sin sovplats, så han ska sova i en hyrbil.
Nån snackade om en app för att streama sitt itunes till sin mobil. Vänligen upprepa information.
Hittade: Heter itunes match.
mitt tåg har gått. lyckligtvis sitter jag i det.
Har nån (nån här alltså) provat iTunes match än? Rapportera gärna. Eller om du provar nu, Benny. Obs, den töntiga skrivningen av iTunes med stort t är autocorrect, jag skulle aldrig skriva så själv.
Jag ska skaffa det om någon månad, har min hårddisk annorstädes.
Ok, The Nature, vad tycker ni Stockholmspunx? Jag tycker det är bra men har svårt att relatera till texterna.
Inte min grej riktigt, säkert andras.
Av nyare band gillar jag Sista bussen, från Uppsala tror jag. Finns på bandcamp, orkar inte länka från teffelonen.
The nature är bra, detta nog bästa låten/inspelningen:
http://open.spotify.com/track/2GSXvaI8SnOx8PCE0Ba3qa
Kolla in Alouatta som 2/3 av The Natur spelar i:
http://open.spotify.com/track/41A76EPIYzY3g6dPsz74w5
Ujujuj. Man är inte tretti längre.
Freud & Anarki
Varför heter bara ett band Death By Armborst?
ujujuj man är inte fötti längre
Hörni, skräddarn till exempel, har ni lyssnat på The Creepers? Alltså Marc Rileys band efter The Fall. Skitbra ju.
Idag har Dödsfest gjort en video till kommande singel. Det blir såklart asbra.
jag har bara gross out och den är ju som sagt skitbra.
Ser Bridesmaids på trean, skrattar högt hela tiden. Roligaste jag sett på typ år.
Typiskt en sån film jag säger åt dig att se men du aldrig lyssnar på :/
Men den var i alla fall sjukt rolig. Så tack för tipset i efterhand i alla fall. :)
Vi har inte en färdig idé som vi sedan förmedlar med ordens tecken: språket är alltid ett svar, och mening skapas alltid genom språkande, i dröjanden, skratt, stammanden, brustna ljud, tystnad. När man griper tag i en klocka tystnar den, men vidrör man den lätt som snön faller så klingar den länge.
xxx xxxxxxxx gör det igen.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article18247128.ab
Nån som har problem med senaste versionen av Spotify? Den slutar spela upp och frågar om min hårddisk är full, men det är den ju fan inte jävla idiot.
lyssnar bara på vinyl. just nu dödsfests debut.
Jag älskar Grass Widow. Jag vet inget om dem egentligen, men jag älskar dem. Allt de gjort, som jag hört, är så himla bra. Det är tidiga Joy Division och tidiga Sonic Youth. Och Electralane och superbra poplåtar. Alla borde lyssna, för alla borde älska dem.
Skojar du nu, Matti? För det här är precis som med Bullis Bridesmaids-tips.
Nä, skojar inte. Men jag tänkte precis på det, att du hade prata om dem tidigare. Jag kollade inte upp då. Var väl upptagen med Red Hot eller nån gammal Madonna-playlist.
Två andra grejer: Visst är ”Tjockare än vatten” en helt värdelös titel? Menar, om om man inte har med ”Blod är”, eller åtminstone parafraserar det uttrycket så låter det som en sketch eller nåt. Bara ofullständigt, som ett internt skämt. Visst då?
Och ha någon sett Helix? Ser första nu så spolia inte gärna, men det verkar spännande.
Matti, det vackra där uppe, är det du eller citat?
Om du vill ha ett seriöst svar på titelfrågan så tycker jag visserligen att ”Tjockare än vatten” är en värdelös titel (pga dunderklyscha alltså), men det är ändå en något bättre titel än ”Blod är tjockare än vatten”. ”Blod är…”, det är liksom BARA klyscha, ”Tjockare än vatten”, då är i alla fall ett led borta, man får tänka ”aha, men vad är tjockare än vatten, aha blod”. Eller, tänker jag nu medan jag skriver, så är det faktiskt ännu sämre om man tar bort ”Blod är”, för det är som att man försökt göra titeln mer intressant genom utelämnandet, och misslyckats. Nu vet jag inte vad jag tycker. Vet heller inte vad det är som heter ”Tjockare än vatten”, men hoppas att du inte spånar titlar till din nästa skiva.
Grass Widow, bara glad för din skull. Jag har tjatat om dem vid flera tillfällen här, bara mötts av ett tyst förakt.
Undrar samma som Bullis. Väldigt fint var det.
Här är en väldigt bra Grass Widow-intervju:
http://www.believermag.com/exclusives/?read=interview_grasswidow
”A friend recently said to me, ’I feel like I should just quit playing music and do something important like being a teacher. And I thought, ’Why don’t you just make your music as important as you think it should be?'”
Det var ett citat, slutet på den här recensionen: http://www.expressen.se/kultur/spraket-ar-ett-svar/
Tjockare än vatten är en hemsk titel på en teveserie på SVT som ändå verkar lite lovande. Premiär i kväll, nyss. och ja, dåligt om den hade hetat ”Blod är…”, ännu sämre nu.
liveblogg: det tappar ordentligt nu, Helix.
Matti: Tack, gjorde min dag.
http://www.expressen.se/gt/kronikorer/glenn-hysen/glenn-hysen-tio-goa-filmer-du-inte-far-missa/
Nu behöver jag inte slösa pengar på filmfestivalen.
”Jag vet att jag hade med mig två kompisar. Den ena är två meter lång och väger 100 kilo och han skrek. Man var livrädd under två timmar.”
seven och deer hunter är ju riktiga ”feel good” filmer
Läst intervjun nu, älskar dem ännu mer nu.
Kuken
http://mobil.dn.se/kultur-noje/musik/jocke-berg-far-medalj-av-kungen/
hahaha så jädra mysko
Film, det är Aphex Twins allra bästa låt. Vilken helt subtil liten poppärla.
http://open.spotify.com/track/4q650OiSDQIwccxDFpuuBm
Just ja! Väldigt nöjd med listan, men framförallt bilden.
http://denmagiskasamlingen.blogspot.se/2014/01/mattias-alkberg-den-magiska-samlingen.html
RIP Pete Seeger.
http://open.spotify.com/track/5o6rLz3qz48vbRGcMnGJqu
Ingenting för den kallhjärtade!
Lyssnar precis på dig Kåre. Ooooooooh, det är så bra, jag dör.
Åh tack!
Jag skrev faktiskt en av låtarna i en period när jag lyssnade väldigt mycket på Pete Seeger. Det är låten The Exploited. Jag tycker att det hörs på något sätt. Kanske borde döpt den till Pete Seeger.
Berätta Kåre! Har du spelat in något nytt? Saknar ”åh släpp in mig” på soundcloud. Haft den på repeat ibland och nästan grinat lite. Kul med gamla is. Hittar inte min cd.
Greven, hade själv tappat bort nästan allt med is. Som tur är finns det andra människor. Snart lägger jag upp inspelningar från 2002 också. Måste bara sålla lite…
Farväl till ungdomen kommer att släppas av Luxury under våren och låt mig komma in kommer att vara med. Det bestämde vi igår faktiskt.
Jag menar att Släpp in mig kommer att vara med…
Kul som fan!
Flim heter den. Flim och inget annat.
Flim är fin den. Gött med lite Current på din lista också, Matti. Och Marble Station den bästa låten med Sort Sol. Bara den gör dom till Danmarks näst bästa band (efter Gasolin, inte Iceage ;)).
Greven, lade upp delar av din borttappade cd-r på soundcloud nu. Innehåller bättre versioner av några låtar än de som finns på spotify samt flera som inte finns. Kanske blir mer, men på en del av det som finns från 2002 är sången för dålig. Och då inte dålig på ett bra sätt utan rent ut sagt plågsam att lyssna på. Och då inte plågsam på ett bra sätt utan…
Jag såg Blank City igår. Bra film. Två grejer.
1. Debbie Harry säger i ett kort klipp att hon kände sig mer som en skådespelare som spelade rocksångare än som en rocksångare, eftersom skådespeleri kändes mer tillgängligt för kvinnor än rockmusik gjorde. Intressant.
2. Att filmen var romantiserande i överkant kommer väl med genren. Men jag saknade nån sorts klasskontext. Alla filmskapare befann sig som tomma blad i rivningshus på Lower East Side, köpte Super 8-kameror och var kreativa bohemer. Ingen mamma, ingen pappa. Varifrån kom de? Jag vill veta.
Jag vill också veta.
Annan grej jag vill veta: finns Åh gud, vad ska vi göra på Spotify eller inte? Den syns ju, men den går inte att spela. Inte för mig i alla fall.
Annan annan grej: Mercyful Fate är ju bästa danska bandet. Första tolvan och Don’t Break The Oath är vad som bevisar det (http://open.spotify.com/user/chops/playlist/0TDuUheFFJnwlnQIOhuCxi). Näst bästa danska bandet är Gorilla Angreb.
Krämade på Flim på fulla muggar på kontoret igår, när chefen hade gått. Hon kallar min musiksmak för ”världsmusik”. Vill bara att Analords ska komma upp på spottan. Blir nog itunes match redan till helgen.
Japp, jag skrev ’spottan’. Jag är diskad.
Ja, Matti, varför heter så många bra danska sångare Kim? Eller åtminstone de två bästa: Kim Bendix Petersen och Kim Larsen…
1989, när jag var 14-15, lyssnade jag förresten både på Conspiracy och No Fuel Left For the Pilgrims… Det måste ha varit ett bra år för dansk rock. Inte för att göra mig märkvärdig, men idag tycker jag att Conspiracy tjänar på jämförelsen.
Åh gud fanns på Spotify i några dagar, men i och med att Luxury ville ge ut skivan så drog jag tillbaka den. Kommer igen om kanske en månad eller lite mindre, och sedan albumet. Så är det sagt i alla fall.
Ah, ok. Då förstår jag.
Ett annat bra danskt band är Spids Nøgenhat (uttalas Spiss Nåjenhätt):
http://open.spotify.com/album/3kdpIipHURAqEY0Mp8IX2d
Givet it a spin och säg om det bara beror på att jag är halvdansk och var där så mycket när jag var barn.
De spelar Könsförrädare på min kemtvätt! Okej då, det är säkert radion men jag blir ändå glad.
Försöker mig på Spids, men det är inte så bra. Flum utan riktning, tycker jag. Föredrar nog Dungen, typ. Även om de är mer jazzrock.
kåre, när det gäller manliga danska sångare heter andra hälften preben. för kvinnor gäller att de heter kim, eller kim.
Kollade åt liveklipp med Spids också. Alltså, är det nåt jag inte klarar är den där Christianiafeelingen. Nostalgiskt om hasch. Och hur borgerligt det är att inte ha pälsväst, liksom. Jag är punk. Eller i alla fall för mycket punk.
Däremot, Skit i allt med Dungen, den är ju faktiskt superbra. Missade den när den kom. Tror det var under min rockabillyperiod kanske. Men lyssna på den. Krautig och jazzig.
Aphex Twins bästa poplåt: Fingerbib
Ja, den är fin. Men du definierar det som pop för att den är tämligen statisk i kompet, raka trummor och så? Ifrågasätter inte, tänker bara på att man nog kan se olika på saker. Min bästa poplåt med Afx är nog 4 från samma skiva. Så otroligt fina melodier på den. Ja, eller Windowlicker såklart. Pga var en hit och är hittig.
Tycker inte riktigt det går att jämföra med Dungen (som ju är jättebra).
Spids har texterna och det visuella emot sig, men jag gillar dom pga groove och sköna gitarrer. En känsla för dramatik finns där, tycker jag.
Tycker om att slölyssna lite på Grateful Dead ibland också. Det är väl ännu värre?
Hahaha, nä Dead är ok ibland. Tycker Spidssångaren är rätt bra, på skiva, men att låtarna är mindre bra. Och alltså, jag älskar ju jättemycket sånt här neoflum. Och det är väl därför jag jämför dem med Dungen också: ”Koppla in SGn så jammar vi barfota i några timmar, kompis!” Kan lätt se båda banden göra tummen upp till det förslaget. Har däremot väldigt svårt att se Robert Hurula eller Bombettes göra det. Vad nu det har med något att göra.
Jamma Minor Threatiga riff i några timmar, med skorna på, det hade jag gjort tummen upp åt.
Definierar pga bla popmelodi etc.
4 är kung. Alla låtar är kung.
4 är nog mer poppig än Fingerbib, nu när jag lyssnar på den.
På tal om Windowlicker, Nannou är ju king. Låten som Clark vill att alla låtar ska låta som.
Drukqs är ju en av världens bästa skivor. Definitivt under min levnad, under min tid som musiclover, i alla fall.
Benny, har du (eller nån annan) lyssnat på den där samlingen med µ-Ziq som kom förra året, Somerset Avenue Tracks (1992-1995)? Mycket fint på den, lite sådär Afx-ambient, snarare än popmörsig (och grym) IDM, som på hans senare grejer. Eller senare, men från slutet av 90-början av 00. Har inte hunnit så långt i hans diskografi egentligen.
Aldrig hört talas om, verkar king. Måste börja (olagligen) ladda hem mp3 igen.
Gå igenom resten, jag tycker som sagt att Analords pangar det mesta, men inte lyssnat på dem på flera år.
Det är helt obegripligt att Analogue Bubblebath började 1991. Helt otroligt.
Lyssnat på The Tuss då, Benny? Det sägs ju ska vara Lord Richard. Det är mkt bra iaf.
Geekar ned mig i Afx så det blir blött på stolen. Lyssnar nu på Bradley Strider. Första EPn är ju lite standard acid, men den andra, Bradley’s Rocket från 93, är grym. Tänker på The Orb minus dub. Kanske en konstig beskrivning, men när en hör fattar en direkt.
Det har jag. Gott mos
Men alltså LEXBASE WTF!!!!!!!!!!!!!!!???!?!
Finns nån musik som låter som Magnetic Fields om dom skulle låtit som bob hund?
Backlund: Ja, Vit Päls är lite så, tycker du inte?
Här ett skivtips: http://open.spotify.com/album/77rnlY1QLAwRBZFZPvLxC4
Vet inte, men det är jättebra akustisk/mekanisk musik (alltså, verkligen, bokstavligt mekanisk: Pierre Bastien bygger robotar som spelar musiken). Förutom att vara jättefin och intressant i sig så kan man ha den till olika grejer, exempelvis när man skriver eller pysslar eller pillar med grejer. Sjukt inspirerande. Just den här skivan vet jag inte, men några av hans andra är utgivna på Rephlex. Vilket ju borgar för kvalitet.
Hans bästa skiva (av de jag hört) är Mecanoid, men den finns inte på Spotify.
Helvete vad bra Shaking the Habitual är. Raging Lung är den låt jag lyssnat mest på förra året (förutom träningstechno och bruksambient). Ett tag när Lyssnade på den nästan varje morgom påväg till jobbet, p.g.a. politik och känns viktigt.
Mitt skriftspråk rasade ihop fullständigt, beklagar.
Egentligen finns det väl inga sanningar utöver de rent matematiska. Det är därför det går så dåligt för mig.
Jag lyssnade på Shaking the Habitual och fixade frukosten i morse. Sen kom sjuåringen och bytte till JULSTÄMNING MED LOA FALKMAN.
Backlund: eller Möte med flygfolket, med Fint Tillsammans.
SUPERLOL PÅ VERSALERNA, H!
har ni pratat om hur lik Matti är Eddie Vedder?
eller hur lik Eddie Vedder är Matti menade jag.
http://cdn.stereogum.com/files/2011/09/Pearl-Jam-608×341.jpg
Njae, det har väl inte diskuterats nämnvärt.
Däremot har många undrat vem av Fausts medlemmar den här mest är lik.
http://i60.tinypic.com/aujau1.png
Det här är jätteförvirrande för mig som är lite ansiktsblind. Jag känner igen Matti på håret.
true detective är ju råbra!
Tankade igår, ska blåsa ett avsnitt ikväll.
Såg för övrigt BSG-avsnittet Scar idag. Herrege, man orkar ju inte med alla känslorna. Favvo.
Såg klart BSG förra veckan. Varv fem, tror jag. Andra för sonen.
Vad härligt att se BSG med sina barn. Jag ser verkligen fram emot det. Hur gammal var sonen på första rundan?
Uh, jag såg inte ens färdigt avsnitt två av True Detective. Helix som Matti var lite glad i härom dagen såg jag inte ens färdigt inledningsscenen på, min klyschometer exploderade när nåns smartphone spelade en trivsam gammal hitlåt (minns inte ens vilken nu) samtidigt som det låg massa döda kroppar i labbet.
Nu är jag tillbaka efter barnfylld dag. Tack för Pierre Bastien. Det kommer jag att gilla känner jag direkt. Vit päls har jag faktiskt aldrig lyssnat på. Då ska jag göra det.
Det är mest att jag försöker hitta musik som ska vara inspirerande och låta exakt som jag vill. Och egentligen är det ju bara jag själv som kan göra musiken så. Men ändå. Vill ha ett alibi eller nåt. Jag tycker oftast att bara delar av andras låtar är så bra som jag vill. Typ att jag tycker att Zorbing med Stornoway är perfekt fram till att det kommer igång med alla instrument. Eller att bryggriffet som går över i refrängen i Reptilia med Strokes är så fruktansvärt snygg.
True Detective är jättebra. Vem trodde att Matthew McCaunaghey skulle vara så bra liksom. Bra manus också. Det är inte hundra procent, men svinbra!
Han var 15, nu är han 16. Vi är hardcore, Alkbergs.
De två förra meningarna har ju ingenting med varandra att göra.
Förresten, jag spelar skivor mellan banden på Norrbotten Hardcore Festival både i dag och i morgon. Inte för att det kanske har någon betydelse, det är utsålt, men ville ändå säga det. Ujuj. Mycket black metal blir det. Och anarkopunk. Och Discharge. ÄNTLIGEN!
Nu har jag läst den omtalade ’vänstertexten’ av Malcolm Kyeyune. Jag tycker att det är ett intressant resonemang, som kanske behöver utvecklas en hel del. Det är ju mer eller mindre ett PM på en B-kurs i stats. På det hela taget håller jag med honom om att nationalism idag slår socialism, när det ska förena mänsker.
Däremot tycker jag det är ganska historielöst och dogmatiskt skrivet, sett till två saker.
1. Ett ’vi’ springer ur mer än bara en uppfattning om en gemensam kollektiv idé. Socialismen bygger på ett motsatsförhållande mellan arbetare och kapitalister, där organiseringen av arbetare som ett ’vi’ är helt uppenbar. Tycker Malcolm tillskriver för mycket av socialismens framgångar till ideologin, framför det praktiska och reella inverkan den kapitalistiska strukturen haft för mänsker. Rösta rött och kamp har legat i ett egenintresse, historiskt sett. Det kastar ingen skugga över socialismen i sig, men jag tror inte socialism hade haft något genomslag om det hade varit en altruistisk idé, där ett ’vi’ skulle göra att människor brydde sig om varandra för att de hade något gemensamt som inte nödvändigtvis ligger i deras egenintresse. Sådan abstrakt filosofisk (halvreligiös) idé finns i andra former, typ utilitarism.
Om vi ska hålla oss till Sverige som kontext (vilket jag tycker Kyeyune i hög grad gör, även om han själv nog skulle hävda att han pratar om större strukturer), är det inte smällkonstigt att folk inte ser egenintresset i socialism. Jag orkar inte gå ut i spaltmeter om det, men: produktionen sker på andra sidan jorden, 1000 spänn mer i plånboken, lång livslängd, folk tjänar tillräckligt för att inte svälta, blabla. Slentrianmässigt skrivet, bare with me. Jag menar att egenintresset är diffust och abstrakt, i dagens
2. Facken dör, de både krymper och ruttnar inifrån. Givet att man går med på ovanstående resonemang (egenintresset hos socialismen och att det idag är mer abstrakt), blir fackens roll för socialismen solkar. Utan fack, inga regleringar av arbetsrätt och anställningsvillkor. Det är en andra socialistisk logik, vid sidan av att vi kan gå och rösta rött. Kyeyune nämner inte den här andra socialistiska logiken en enda gång i sitt teoretiska ramverk av socialismen och kontrasten mot nationalismen. Jag tycker det är rätt relevant att arbetare har organiserats sig, och dessutom hur de har organiserat sig, om man ska ifrågasätta det socialistiska ’vi:et’ i modern tid.
Facklig organisation är något aktivt och beständigt, som pågår hela tiden för en medborgare, vilket den representativa demokratin faktiskt inte gör (vart fjärde år). Jag räknar här att nyttja ett demokratiskt instrument, och räknar då alltså inte att samtala, diskutera och typ blogga. Facken har med tiden övergått i en mer representativ form, vilket i mitt huvud gör att även den blir mer diffus för medlemmen.
En rolig (inte alls rolig) parentes är det här journalistupproret som var över bloggar och gudvetallt för några månader sen, om LAS-valsen och att det inte finns någon arbetsrätt för journalister, såklart med en rungande vänsterretorik. En av de mer namnkunniga bloggarna (minns inte vem/vill inte säga) påpekade de två journalistfackens roll, och jämförde med elektrikers och industriarbetares arbetsrätt och löner. Bloggaren undrade varför de hade så starka rättigheter, och varför inte journalister inte har det. Svaret är rätt enkelt: industriarbetare och elektriker har organiserat sig och aktivt använt sina fack till att göra landvinningarna. Det har dött folk för dom rättigheterna. Lite svepande tycker jag det är talande för den journalistiska medelklassen. F-skattsedlar och gnäll, inte en chans att de skulle gå ut i någon strejk för fasta anställningar. Det går inte att skaffa sig arbetsrätt genom att skicka insändare och blogga.
Jag tycker att det är i det sammanhanget en socialistisk teoretiker som Kyeyune hamnar, eftersom inlagan är en intern diskussion utan hypoteser eller ens idéer om hur man löser det. Varför blir det så? Jo, han skriver såhär:
”Hur som helst så är det ironiskt att en politiskt tradition som under ett drygt århundrade mer eller mindre trovärdigt gjorde anspråk på att representera solidaritetens ne plus ultra numera saknar sådana ambitioner överhuvudtaget. Hur kommer detta egentligen sig? Här är det talande att se till det språk och den sorts argument som i regel används av vänstern idag, och vi kan med fördel låta debatten om rasism fungera som exempel (kanske extra passande här, med tanke på inläggets fokus).”
Han vill att vi ska analysera problemet med socialistisk ’vi’ med argumentationsanalys och någon slags språkanalys. (stryk den sistnämnda analysen, han har inte en smällaning om vad han pratar om.). Är det verkligen bara en analys av vänsterns argumentation som är intressant? Exemplet han tar är vänsterns argumentation rörande rasism. Nåväl, det lämpar sig säkert. Jag vill hävda att de flesta vänsterfigurer ställer upp på att den rasism vi ser idag är symptomatisk för en större problematik: kapitalism, tryck på arbetsmarknad, gudvetallt. Men ÄNDÅ hanterar Kyeyune ämnet genom ett exempel så att säga ’neråt’, mot symptomen, istället för att lyfta den till en högre problematik. Exempel på problemen för vänstern är inte hur vänstern pratarm vilken argumentationsstruktur man visar upp eller hur man moraliserar SD:are, det är organisationsstrukturen och verktygen för att hantera de övergripande problemen (som jag summariskt rafsade ihop ovan). Om man inte ens nämner facklig organisation här, tycker jag att man gör en felanalys. Kyeyune lyckas inte brygga symptom till samhällsproblem, på annat sätt än att exemplifiera. Det är ingen förklaring.
Ps: Nota bene, ad hominem: Och jag blir helt skogssnöstorm-galen av all jävla latin. Hur fan kan man använda latin? Ds.
Borde man (jag) veta vem Malcolm Kyeyune är och vad det är för ”vänstertext” han skrivit?
det är han, den ena, från Point Break.
De som hade en mindre hit med ”Freakytime” i slutet av 90-talet? De var ju en trio, inte en duo. Dummer.
Han är ordförande i Ung vänster, Uppsala. Han bloggar, han är grym. Inte lika grym som Benny, men grym.
Sju låtar! Bara sång till två, men det är lugnt, har bra idéer.
H: Asså näe, inte ska man väl ha koll på honom. Jag hade det inte heller förrän för ett tag sen, och hade inte läst texten förrän Matty började skälla på mig för att jag läser för lite bloggar. Jag tänkte snarare att ni som hänger här på gästisen hade bättre koll på honom än vad jag själv har, som är lite ’med i diskursen’. Postade här p.g.a. sms-chatt med Matty.
Jag hänger annars mest på twitter, kollar på roliga djurvideor och läser soggiga rapporter.
Här är texten. http://tinkzorg.wordpress.com/2014/01/24/och-samfalld-skall-var-raddning-bli/
Det där går ju inte att läsa. Sparar mitt tålamod till Noréns Ingen.
Vad otrevlig jag är. Eller för snäll. Jag vet inte, jag är trött.
På tal om twitter: Uttalar ni det ’twitter’ eller ’tvitter’?
Och varför använder jag enkla citationstecken?
När skulle jag å andra sidan någonsin få spela Saxon så här högt? @ Norrbottens HC-festival. Kanske borde vänta tills folk blir fullare.
Nyss invigningstal, med uppeldning av svenska flaggan för ”det här är inte fucking Sverige, det är Norrbotten.” Åh, kommer tårar pga himla fint!
hjort: för att det är rätt.
Helt annat, men ändå intressant och delvis bra (om Ryssland, Putin och det OS vi borde bojkotta): http://www.svtplay.se/dokument-utifran
Alltså, orka läs Bennys länkade text! Riktigt underhållande och tänkvärt, trots små dippar av latin och ’livspussel’.
Benny: ”Kyeyune lyckas inte brygga symptom till samhällsproblem, på annat sätt än att exemplifiera. Det är ingen förklaring.” ( jepp, de bleiv dobble”) . Håller med och som sagt inget förslag på lösning ges. Kommer grunna länge på det här. Kul.
Vi var hemma hos en bekant med många bokhyllor fyllda av vänsterteori. ”Vad kul att du samlar”, sa min kompis, ”själv samlar jag på svenska fanzines.” Marxisten med bokhyllorna såg lite sur ut, och svarade inte.
hohoho
TP: Beskyller du mig för bruk av latin!? Nä usch!
TP: Men såklart också tack för berömmet!
Benny: Förvisso, men det kändes lite onödigt att skriva ut dem, av någon anledning.
Jag gillar dom. Är lite sur på Lillis för att jag inte får nyttja kursiverat och fetstil här i gästboken. Tror gästboken hade blivit 100% bättre av det.
Har lyssnat flera timmar på Lou Reed och känt mig gammal och ganska glad. Började tänka på Conny och ber om ursäkt för det.
Jaja. Mot råpunken strax då.
Antifascism är alltid självförsvar.
Jag har börjat läsa om Isslottet av Tarjei Vesaas. Det är också självförsvar.
H: Åh, en av de finaste! Ta dig tid och njut.
Har nog läst den tre, fyra gånger, ca vart tionde år. Blev sugen igen. Vesaas, Sandemose och Sandel var något av ungdomsfavoriter. Sandemose gav mig tanken, den jag sedan försummade och nu åter jagar.
F’låt. Jag ger er mitt januari så här lite sent:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/19rjjcyTj864l7GUVNqUrehttp://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/19rjjcyTj864l7GUVNqUrehttp://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/19rjjcyTj864l7GUVNqUre
Blev fel ju! Provar igen:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/19rjjcyTj864l7GUVNqUre
Alltså, lägg märke till ljudmiljön runt Mac Demarco! Hur kan han vara så cool i den situationen, med den låten och den texten? Jag hade hoppat på gitarren och varit arg som ett bi och kastat saker på folk och bett dem hålla käften. Han löser det lite bättre…
Och Cleaners From Venus! Någon som satt sig in i det universat?
Inte 40 längre.
Hahaha! På ”Antifascism är alltid självförsvar”.
Jag vaknade/väcktes vid sju. Mådde prima, lika bra som när jag gick och la mig.
BDHCFSTVL!
Jahapp. Så var man pappaledig. Vi hörs i september.
TP: Ja! Jag läste ganska mycket Vesaas när jag var tjugi och några. Minns Isslottet och Fåglarna starkast. Fick bara för mig nu att jag var tvungen att läsa om Isslottet och jag hade rätt.
Matti! Jobbmejl!
Bullis: Hehehe, börjar du jobbet tidigt idag? Äntligen måndag?
Om Conny får så får jag också. Mitt C-60 för januari, och som jag har slitit med det!
Front 242 / Vi börjar med mörkaste EBM
Actifed / Vidare till halvobskyr postpunk
The Cure / Toppar listan med bästa versionen av ”Hanging Garden”
Porter Wagoner / En av tre bisarra countrylåtar jag har med
Sanford Clark / Lite rockabilly
Eddie Noack / Uddaste countrylåten EVER? Psycho
Nico / Mäktig liveupptagning av Nico i en katedral
Mekons / Alltid bra
Roberta Sheerwood / Cover på Hank Williams. Sjukt bra röst har hon.
Wendell Austin / LSD…
2nd Layer
Hood / Hood har gjort massor med musik, mycket låter likadant.
Ride / Lyssnar mycket på Ride just nu
Gina X / En låt om Kiruna (!!!) Väldigt likt Virna Lindt, fast tvärt om då. Virna kom senare.
Galaxie 500 / Bäst
Black Tambourine / Bra
http://open.spotify.com/user/kilotin76/playlist/47NrwU7M58yLSRgZ7imShz
http://open.spotify.com/user/kilotin76/playlist/47NrwU7M58yLSRgZ7imShz
http://open.spotify.com/user/kilotin76/playlist/47NrwU7M58yLSRgZ7imShz
http://open.spotify.com/user/kilotin76/playlist/47NrwU7M58yLSRgZ7imShz
Kilo: Jag är ju sjuk i huvet, jobbar lite hipp som happ. Och tvingar med Matti i det den stackarn.
Att Hurula-skivan har titel hämtad från Diskonto eller? Haha!
kanske hade blod är varit en bättre titel?
annars älskar jag slant 6 riffet från Connys c-60! ska ge mig mig i kast med kilos i morgon.
Kommer ni ihåg när Grant McLennan dog? Fyfan å helvete. Och sen kom den här lite senare, och det var fyfan och helvete med allt igen.
http://open.spotify.com/track/5BHAFwHywv5ADZrpryD06Z
”It was a bizzare show on nearly every level – and yet, for a short while, it was also a hit. For a few weeks in the sprng of 1990, viewers went nuts over who killed Laura Palmer, what the Log Lady’s deal was, why there was a fish in the percolator and whether Audrey Horne had a saxophone player follow her at all times.”
Hahaha, Förföljd av en saxofonist hela tiden. Hahaha.
Typ såhär.
http://www.youtube.com/watch?v=GaoLU6zKaws
jävulsiskt bra plattta det där bennster
Håller med stalle. Men sorglig.
Supervalår? Rösta! http://www.genusfotografen.se/?p=4794
Perfekt poplåt/rocklåt: http://open.spotify.com/track/1hy9BwEjf6G9mkdZA64PJx
Allt som modern indie inte är. Det låter töntigt och gubbigt, men det är för lite classic rock i dagens indie, det är det som är felet.
Alltså, min åsikt låter töntig och gubbig. Låten rockar fett.
Epitafium finns nu. I Sverige och strax i butik och så. Mer försenad än Stone Roses andra, än Chinese Democracy etc etc.
Ett litet tips innan jag går och lägger mig:
https://soundcloud.com/von-smudtsgris/vitt-papper
Neoflum. Men inte så mycket jam-känsla, mer arg känsla.
Förlåt allihop. Det är väl aldrig försent att säga förlåt? Hursom helst: ett stort förlåt, för i princip allt. T.ex. att Thomas Östros, numera VD för Sveriges bankförbund, var i teve idag och försvarade att bankerna delar ut 50% av vinsten till sina ägare. Jag tar på mig det, det är mitt kors.
Åh vilken fin samling/mix: http://open.spotify.com/album/3Mh1zIabwpKFwbuJJDQSSs
Sov gott, lite. Eller Nu är det natt, i alla fall.
(väl medveten om att det är förmiddag)
i det fallet är det försent för förlåt.
jamen det var jag som skrev det. är det inte malkmus särpräglade röst som gör att det där blir så lyckat ändå?
Det blev februari igen men slutar det någonsin vara det?
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/05YI5GeKx0dBSBDS9Bjj50
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/05YI5GeKx0dBSBDS9Bjj50
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/05YI5GeKx0dBSBDS9Bjj50
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/05YI5GeKx0dBSBDS9Bjj50
stalle: kanske, men ändå. All ny ”indie”, i alla fall den som folk verkar lyssna på i parti och minut som typ Vampire Weekend, är så anemisk att man blir helt blå om läpparna bara man tänker på den. Det bara viskas och är pop till klick. Eller ännu värre: deppiga vingubbar som typ The National. Så är det ju inte med Malkmus i alla fall.
håller med, jag somnar av dagens indie. februari ja..
började med en c-60 men det blev bara gammal mög så jag sket i det.
Har ju den där playlisten Hur februari känns egentligen. Men hittar den inte nu, plus det är för deppigt att leta.
var det inte mest metal på den?
Jo. Tänkte säga det här för ett tag sen, men glömdes bort. Booka Shade gjorde ny skiva i slutet av ’13, på tal om game-changing techno. Dom har ju liksom gjort mer techno-poppiga grejer, oerhört melodiöst. Nyas skivan är snarare en house-sak. Samplingar, blås, akustiska inslag. Som med de senaste två är det mycket slipad produktion, nästan franskt stundtals. Det kan man ju tycka är lite tradigt, men jag gillar den ådran. Som Etienne de Crecy, typ.
Jag gillar skivan väldigt mycket. Mindre gråt, mer dans i laser.
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/5arTaDBWVPA5Mbm4zBCFpC
Bättre har man haft det. Men sämre också.
Jo. Men februari känns ju så. Som att Varg Vikernes sitter på ens ansikte och mökar ont.
hehe. då är det ont blod.
Säg nåt om Traste!
http://open.spotify.com/track/42KJZyIbfmgvRpj89eLn76
Ända sen i morse har jag haft Blondies ”Slow Motion” på huvudet: ”Pick up the beat, you can move like you’re made out of vapour”. Det är en bra sak.
Jo, jag har gjort en Spotify-lista med alla Jimmy Destris Blondie-låtar och … nä, förlåt, ni pratar om annat ju. Jag förstår.
KBoi
Jag skulle gärna se en deluxe-variant av ”Sportfiskarn”.
Jag har aldrig hört hela den inspelningen av ”Jag såg ett ljus” eller ”Möte i Paris”. En bra version av ”Spader ess” på svenska vore också trevligt.
De ville ge ut Soader ess, men det kom ett brev från Lemmy där han jämförde deras version med en mustasch på Mona Lisa…
Fortfarande en perfekt skiva: http://open.spotify.com/album/18lYiICnOZvn6zauS4XG8Q
Fem kringlor.
Matti länkar alltså till Red Hot Chili Peppers – Californication, så ni behöver inte klicka i onödan.
Göjajuinte!!!
The Feelies: nobody knows/everyone cares
H och jag har bondat om en bok idag. D va fint.
Fredrik – Jag håller med.
Conny – man ska aldrig fråga innan. Dödsfest frågar aldrig innan.
Bullis – vem är D?
Sen skulle vi supa, men nä, Bullis dricker ju inte. Och så har jag förstört Mattis arbetsro. Och Dödsfest har underförstått ritat mustasch på Mona Lisa. Dåligt!
jag är den enda som tycker att feelies första är deras sämsta. matti introducerade dom för mig förresten.
introducerade?
Men serri. Har nu lyssnat på Malkmuslåten. Fäktade värja mot den lite men förlorade. Så bra.
Även så borde alla som tycker om att ha kul kolla in Kroll Show. Sketchserie som är kul. Dock så är det för mycket snoppar med. Alltså inte könet, men mansKönet. Dom är roliga dock och ibland vill en ha roligt och det är det. Plus så är Chelsea Perretti med i en sketch och hon är dyngkul i Brooklyn Nine Nine. Vaha? Vad säger ni? Ähr detta inte min blogg?! Vafalls och hurkommerseh? De VA väl…!
Sen att jag får se Dödsfest nästa lördag pga spelar med det där bandet dom spelar förband till. Så jävla fint ska det bli.
Plötsligt en djup existentiell sorg. Jaja.
Men äntligen! Feelies första deras sämsta. Yes för alltid.
Trots föregående kommentars glada utrop kvarstår det föregåendes sentens.
På tal om sportfiske. Det är ju många nya här i gästisen, som inte blivit tipsade om Fishing with John. Go get!
backlund – ja, det blir grymme!!!
Jag tänker ibland på det här att Mark E Smith bara har tre stolar hemma: en till sig, en till frugan och så kan han bara ha en gäst åt gången, för hemmet får ju inte bli ett hippiekollektiv.
Men balle att jag är utan fru, dvs hemma med barn, nästa lördag då. Kanske kör ett stödevent.
På tal om inget, jag är i Umeå och skriker.
Kilo c-60 januari: Det roligaste med Psycho är ju att den inte ens är rolig! Inte ens ”skämtet” på slutet. Djupt sjuk låt. Resten låter exakt som februari känns. På ett bra sätt.
Jag gör en hel skiva med Råd Kjetil Senza Testa. Noise, dikt, död. Jättemycket död. Det blir så jävla, jävla jävla bra.
http://www.nissepedia.com/index.php/Deportees-trevlig
hahahahahahaha
Full på tusen smuggelöl och skråla bort rösten till Bäddat, så kan jag ha det i medelåldern. Det duger.
Ni pratade om Återträffen förut, här en lite annan ingång:
http://www.asapetersen.se/blogg/2014/02/nagra-ord-om-atertraffen/
”Jag gör en hel skiva med Råd Kjetil Senza Testa.” Sprutade kaffe genom näsan, halleluja
ja, snälla berätta mer.
Vad gulliga ni är när ni sitter och väntar på att någon ska skriva något.
Jag kan skriva lite traditionsenligt Walking Dead-gnäll.
Att de började med sällskapsdjurs-zombies igen kan jag ta, men att de försöker utveckla karaktärerna genom monologer och flashbacks i drömformat är fan sämst.
Men för att inte verka som en sån jävla pipis kan jag tala om att jag är ganska förtjust i The World’s End, som jag såg för några dar sen. Sånt trams går hem hos hjort.
zombiezzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
Sitter och droppar snor i datorn och bokar band till Potatiskällaren.
Jag sjunger och morrar och skrivar och läser lite dikter på den här skivan med RKTS. Temat är faktiskt zombies litegrann, men vi har försökt akta oss för skräckvinkeln, mer rädsla och ångest, dödsångest. Det låter ömsom Throbbing Gristle ömsom Nico. Ömsom Merzbow ömsom Skugga kommer. Lite svårt att uttala mig om min egen insats så här tidigt inpå, allt är mer eller mindre skrivet på plats, men så mycket kan jag säga att jag har aldrig gjort något sånt här innan och är väldigt mallig över att jag fick vara med. Och, jo, jag är fan nöjd med det mesta. Om inte annat så är musiken helt klanderfri.
Själva formatet är väl LP men när den släpps (och vem som gör det) vet jag inte mycket om ännu.
Anledningen till att jag inte skrivit/inte skriver så mycket just nu är alltså denna: jobbar och är sjuk samtidigt.
Fick editera stalles narklolepsi ovan. Gjorde det till mer en dikt, liksom.
Sidsträckarn är så jävla jobbiga att hantera, särskilt i telifon. Sorry för det.
Inte sett twd än. återkommer.
En grej till: såg det där Ettor & Nollor och det var ju så inihelvete dåligt! Ni vet, jag gillar ju mycket svenskt annars, sånt där som folk brukar hata. (typ det här Tjockare än vatten, även om senaste avsnitter var överlägset sämst hittills) Men det här var ju helt stört dåligt. Gustav Skarsgårds överspel var det enda som var nåt att ha. Och då i jämförelse med serien i övrigt, de övrigas insatser, framförallt Rencks. SKulle kunna utveckla med med snoret droppar.
meR meN snoret etc
Jag såg Walking Dead igår kväll, kan vänta med att kommentera.
Les Big Byrd!
http://noisey.vice.com/en_se/blog/les-big-byrd-back-to-bagarmossen
Februari: http://open.spotify.com/user/1112545332/playlist/4OmJeGtLzKFBH09iIrVgBV
Annars lyssnade jag tillslut på Åh, vilken skiva och måste erkänna att den fan är magisk! Den är ju helt otvungen? Hur gör hon? Dessutom får den mig att förstå amerikansk musik bättre.
Åh?
Eva Eastwood
Jag pillar ihop en C-60 med Dead Moon för att fly världen. Det är så sjukt svårt! Nere på en och en halv timme nu, helt svettig. Inbillar mig att det här är någonting viktigt jag gör.
Aha. Hjärnskadad av snor.
Skivan innan är nästan lika bra.
”…får den mig att förstå amerikansk musik bättre.” Ber så hemskt mycket om ursäkt för den meningen. Hon får ju det att låta som om rockabilly är en svensk genre typ. Äh, ni som lyssnat fattar.
Allt jag skrivit i NK/NSD de senaste, vad kan det vara, tio åren allra minst, är då alltså inlåst bakom betalvägg. Som att det aldrig har funnits. Vill svära så jävla mycket, men lägger tillfälligt band på mig.
Matti: Provocerande. Kanske en känslig fråga, men vad får ni skribenter göra med era verk som ni fått betalt för? Typ, använda i andra sammanhang eller så?
Jag har två C-60 i pajpen. Ett av dem kommer förmodligen vara ”Världens bästa techno-låtar, enligt urz trulie”
Urz Trulie har sjukt bra technosmak. Jag åker på hans rejv i schweiziska alperna varje sommar.
Vet inte riktigt vad vi får och inte får. Men om de tänker ta betalt för dem igen borde kanske även vi få betalt för dem igen?
Förstår att upphovsrätt och ansvarig utgivare och allt skiljer sig åt mellan litteratur- och journalistvärlden. Men jag vet inte riktigt hur.
Fast alltså, att jag ska ha betalt igen är av betydligt mindre vikt än att de ska det. Jag skiter i stålarz, jag vill inte vara inlåst bara.
Öppningsriffet på första låten på nya Marissa Nadler är snott av BQ. You Built Your Life Upon The Ruins Of Mine, närmare bestämt. Alla är tjuvar.
Har vi någon jurist här som är expert på immaterialrätt? ELLER VAD FAN DET HETER
Och nu Soran. Alltså, SR/SVT…
Matti, var det så att du blev avbokad på Gomorron Sverige för att din skiva hette Anarkist, eller är det en faktoid?
Faktoid. Gomorron Sverige åberopade force majeure.
Det var så det var.
Tänkte väl.
Jävla London, jag vill göra den där C-60n nu.
Annika Norlin la upp en sån helt grym C-90, typ igår. Hade tänkt recensera nåt nytt, men har bara lyssnat på den hela dan.
http://open.spotify.com/user/annika.norlin/playlist/5LGacIYooIDrkLh9CwuNME
http://open.spotify.com/user/annika.norlin/playlist/5LGacIYooIDrkLh9CwuNME
http://open.spotify.com/user/annika.norlin/playlist/5LGacIYooIDrkLh9CwuNME
http://open.spotify.com/user/annika.norlin/playlist/5LGacIYooIDrkLh9CwuNME
Kom och kolla på Dödsfest på lördag. Eventuellt förgiftar vi er med en ny cover/tolkning.
Nu är det officiellt!
BQ’s nästa skiva kommer heta (Les Big) Flappy Bird.
Icke. Den heter Sticky Bomb. Och den efter det heter Harry Schein.
Alltså, här hoppar jag in med buller och bång, och högst tillfälligt så, och undrar: Varför talar män och kvinnor olika språk? Egentligen är det lillis som undrar och jag hade inget annat svar än lite engelska hemsidor och wiki.
Tänkte då plötsligt på Matti, Benny och varför inte hela den övriga härvarande kultureliten?
Njöt också av stenhård (på ett bra sätt) Lena Lind Palicki: http://www.svtplay.se/klipp/1496032/sprak-och-kon
Jo,vicken grej asså, Matti <3 RKTS! Ännu en nästan ortogonal axel skall utforskas.
TP: Lillis har för ovanlighetens skull fel, frågan är felställd. Men han kanske var full när han undrade?
Lillis nyttjar inte så mycket sprit än (inte vad jag märkt i alla fall, ja se dagens ungdom, riktigt fina är de) och han har aldrig fel, eller det kan ha, fast han är bäst, vilket du fattade, ser jag. Felet ligger som vanligt hos mig, slarviga jag, handlar väl lite mer om nyanser, uttryck, ordval och socialt kontext och rådande normer.
Ok, Benny du har lagt upp bollen för smash. Blir det poäng? Ber om ursäkt för det röriga språket och det ivriga kommaterandet. Är lite spiidad.
Hahaha, språkförbistring. Jonas som bossar över Teg och den här sidan kallas Lillis, TP! Det är honom Bee menar.
Ja, se Bee. Jag som trodde han var sådär smart igen. Men Jonas är säkert fin han med. Klart han är.
Har nu sett TWD, Ja, alltså. Det är ju som vanligt. SPOILER: gillade drömsekvensen, när man fattade att det inte bara var back-story. Var däremot livrädd att parallell-tråden också skulle vara dröm, att Rick eller Carl drömde alltsammans. Så där, ni vet, när kackiga berättare slår sig för bröstet. Att en bra idé byggs ut i oändlighet och blir en dålig idé i stället, bara pga av mallighet.
Annars har jag mest sett om The Wire på senaste tiden. När man ser flera (alltså f l e r a ) avsnitt på raken, framförallt växlar säsong, så ser man en del brister och upprepningar. Men med det sagt så är det ju en väldigt, väldigt bra serie. Men Sopranos är ju bättre, exempelvis. Och i morgon ska tydligen The Shield dyka upp i sin helhet på Netflix.
Och just ja, True Detective ÄR så bra som folk säger. Att den är misogyn, det är ju fullt medvetet. Serien HANDLAR ju om det. Den är gjord med genusglasögonen på, skulle jag vilja säga.
Kåre!!!
https://www.facebook.com/pages/Farv%C3%A4l-till-ungdomen/263145400518136?fref=ts
ujujuj, förresten.
TWD: Jag blev lite oroad över att nya avsnittet liksom signalerade att serien nu vill ta sig själv på allvar. Att man inte bara ska förlita sig på action och spänning utan på KARAKTÄRSFÖRDJUPNING minsann. Men vi får väl se. Håller däremot med om drömsekvensen/tillbakablicken. Både drömmar och tillbakablickar brukar vara rätt värdelöst i tv-serier, så jag kände rätt mycket snark när det började, men (SPOILER) när hon stack ner samurajsvärdet i knivhållaren reagerade jag med ”vänta, hur gick det där till?” liksom utan att riktigt fatta att det var dröm. Det var effektivt, snyggt.
True Detective: Kan inte säga så mycket eftersom jag bara sett ett och ett halv avsnitt, men alltså: jag gillar ju rätt mycket konst som är misogyn, som har misogyna inslag, som har kallats misogyn eller som kan uppfattas som misogyn. Jag ser inget behov av konst som HANDLAR OM att den är misogyn. Det känns liksom bara som nästa steg när totalmisogynin blivit daterad: ”Hur ska vi göra supergrabbig teve nu då? Jag vet, det HANDLAR om att det är supergrabbigt.” Och så blir det liksom bättre för att det är avsiktligt? Men med det sagt: om nån annan tycker att det är kul att titta på True Detective så är det fritt fram. Mitt stora problem med serien så långt/kort jag såg var inte grabbigheten utan gravallvaret och den pinsamt pseudodjupa nihilismen. Kollar hellre Rambo eller läser Thomas Bernhard dårå.
Jag skriver som en gud. Inte en formulering hade jag ändrat om jag kunde. Total perfektion i mina två senaste inlägg.
De La Soul ger bort alla sina album som gratis downloads idag.
http://www.wearedelasoul.com/
Slutscenen i tredje avsnittet var ju asmäktigt. Plus att jag alltid, alltid går igång på ockultism. The Yellow King, liksom. Coolt! Tänker po den där sortens X Filesavsnitt när det var med kristna som dansar med ormar och spelade trumma. Skräck när den är som bäst.
På heter det. Po är ju han norrlänningen.
Snackar ni fortfarande om True Detective? För har det ockulta inslag är jag game, då måste jag börja se det. Yellow King låter Lovecraft-relaterat och härligt.
True Detective: jag gillar att den uppbyggd på tillbakablickar. Man vill ju veta vad som hänt fram till idag. Sen är jag så pass oflådig att jag älskar att se Maffju Mackånaju sådär! Grabbighet är så klart störigt, men i det här fallet är det ju ett så tydligt grepp att jag inte ens tänker på det.
True Dec har ockulta inslag, så är det.
Om Walking Dead. Den där monologen, tänkte jag, var som en tankebubbla. Vilket hade funkat fint i en serietidning, men kändes överspelat på film. Hela tv-serien är egentligen lite överspelad, vilket annars serietidningar ofta är i brist på andra uttrycksmedel (t.ex. tonläge, kroppsspråk). Det roliga är att när jag först läste serietidningen tyckte jag den påminde om en vältecknad storyboard till en film. (Ögonblicksbilder, ofta enkelt tecknade, med fokus på dialogen.) Så min slutsats är att TWD inte är bäst på nå’. Men samtidigt klagar jag absolut inte, tycker det är det bästa sen Office.
Såg två första avsnitten av True Detective igår. Jag hade fått för mig att det bara var en grabbigt bister neo-noir, men redan i andra avsnittet tittade Cthulhu-mytoset fram. Fan vad trevligt! Det här ska bli intressant.
kilo: Du har fan rätt vad gäller monologen i TWD. Hade möjligen funkat som tankebubbla, men var för överdriven för tv-serien. När jag kollade upp vem som skrivit avsnittet föll allt på plats, eftersom det var Kirkman själv som stod för manus.
Såg om Vi är bäst nu i kväll med samma 12-åring som senast, på bio. Minst lika bra den här gången, nog till och med bättre pga såg fler saker. Men en grej, Ulf Lundell i soundtracket är ju helt genialt.
Såg nån grej på Facebook, nåt upprop som klagade på att Moodysson inte använde några kvinnliga artister i soundtracket. Vet inte vad jag ska säga om det, särskilt när jag nyss försvarade True Detective.
Jag vet inte, jag känner lite att jag kommer sluta med internet snart, åtminstone Facebook. Jag luras in i den där debattkulturen, den som inte är viktig på riktigt. Den där man bara debatterar småsaker för att alla faktiskt tycker likadant (för att man HAR VALT sitt sällskap). Och så tror man att det gäller överallt, och all debatt blir så, liksom futtig och ordmärkande. Tråkigt och tröttsamt.
det gäller att välja sina strider på nätet. folk fattar ju så jävla trögt också om man inte använder smileys :-)
Precis. Och använder man inte utropstecken är man spännig.
Såg skidorna! Obs större nyhet än guldet.
Jag har lyssnat på Hüsker Dü hela förmiddagen.
jag grät
Aha, ursäkta om mitt inlägg såg ut som en ointressemarkering. Jag har ingen koll på OS.
Hear, hear!
Jag har Sort Sol-söndag.
Marble Station. Som att Christian sjunger Private Sue.
http://open.spotify.com/track/611bqEzO2fzypj6GWuLUcJ
Kilo: men fan vad exakt iaktagelse!
Hatar smileys, men kunde inte hålla mig när jag såg likheten mellan Nelson och en yngre Matti. Alltså den riktiga smajlisen. Ja, -isen-ändelsen är OK denna gång.
Se ”The Conjuring”! Som Exorcisten och Poltergeist första gången ni såg dem. Eller ”The Ring”, ”Blair Witch” och ”The Grudge” för den delen. Den är uppe med de stora tycker jag. Eller är det Grants som pratar? (Moralisera schmolarisera, för mig är det lördag.)
såg conjuring. som vanligt med skräckfilmer så börjar det bra/ok/lysande men slutar med platt fall.
såg även remaken på carrie igår. kul att kristina lugn spelade mamman.
Men True Dec är så jävla spännade att jag pissar på mig! Och musiken!
klämmer tredje avsnittet i afton. heeregud, jag är ju beroende!
Ska se femte avsnittet ikväll. Helvete så maffig avslutning det var på fjärde. Efter att ha sett den känns det lite skit samma med nytt Walking Dead idag, måste jag säga.
Har ni lyssnat på nya Sun Kil Moon då? Har aldrig lyssnat på honom tidigare, och nu kan jag inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker. Det är ju helt klart vackert och stundom känns texterna jättefina men ibland… vete fan riktigt.
http://open.spotify.com/album/4pC2URLdvle8V6Um4qxh46
Nä, va? Lite skämskudde ändå.
Sun Kil Moon, alltså, det är nåt med Mark K som gör mig så trött. Bästa låten han gjort finns inte på Spotify, det är Have You Forgotten, som den är på RHPs Songs From A Blue Guitar INTE på soundtracket till Vanilla Sky.
jag lyssnade på den och Evangeline med Cocteau Twins och I Want You med Bob Dylan och bums var Mom & Dad klar, på tiden det tog att lyssna igenom de tre låtarna. Det är det som gör Mom & Dad lite röten.
Gjorde en februarilista till förresten. Rätt mycket TV-musik. Det är väl temat (som med Mom and Dad [all sån där countryrockskit]): snott. Lägger fantasin på annat just nu. Har tre skivor i pipen, som man säger väl?
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1msBshOvj6bFh6bUrcgSaR
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1msBshOvj6bFh6bUrcgSaR
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1msBshOvj6bFh6bUrcgSaR
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/1msBshOvj6bFh6bUrcgSaR
För någon som knappt hade hört en enda av de tre låtarna innan man hörde Mom & Dad för första gången var upplevelsen magisk. Det är den fortfarande, även om det är lätt att se inspirationen nu när man fått den utpekad för sig. Ibland funderar jag på om man skulle kunna klubba sig själv i huvudet för att glömma de senaste femton-sexton åren, så att man kunde höra allt med BQ för första gången igen.
Förlåt, menade inte att sabba nåt.
Du sabbade inget, matti. Låten är fortfarande magisk, och det kan inget ändra på. Det är intressant att höra sånt där, så du får inte börja tro att du sabbar genom att snacka gammal komposition eller inspiration, bara för att jag uttrycker mig lite illa. Jag börjar alltid snacka i nattmössan när jag tänker på hur grymt det är att höra fantastiska låtar för första gången.
Skönt.
Annan grej: att det översätter Clay Davies ”sheiiit” med ”Fytti rackarn”, det är jävla kul det.
Tyckte avslutningen av tredje var grymmast. Men ploten börjar landa nu. Riktigt go plot.
Vad glad jag är att jag började se True Detective. Så jävla spännande att jag får kramp i svålen. Medan Walking Deads senaste var en uppvisning i fantasilösa bekvämligheter, så skämmer True Detective bort en med Twin Peaks-liknande sätt att bygga upp nya frågor genom att besvara de gamla. Serien både expanderar och krymper på samma gång. Fantastiskt.
Herregud, måste jag ta upp True Detective ändå? Om det blir spännande står jag ut med mycket mög.
Men jag gillade senaste TWD.
Och har så mycket vårkänslor så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Kul det där med ”Have you forgotten” och ”Mom & Dad”. Både text och musik har ju vissa grejer gemensamt.
Men inte är ”Have you forgotten” den bästa låten med MK. Nog för att ingen här vill ha en sådan diskussion, men just idag tycker jag att den här är bäst:
http://open.spotify.com/track/4bZIiw8HsTihyrviqPCRuy
Första gången jag blivit sugen på att läsa Den satanistiska bibeln… Och så blir jag sugen på att se om Papillon också.
H: Det är som sagt skitspännande, och vissa av delarna du inte gillade passar liksom in tematiskt med den berättartradition som serien inspirerats av, och det blir tydligare allt eftersom. Kosmicismen, om det nu heter så på svenska. En stor del av vad som gör serien så spännande för mig är att jag fortfarande, trots att det bara är tre avsnitt kvar, inte vet var den kommer landa med tanke på just de aspekterna. De ockulta inslagen skulle kunna göra serien till något väldigt mycket mörkare och mer skrämmande än vad den började som, och även om det kanske inte blir så, så är själva möjligheten i sig helt enorm i mina ögon.
Kåre, tack för tips. Hade räknat ut honom för länge sedan. Tar ödmjukt emot skäll från, ja, du vet vem du är nu.
Jag vet varför jag gillar serien, det är för att pga No Country for Old Men.
På tal om gamla män, jag hade en morbror som såg exakt ut som Rust Cohle anno 2012. Något muntrare, dock. Känn hur denna kunskap berikar era liv.
Lite pinigt men No country for old men är min favoritfilm och McCarthy är typ min favoritförfattare. Blood Meridian är i alla fall bäst. Men jag är ju andra sidan varken cinemast eller biblitikaries heller!
Sluta skratta H! Gränstrilogin är ju jättefin också.
Stora Harry Potter-listan
1. Böckerna
2. Filmerna
Vad tror du om mig egentligen, skräddarn?
Nya Afghan Whigs då? http://open.spotify.com/track/5ESPMxdego1kodJwQDDw0b
Sjunger han inte ännu bättre nu? Grym låt.
H: att du inte har Cormac McCarthy som favoritförfattare? Skoja ju bara, på min egen bekostnad till och med.
Han sjunger bättre! Bra låt.
Fyra skivor i pipen nu. Kan bli rekordår det här.
Mängden skit-sci fi man vadar genom för att råka snubbla över nåt bra.
Haha!
http://www.youtube.com/watch?v=duKL2dAJN6I
hahaha. den här då: http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
satt så länge på toa att fötterna domnade.
nytt med mounatin goats på spotify. fötterna ok.
jahaja, har ni vänt blad eller ser ni på curling?
WoW
Hahahaha, stalle.
Förresten, såg det där Kartellen-klippet från grammiseländet. Rätt fet låt ändå.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1xfqoutByorAZlJ32eHaUu
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1xfqoutByorAZlJ32eHaUu
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1xfqoutByorAZlJ32eHaUu
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1xfqoutByorAZlJ32eHaUu
Sådär ja, april klar. Kanske bäst att börja majlistan på en gång.
Det här, vad är det? Sista skivan i annan mix? Eller jag fattar inte?
http://open.spotify.com/album/5nbUttrn2uqohBFspdRAZ5
Fick mig att lyssna på sista i alla fall. Den är ju också grym, allt med Can är ju grymt.
Och från Can till Funkadelic, till Madchester Rave On EP (Hallelujah på Spotify, och samlings-EP med två extraspår, när det begav sig), till Move On Up, extended version. Närsomhelst blir det väl till och med One Love, långa versionen, om jag inte passar mig.
Det är 4/4-svängets dag i Svartöstan.
hooooooooookky
Innan jag blev upplyst, nån gång för kanske sju år sen eller nåt, trodde jag ju att Funkadelic lät som Parliament. Och att funk lät så, liksom livsbejakande och dansant. Och det kan den ju göra iofs, men det finns som tur är annat med.
Jag tycker ju att dans är en avart, musikens slagg, ungefär som Grappa eller Pölsa. Men de har ju också sina poänger ibland. Det är inte skit i alla fall, som ju också är en biprodukt av såväl musik som mat.
Gjorde den här lilla listan, ramade in den med två sidor av Funkadelic. Först deras positiva sida, de där in- för att inte säga uppbjudande. Däremellan är det lite Happy Mondays (la in Rave On efter Can, så att ni som inte är nere med Mondays på just det sättet ska bli det) och Sly och Rip Rig & Panic och sånt, 44-sväng, helt enkelt. Och så avslutas med värsta snefyllan i världen: Free Your Mind And Your Ass Will Follow. Tycker det är en av världens grymmaste låtar. Det är dope guns and fucking in the streets. Det är trasproletariates reaktion på att kometen kommer. Låt den! Säger jag.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4om4UyudfdaedOW3EjINtb
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4om4UyudfdaedOW3EjINtb
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4om4UyudfdaedOW3EjINtb
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/4om4UyudfdaedOW3EjINtb
Vad är det som är fel?
När man själv hör ”Knäpper mina fingrar” med Linda Pira för första gången och ens snart åttaåring rappar med från första raden, nä då är inget fel.
H: <3
Lyssnar på Funcadelic. Om man (jag) bara kunde reboota hjärnan och glömma all härmfunk med ”can’t stop the funk”-fraser man hörde i sitt liv och lärde sig hata långt innan man hörde riktig funk.
Funkadelic är som Can tycker jag. De gör liksom allt.
Förstår dock hindret. Själv var jag alltså över 35 innan det gick upp för mig att de var sådär bäst. Grymma låtar, grymt spel. Helt bisarra texter och produktioner. Det här är min favorit just den här eftermiddagen: http://open.spotify.com/track/05lMKqArS6elud6tNyh2To
Skrev om det på min mögiga gamla hemliga blogg: http://kotletto.blogspot.se/2007/06/world-music.html?m=1
Då har jag drygt ett år kvar då. Det är klart det handlar om (o)vana. På ett sätt hör jag att det låter som en massa musik jag gillar, samtidigt hör jag bara sån här musikskolefunk liksom som ett lager över. Det är inget klagomål på musiken utan på samhället. Nu ska jag läsa bloggtexten.
Det här dygnet har jag nog lyssnat på Fried Egg med Grass Widow 30-50 gånger: A tunnel out of the night, channeling into another time.
Såg om Melancholia ikväll/natt. Där snackar vi komet.
Melancholia: bästa slutet på film ever and forever.
Jag såg en gitarrist igår som var så otroligt lik en av Jesse Pinkmans polare, inklusive klädseln. Det var fascinerande.
Har snart sett om The Wire. En säsong kvar. Första gången jag sträckser allt.
Mörsat The Walking Dead, blivit typ svag i kroppen. Ja om Melancholia!
För den som gillar Shackleton, här är en tidig föregångare. http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/5sThqE09vjuuRtOKlFyYO5
Äh, långsökt. Har lyssnat på Shackleton en stund nu. T.ex. Plastikman är mer relevant jämförelse. Men ändå go skiva jag tipselurade er om!
Men det här då!!!!!!
http://blogg.svt.se/psl/2014/02/24/premiar-farval-till-ungdomen-ah-gud-vad-ska-vi-gora/
Gud, det är så bra.
Förlåt, menade inte att sätta rubrik. Har slutat med sånt idiotiskt.
Herrejävlar, läste inte blogginlägget innan jag lyssnade på låten, så när klockan började ringa vaknade en sorts stress som varit sovande i femton år. Fick den där känslan av att vara sen till något, allting, vad som helst.
Nu blir det avkoppling medelst True Detective.
Gud, så nöjd jag är med hur samlingen blev:
http://denmagiskasamlingen.blogspot.se/2014/02/conny-nimmersjo-den-magiska-samlingen.html?m=1
ALLTSÅ DET KORTET!! CUTE OVERLOAD
SOM BENNY!!
Kul att se att du hade brallerna lika högt upp då som nu Conny. Och socker i maten, det är djävulens avföring.
men gölle!
UMO-låten på Connys lista, aldrig tänkt på vad likt gitarrriffet är John Holms Man har blivit smått blasé!
Har skrivit värsta, grymma ansökan. Är helt skakig nu.
Avvisas. Jag har sagt flera gånger att du inte behöver ansöka om arbetstillstånd för att komma och hälsa på i Stockholm.
vad söks?
Nästa torsdag, den 6, spelar jag skivor på Riche i Stuckhulm. Jag gör det tillsammans med Henke Palm och det blir antagligen mest råpunk.
Sedan stannar jag i Stackhalm hela helgen för att spela in en skiva.
Ansökan gäller ett ställe jag gärna vill åka till, för att skriva en grej, en annan grej.
men håller tummarna dårå!
Kommer du och hälsar på då?
Om jag hinner, givet.
Har det blivit fel i prissättningen för tolvan hos cdon och ginza eller är det ca 300 kr som gäller? Orkar inte strula med en massa mailande för att få tillbaka pengar om ett fel uppdagas efter leverans.
Ca-priset stämmer: den är dyr. Men storartad och fin. Tyvärr stämmer dock inte datumet där. Egentligen ska den inte ens ligga ute där ännu, och vi vet inte riktigt varför de har lagt ut den. Vi kommer lägga upp den för förhandsbeställning i Drellas webshop inom några veckor och det är garanterat snabbast att beställa den därifrån. Ni lär märka här när den kommer upp.
Så här är det, för övrigt: EPn har blivit försenad flera gånger av olika anledningar som är lite för oväsentliga för att dra upp. Men nu är den i alla fall klar och den är helt fantastisk. Fin och enormt lyxig. 180 gram. Stor Karin Mamma-poster som ger en dåndimpen. Och fantastiska låtar. Men av lite andra anledningar som också de är lite för oväsentliga för att dra upp här så är det nu spikat att den kommer att släppas på Record Store Day. Dvs 26 april. Hoppas ni orkar vänta en stund till.
Och EPn är dessutom limiterad och kommer inte att släppas digitalt. Vi ser hela utgåvan som ett konsthantverk och en politisk handling. Som när Torbjörn Tännsjö drog i nödbromsen på tåget för att tiden gick för fort.
Inget säger förlåt, som en bild på världens gladaste pojke.
http://sv.tinypic.com/r/2ihnear/8
Releasedatum är värre än priset.
Är inte 180g lite överflödigt om det är en 45a? Eller är låtarna galet långa?
33 rpm.
Alltså, jag DÖÖÖÖR på den där bilden. Världens gladaste och sötaste. Och bäst på gitarr.
Fett rätt idag: http://open.spotify.com/track/7coIvO74cUR67u0pl38jeU
Bra låt!
Sjukt barn på bättringsvägen och Eva Eastwoods Lyckost. Bra dag. Än så länge iaf.
Det är nån bugg i Spotify, för mig i alla fall, kan inte länka grejer, men nytt med Bäddat för trubbel finns på Spotify.
Det går ett lopp, ett fantastiskt, genom svensk musik från, jag vet inte, Gunnar Wiklund kanske, via Kal P Dal, Wilmer X, Eva Eastwood och Bäddat. Nerverna var ju ute och stakade i samma spår. Och Pascal. Ni vet att jag har rätt.
Spoilervarning, men de har en ballad på tredje skivan där Hjelle sjunger blues som en jävla Gud och spelar spacepronkgitarrsolo. Bäddat är bandet jag vill bli gammal med.
Kristna versalen på gud var autocorrect.
Ja, de är helt enorma. Fantastiskt band.
Men vill inte bli gammal. Too late.
Har tvingat mig själv att utse världens tio bästa techno-låtar. Listan är en nedräkning från 10 till 1. Mycket Detroit som fattas på Spotify, typ Legowelt, Drexciya + pseudonymer. En del har sollats för att det inte kvalar som techno, bl.a. Pan Sonic, Alva Noto och Biosphere + annat ambient. Tumregeln var typ ”125 bpm och en simpel takt”.
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1iCCPx7InFD6cIQ8VXbX9r
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1iCCPx7InFD6cIQ8VXbX9r
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1iCCPx7InFD6cIQ8VXbX9r
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1iCCPx7InFD6cIQ8VXbX9r
Inser att tumregeln bara gäller typ 4 av låtarna. Wellwell.
Ändå rimligt att du sollade bort sånt som inte är techno från din lista över bästa technolåtarna. Jag ska lyssna ikväll och det ska bli kul och spännande! (inte ironi)
Nja, det var väl mer någon slags subgenre-idé. Klart de som strök med i nån mån är techno, i alla fall i min bok. Höll listan lite mer generisk, mer solklara fall av techno.
Tycker det märks på listan att jag EGENTLIGEN gillar popmusik mest.
nog är väl mountain goats det sena 90-talets och fram till nu- världens bästa band?
BQ är tydligen bortglömt. Jaha, jaja, vad trist och ajabajja på’re.
oops
Gjorde det till sist. Livet blev bättre.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/0PskzoZ92U3CpOhxEzaf9t
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/0PskzoZ92U3CpOhxEzaf9t
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/0PskzoZ92U3CpOhxEzaf9t
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/0PskzoZ92U3CpOhxEzaf9t
The Americans! DET är bra teve, det. Sådär som riktigt klassisk topp tio bra teve, som Sopranos, The Wire, Deadwood, Battlestar, Rubicon, Breaking Bad och några till. Ja, tre till då, vi säger väl det då. Eller jag. Jag sa det.
Bästa band i modern tid, roligt. Hmmm. Återkommer antagligen men spontant tänker jag Annihilation Time eller Terakraft. Alltså som gjort flest asbra skivor sen några år tillbaka, men efter typ 90-talet i alla fall.
Modern tid, är det vad stalle sa: sent 90-tal till idag? Är det meriterande eller rent av ett krav att ha varit bäst under hela tiden, eller kan man komma på tal om man var bra under ett fåtal år? Förlåt, jag fastnar jämt i problemformuleringarna.
Men det här är så himla upplyftande:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/myndighetschef-kraks-over-akesson_3316124.svd
Ett fåtal år räcker nog. Man går på magkänsla och försöker motivera sig lite. Tycker Håkan Hellström ligger bra till också. För mig i alla fall, och det är inte för att han är bred och populär, utan för att han är bra.
dagens bästa (och lite sorgset) från mejlkorgen. bifgoat var även sex (6) bilder på soso:
Hej
Här kommer lite fakta:
– Hanne
– Kastrerad
– Heter, Soso
– Tillhör mig, Gloria (bor i Södertälje) och min katt blev stulen den 11/2-2014
– Det sägs att den lämnades över från två män till en okänd man (som betalade 500 kronor) i Småland, ”ute på landet” (vet ej om det stämmer till 100%)
Om det är möjligt så lägg gärna ut den överallt, där du/ni kan. Tack så mycket på förhand!!!
Jag skulle inte meddela dig om det om min katt, Soso inte vore viktig för mig. Jag har haft honom sen han var en liten kattunge, fick honom från min kompis sen jag gick i lågstadiet. Han har bott hos min mormor (gick bort 30/1-14) samt hos mig. Men mest hos min mormor (bor 2 min från varandra) – i Södertälje, Fornhöjden!
Hur som helst, när min mormor gick bort bestämde min morbror och hans fru (utan någon anledning) att katten måste ha ett hem så de tog den och lämnade den hos någon. VI sa till de från början att den ska bo hos mig, för att det är min katt och jag vill behålla den. Men de brydde inte sig om det, de tog den ifrån mig – de stal den!!
Under tisdags kvällen 11/2-14 var min mamma, min kusin, min mammas två bröder och en av brödernas fru i min mormors hus. Sen ringde min morbror ett telefonsamtal till någon/några och därefter åkte han iväg med hans bror till ett ställe och lämnade min katt (låg i en rosa korg och är återigen min) till någon/några. Och som jag har hört skickades den vidare till någon man i Småland för 500:- Har försökt att prata med de och be de säga sanningen till mig samt hämta tillbaks min katt men de vägrar att göra det.
Jag önskar att jag hade registrerad den från början, men det tänkte jag inte på när jag väl fick den. Och YES, jag har försökt att anmäla det till polisen men de vill att jag ska först prata med de som tog den. Har som sagt gjort det, men det har inte hjälpt! Och den har inte ett halsband och som sagt det är en hanne som är kastrerad och korgen som den var i är rosa och på sidan står det ”Tillhör Gloria” – som är JAG!
Hoppas detta räcker, säg till om du/ni behöver något mer och du kan lägga: 072 – 286 09 10 Återigen, tack så mycket för hjälpen det betyder mycket. Jag vet snart inte vad jag ska ta mig till, jag måste bara ha min katt. Den betyder allt för mig, den är en del av min mormor som jag inte vill förlora.
/MVH Gloria
jag tror soso fick smaka avgasröret.
Okej, jag funderade kring detta medan jag var iväg på promenad med en pappersbunt. För mig blev det rätt lätt:
Etta: Jay Reatard, aktiv 1998-2010: Reatards, Lost Sounds, solo + Bad Times, Angry Angles, Final Solutions med flera + producerat och spelat in andra + allmän force of nature och dörröppnare.
Tvåa: Timmy Vulgar, aktiv sen typ 1998: Clone Defects, Epileptix, Timmy’s Organism, Human Eye
Bubblare: Le Tigre, Grass Widow, The Hunches, Black Lips fram till cirka 2006, Spits, Demon’s Claws, Cheveu. Har säkert glömt något (för mig) självklart.
vad säger vi om östergren i akademin då? jag tycker det är bra, i den måtta jag nu orkar bry moig om akademin och vad de gör. han är trots allt en idol från ungdomen.
Nåt är på gång med SA, nån slags akademisk uppluckring/populistisk lutning. Östergren, Lugn och Englund. Inga värderingar i det öh, bara en spaning. Plus älskar både Ö(s) och L(s) (författarskap) djupt och för alltid.
Ursäkta mig, Alkberg, men: Svenbro, Ryad, Olsson, Danius (på rak arm de senaste jag minns förutom Lugn och Östergren) är alla akademiker och inte särskilt folkkära. Du har fel i din spaning.
Lars Forsell satt, etc. Jag bara påtalar att du har fel alltså.
Fler uttalanden som Eliassons. Tackbrahej.
Ja, jo. Säkert är det så. Hade bara en känsla av, jag vet inte, Augustpris. Svårt att peka närmare på. Eller kanske inte, men i telefon, i en kö är det så.
Bästa band: Wu-Tang etc, så klart.
Om tidigare: Synd bara att Dan Eliasson är TOTALT galen.
Åt lunch med Hjon, gav mig en erinran om att jag tagit med en låt från ’Selected Ambient Works’ trots att mitt urval var att exkludera ambient. Det blev ju hundhuvud direkt.
En ganska stor del av mig älskar ju ändå det här fenomenet.
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/fredrik-strage-nu-brolar-man-spela-shoreline-pa-fotbollsmatcher-och-demonstrationer/
Vafan snackar Strage om? När vi slutat lyssna på Broder Daniel? Det…går väl inte.
Sluta löjla er: DRAIN STH!!!!
”Spela snabbare” hör man inte riktigt längre, eller?
tråkigt, men sant.
Allt filmstöd till Ruben. Annars borde alla avgå.
http://www.youtube.com/watch?v=VKfBvvFWwoI
vad säger ni nu då?
Så jävlajävla bra, t ex gitarrsolot 9.30 in typ, och det i låten efter med. Allt annat med. Fantastiskt band.
Conny (om jag minns rätt): har för mig att du länkade till ett fantastiskt youtubeklipp med Jean-Claude Pascal, snälla, lämka det igen.
Snälla Matti, sluta länka Red Hot Chili Peppers-grejer. Det räcker nu.
hahaha. pga mössan.
http://www.youtube.com/watch?v=Hf9VbN1vWvA&feature=youtu.be
”nytt” med cimex.
Kvack? Det enda i närheten jag skulle kunnat ha länkat till vore i såna fall Jacques Brel!
Jag hann knappt. Eller rättare sagt, jag hann inte alls, för det har ju blivit mars. Nåja. Jag hade det där med DMS att peta med också. Det blev uteslutande brittiskt:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/7KpZTyGDSEneVNPyQUWsV7
Bästa bandet i modern tid är en artist för det mesta: Palace Brothers / Palace Music / Will Oldham / Bonnie ’Prince’ Billy. Han är bäst. Ingen annan.
Med modern menar vi väl artist som debuterat på 90-talet eller senare?
Nja. Nästan uteslutande skulle det ju stått… Sparks och Burning Spear är ju inte så brittiska…
Jag brukar skrika ’spela snabbare’ på Mattis konserter.
typ så conny
Det var lite det här jag menade: http://www.expressen.se/kultur/en-riktig-gentleman/ fast hon pratar om SAs ”nya, ’öppnare’ image”, och det stämmer nog bättre än populistiskt, som jag sa.
Marianne Lindberg DeGeer hade kanske varit bättre? Eller Marie Louise Ekman? Också folkliga val, möjligen. Men jag har alltså inga problem med det. Eller med Klas Östergren heller för den delen.
Gör ju inte min spaning mindre felaktig.
Mitt liv skulle vara så oändligt mycket fattigare utan Stalle och Benny. Och nu är det inte bara min BiB absinth som talar.
men gu, vad har jag gjort nu då?
göllit men finn tre fel
http://gehitmusiken.com/2014/03/01/farval-till-ungdomen-halsningar-fran-kil/
Stalle, bara att vara ditt underbara du; kjamiz.
Whoa
http://ritual-control.bandcamp.com/album/demo-2013
De va ja
Notis i DN i fredags (vi har inte DN längre, så jag ligger lite efter) där Kristoffer Ahlström skrev om att True Detective anklagats för att vara manchauvistisk, men att den snarare är en kritik av manliga strukturer. Tyvärr verkar min livskamrat ha gått till miljöstugan med pappersåtervinningen, så jag kan inte citera. Jag såg ikapp efter att hajpen fortsatte här i gästboken, och jag tycker att det är en långsökt och liksom apologetisk tolkning. Där man till exempel, förmodar jag, vill bortse från exempelvis scenen där en ung kvinna ringer Woody Harrelson och bjuder hem honom på analsex medan hon iklädd raffiga underkläder beundrar sin rumpa i spegeln. Det är inte tematiserad gubbsjuka, det är bara gubbsjuka. Även om det är ett tydligt exempel så bryter den inte alls av mot seriens helt konsekventa Slitz-estetik. Dit räknar jag alltså inte bara tuttarna och män som inte kan uttrycka sina känslor, utan även de snygga kameraåkningarna, rufsetufs-grånaden, överspelande skådisar, långa scener i en tagning och smakfull musik som folk gör Spotify-listor av. Jag vill vara fiende till allting den här tv-serien står för.
Respekt H.
jag håller med dig, såg det senaste avsnittet igår. MEN, tycker fortfarande att serien är råbra. ställer inte kravet att kultur, skräp eller fin, ska vara politisk korrekt.
Jag ställer verkligen inte kravet på politiskt korrekt kultur, mitt stora problem med serien är att jag tycker att den är kass av helt andra skäl än att den även är manchauvistisk. Däremot reagerar jag när man, som i DN-notisen, försöker säga att den inte ens ÄR manchauvistisk. Det var min poäng.
Å de va ja som skrev de
Håller inte med om nåt, men gillar att du är emot allt. Som har ned serien att göra, alltså.
Eller förresten: att True Detective är manchauvistisk är nog ett rätt centralt skäl till att jag tycker illa om den. Men jag tycker illa om den för att den är manchauvistisk på ett sätt som gör den dålig.
Du har inte fel, H. Men skulle jag kräva att varje TV-serie, film, bok, spel eller skiva ska stryka mina värderingar medhårs skulle jag fan inte ha någonting kvar att suga i mig. Därmed inte sagt att man inte ska ha höga krav, eller bara nöja sig med det som finns. Jag tycker bara True Detective gör de bra delarna tillräckligt bra för att väga upp för de dåliga, och en hel del därtill.
Det där inlägget skrev jag ur synk med inläggen. Sorry.
hoppsan, jag trodde att true detective bara var en deckarserie på tv.
Men alltså, macho-delarna är som jag ser det mer än del av en mer övergripande misantropi som är i linje med seriens ockulta inspiration, än något glorifierande. I stort sett alla i serien är opålitliga, själviska och lite vidriga på ett eller annat sätt, och i och med att serien fokuserar så hårt på Cohle och Hart (vilket är en av seriens stora brister eftersom bifigurerna blir ganska platta) kommer macho-aspekterna fram extra tydligt. Klart det finns problematiska aspekter med hur allt framställs i serien rent produktionsmässigt, det säger jag inget om, men det är en annan femma för mig.
Stalle: fel.
om jag har fel, finns det isåfall öht nånting som man inte måste läsa in könskritit etc i?
Nej. (Obs raljerar lite, men bara lite)
obs, jag också.
Jag raljerar inte, men jag stavar fel och skriver illa. Det irriterar mig mer än det borde.
Tycker inte den är chauvinistisk. Tycker hela miljön, hela universat (hela universum, MEN DET är en annan femma!), är chauvinistiskt. Alla i serien tillskansar sig makt med sina kroppar, det är allt alla har. Det är vansinnigt svartsynt och cyniskt men helt i linje med den värld de verkar i. Visst, det finns en poäng i att skildra detta genom genusglasögonen men det skulle vara något annat då, hela perspektivet skulle vara tvunget att vara ett annat. Jag tror meningen är att man ska må dåligt i en timme, och fortsätta med det när programmet är slut. Att alla inte gör det, att somliga går i gång på gubbsjukheten är möjligen olyckligt. Men vem gör det egentligen? Har inte sett någon (gubbslemmig eller annat) säga det när de pratar om det.
Tycker däremot det är rimlig kritik när det kommer till exempelvis Game of Thrones eller Justified. Eller BSG (på sätt och vis). Menar, när man använder den sortens schabloner för att föra handlingen framåt. I True Detective tycker jag man, med ex vis exemplet med telefonsamtalet ovan, borrar sig längre och längre ner och in i den intellektuella (och ekonomiska) underklass man skildrar. Man visar på futtigheten, utsattheten och hjälplösheten.
Skulle kunna utveckla ytterligare, men får så ont i händerna av att skriva så här långt i telefonen. Skriver mer sen, om nån vill. Och jag har tid och dator.
Men nu: sportlov.
Jag tycker inte att det du skriver är orimligt, men till skillnad från er andra tycker ju jag att serien är kass. Det är därför jag mår dåligt i en timme när jag tittar. Jag ser ett gottande i mansmyter, dit även cynismen och svartsynen, misantropin, självhatet, hör. Och så tycker jag att den är banal, men den vill vara djupsinnig, och det gör banaliteten rätt plågsam att se, tycker jag. För mig tar det stopp där. Jag säger inte att ni har fel, men jag håller inte med er.
Jag förstår exakt vad du menar, men jag begriper mig inte på din smak. Det behöver jag såklart inte, men jag skulle vilja. Du skrev för lite sen att spännande räcker långt för dig. Exempel? Och TD är alltså inte spännande? Eller inte spännande nog?
Vill inte bråka, men gärna veta.
Vill inte heller bråka, därför håller jag igen en del. Inte gör det mig nåt att ni tycker att det är bra. Jag tycker inte att TD är spännande alls. Vad handlar det om ens? Jag har sett alla avsnitt, men jag har inte riktigt pejl på vad som borde vara spännande. Jag undrar ju inte vem som mördade Dora Lange till exempel. De här otrohetsgrejerna är väl som vilken såpopera som helst. Sitter och irriterar mig på annat så jag inte riktigt hänger med kanske.
När det gäller det estetiska har du ju helt rätt, bara att jag gillar det du inte gillar: långa tagningar, musiken, överspelet etc. Men säg nåt du gillar, nåt annat, och gärna varför.
Tar även åt mig lite (för mycket) när du säger att min misantropi och mitt självhat är ”mansmyter”. Fast du har ju inte fel i det förstås. Och så hatar jag mig själv ytterligare lite. Vicious Circle, som Abrasive Wheels diktade så sant om en gång på 80-talet.
Och jag vet, du säger ju inte att det är just min och mitt, men, ja.
Inte hade jag nån avsikt att vare sig förolämpa eller såra. Men mansmyter är det. Jag gillar dig ändå.
Jag tycker för övrigt väldigt ofta OERHÖRT synd om mig själv.
<3
Menar du att misantropi är en mansmyt rent generellt, eller just som den framställs i True Detective? Det senare kan jag fatta, men inte det tidigare. Uppriktigt menad fråga här.
Bra text, på Hs sida, i New Yorker. Pallar inte hålla på och facebooklänka, men leta lite. Värt!
hjort: jag vet inte om jag vill ge mig in spekulationer om misantropins ontologi (eller vad fan förresten, jo jag tror att den är mycket manlig vilket naturligtvis inte alls utesluter misantroper av kvinnligt kön), däremot så tycker jag att den i True Detective är helt sammanhängande med maskulinitetskulten som jag tycker genomsyrar hela serien. (ja, ni ser att jag fortfarande kämpar efter att hitta rätt ord, nu testade jag ”maskulinitetskult”)
Matti menar alltså inte att det finns en New Yorker-text på min facebooksida, vilket jag först trodde och blev förvirrad. Han menar att det finns en New Yorker-text som tycker ungefär som jag. Jag ska se om jag hittar den, och länkar om jag lyckas.
Det bör alltså vara den här: http://www.newyorker.com/arts/critics/television/2014/03/03/140303crte_television_nussbaum
Jag ska läsa.
Japp, den är det. Menade att artikelförfattaren tyckte ungefär som H. Stod på Hs sida i kampen.
En kamp är det. Läst artikeln nu. Bra, tyckte jag såklart. ”Cool girl”, bra uttryck förresten.
Nu börjar vårfladdret i kroppen igen. Stilla, mitt hjärta.
H: Ah, ok. Den synen på misantropin fattar jag, tror jag. Ska läsa artikeln senare.
http://tvdags.se/artikel/my-mad-fat-diary-fortsatter-sla-i-magen
Svenskt svar. Nämner NY-artikeln med.
Suck, kampen fortsätter. Jag samlar mig för ny attack senare ikväll. Snabbläste nu på tåget hemåt, han viftar bort Nussbaums kritik väl enkelt med att det inte alls är male bonding. Det vet väl alla att att hatkärlek män emellan är en fet machoklyscha.
Samma skribent (New Yorker, alltså) skriver inte så bra, men hyllande, om bättre teveserie.
http://m.newyorker.com/online/blogs/culture/2014/02/watch-the-americans.html?intcid=obnetwork
Kolla senaste avsnittet också!
Gör ju ingen skillnad, men ändå.
Ni gör hela den här macho/inte macho-frågan till en empirisk sådan. Och det här ’det vet väl alla’-köret köper jag inte. Inte för att vara sån, men som hetronormativ grupp av män är ni inte, eh, superrepresentstiva i alla avseenden. För det tycks vara en brinnande punkt för samtalet att avsändare, topik och mottagare har penis (not: min tjej, som i de flesta avseenden har bättre smak än mig, älskar den).
Luktar lite von oben här, att uttala sig slätt om hur män umgås, eller för den skull vilken den här ’Slitz-estetiken’ vänder sig till. Vissa grejer tilltalar en för att man känner igen sig eller förstår karaktären, varför vice versa också gäller: man ogillar grejer för att stereotyperna inte känns bekanta utan istället platta. Jag hatar t.ex. Girls och det sammanhang man bygger berättelserna ur. För mig blir det inte mer än på intellektuell nivå jag kan gilla det, som den här absurda scenen på sjukhuset mellan mamma/mostrar i senaste. Så sjukt platt, onyanserat och korkat I MINA ÖGON. Kanske gäller så för andras förhållningssätt till TD eller Wire eller vadsom också?
Framför allt, låt bli att gå in i diskussion om ett verk/kulturkonsumtion med utgångspunkten att försöka övertyga om att något är dåligt. Andra har nog ganska solida ramar för vad de gillar, ofta på goda grunder. Då blir det till slut en integritetssak att mörsa.
I have spoken.
Benny, inte behöver du nia mig, men jag känner mig missförstådd på alla tre punkter.
1. ”det vet väl alla att” är retorik, i bästa fall betyder det helt ödmjukt att ”ja, tro nu inte att själv tror att jag säger någonting originellt”, i sämsta fall är det ett smådrygt sätt att häva auktoritet utan att förklara sig närmare. Jag ber om ursäkt för det senare, men man måste få slarva när man skriver i den här gästboken.
2. jag har sagt att jag tycker att serien är macho, över huvud taget inte uttalat mig om vem den vänder sig till eller vem som tycker om den.
3. ”kampen fortsätter” och ”ny attack” skrev jag på skämt, refererande till att Matti, på skämt, skrev att Emily Nussbaum var på min sida i kampen. Jag har inte försökt övertyga om att True Detective är dåligt, jag har försökt förklara vad jag tycker och varför.
ett d föll bort: hävda auktoritet, inte häva auktoritet
H: du gjorde en asgrym GG Allin-playlist för ett år sen, två. Kan du posta den igen? Hittar den inte.
1. Skrev ’ni’ eftersom det är fler än dig som jag inte håller med i ämnet, trots att ni sinsemellan inte heller är överens. Alltså inte polemik, utan flera uppfattningar än tvenne.
2. Om man ska kritisera ett verk utifrån de normer man tycker gäller för det övriga samhället, kan man inte avgränsa kritiken till att bara handla om verket. Annars är det poänglöst, som normativ kritik. Därför blir normativ kritik i praktiken en utsaga om (1) bra/dålig smak, (2) kunskap/förståelse av verket, eller (3) att man hyser osunda värderingar. Mitt resonemang appliceras främst på fenomenet ’Slitz-estetiken’, där jag menar att det kan finnas poänger med kopplingen porriga brudar och skam för de tittare som kommer från en mindre upplyst kulturell kast än du/ni.
I övrigt är väl saken biff, med ditt svar.
Idag åt jag lunch före byggjobbarna, troligen även vaktmästarna.
Tack för bra svar, Benny. Jag är datorlös idag, återkommer ikväll. Gäller även GG Allin-playlisten.
Lyssnar på din technolista B’enny. Älskar exakt
Allt på den, men gillar särskilt att du kallar allt techno, sådär som kallar allt man gillar för punk, för att man är, ja, punk, typ. Antagligen för att man vill behålla kontrollen i en obegriplig och fragmentiserad värld. Tycker det är en psykologisk motståndshandling och jag är 100% för.
Som Hjon påpekade, att jag valde bort ambient men tog med Selected Ambient Works. Man måste h egna fack, annars blir man ju tokig. Ja, jag kan inte gärna göra en topp tio break beat, en topp tio Tresor, en topp tio Kompakt, en topp tio Harthouse, osv.
ELLER KAN JAG…? hmmm……..
Hmmm. Klart du kan.
Lndn.
Jamen, släpp technon nu. Har ni missat denna Destruction Unit eller är det bara jag som missat allt som vanligt. Gillar det än så länge och riktigt rejält. Mums.
http://open.spotify.com/album/2RoZGjEcoVFs5nWofoKAZM
Angående TV-serier: Jag ser dem som hyperkomersiella produkter som avspeglar och sätter trender (tyvärr). Seriens huvudfunktion är ju att manipulera en mångfald av tittare att vilja se mer. Tycker det är fascinerande att de lyckas fånga ett så brett spektrum av personligheter (dvs även vinddrivna själar som mig), men det är ju det som ger stålar. Misstänker att det finns en himla massa forskning om hur att manipulera tittare. För trots ett i grunden ruttet innehåll sitter jag där och tittar och möjligen suckar lite ibland. Fast jag känner ju också att alla dessa stripklubbscener och gubbsjuka syn på unga kvinnors syn på äldre män bara blir för mycket. Förstår och sympatiserar med H utan att värdera andras syn på saken eftersom en har väl rätt att underhållas och läsa in det man själv vill i det som ses. Nå, jag kommer att kolla vidare och gnälla.
Om ni saknar någon slutsats så snor jag lite och hävdar att alla serietittare i grunden har (1) dålig smak och (2)får osunda värderingar.
”Seriens huvudfunktion är ju att manipulera en mångfald av tittare att vilja se mer.”
Ja, se det tycker jag då rakt inte. Kan gå med på, möjligen, att de är beroende av pengar och i det avseendet står lite mindre ofria än exempelvis diktsamlingar. Och det är kanske äpplen och päron men frukt är också kultur. Men OM huvudsyftet är att manipulera någon, så är det precis lika sant vad det än gäller, om det är sant överhuvudtaget. Du blandar ihop teveserier med reklamfilm. :)
Det enda jag vill säga om True Detective just nu är att senaste avsnittet inte var särskilt spännande för att vara ett näst sista avsnitt. Den tappar mycket av sin mystik när intervjuerna försvinner, och det är lite synd. Men fan, resan hit har varit grym, och jag kommer ändå ha svårt att hålla mig till nästa vecka, så vad gnäller jag om.
hjort: håller med, inte så spännande. Men ändå otäck.
Otäckt är det fortfarande. Den där VHS-scenen, fy fan.
å scarface!!
Det här Marguerite Duras har skrivit om att allt skrivande som inte är [blablabla massa stora ord] är reklam, ja det har ju alla läst (skoja bara, men det är rätt citerat). Ibland tycker jag så, lite. Ibland tänker jag att det var värst vad folk citerar det har höga tankar om sig själva och sin verksamhet, och de flesta av oss behöver till exempel betala hyran.
Fortfarande datorlös, det här klarade jag av att skriva på telefonen.
Hittade citatet på nätet. Källa: den finkulturella snobbtidskriften Close-Up Magazine.
”Ibland vet jag: att så snart man inte låter allting förblandas och ger sig hän åt förgänglighet och vind, är detta att skriva ingenting. Att så snart det inte, varenda gång, är ett sammansmältande av alla ting till ett enda och till sitt väsen onämnbart, är skrivandet ingenting annat än reklam.”
Vet ni som har koll på den svenska musikscenen om Franke fortfarande är aktiva?
Och var inte uppföljaren till Skörheten och oljudet färdig för typ två år sedan? Säljs den bara på något exklusivt ställe som jag inte känner till?
skräddarn: Blev nästan lite besviken där, fast jag har kanske bara mig själv att skylla. Ärr-plytet har representerat den mytologiska biten för mig, och varit bra som mystiskt element, en gäckande figur som sprungen ur barns mardrömmar, så det vi fick senast kändes lite som ett antiklimax. Vet inte vad jag väntade mig egentligen.
Men se, nu gnäller jag igen. Fan vad tråkig jag är.
Är lite pro-rysk ändå, just nu. Pga är antinazist.
Tycker det ska gå alldeles utmärkt att vara anti-ryssland och antinazist på samma gång. Inte som att det är brist på nationalistiska och nazistiska strömningar på någon sida av staketet där borta. Fuck alla.
Hjort: håller med dig, men det där sävliga sättet han pratade på… brrrrr.
Verkligen skitbra grej att vara pro-rysk när dom tvångsomhändertar barn till homosexuella och rökbombar gay-OS. Aggression inåt och aggression utåt, det är Putins styre. Tycker som Hjort.
skräddarn: Ja, han var obehaglig ändå, det var han. Ska bli intressant att se var han hamnar härnäst.
Håller inte med om någonting just nu men anar viss provokationslusta. Dessutom nervös över vapenskramlet. Morsan säger att det påminner starkt om snacket innan de drog i gång 39. Olustigt i vilket fall.
Här är i alla fall min GG Allin-lista, augusti 2012. Blev sugen på att pilla lite med den (var är ”Bad Habits”?), men den får vara som den är.
http://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/6YOeJHyi34M3NZZ1oO9oPd
Drudkh, Ukrainas främsta nsbm-band, verkar i alla fall just ha släppt skiva lämpligt betitlad Eastern Frontier in Flames. Den ligger jag och lyssnar på nu.
Ja, jo. Klart jag inte gillar Ryssland ett enda jota. Men nazister i parlamentet är inte ok, tycker bara det är lika fel att vara pro-Ukraina, menar jag.
Tycker lite som Croneman: http://www.dn.se/kultur-noje/johan-croneman-svt-har-inte-haft-en-sjalvstandig-utrikes-analytiker-pa-flera-decennier/
Men som hjort, naturligtvis.
Jag tycker den gräsklipparfejset-scenen är topp fem hittills i serien. Det hade varit nog så bra med vad fejset sa om familjen, men sen kommer den där totalgeniala tugboaten efter. DET är briljant. Tror jag ska börja dubbelkolla den här serien.
Haha, tugboaten illustrerar helt perfekt min och Bennys skilda syn på TD. Jag blev så jävla sur när den kom tuffande.
Jag hann med två skivor i morse. Först Bedroom Disasters med Reatards. Bra början på dagen för stora och små. ”Min mamma trodde att jag var galen när jag stod på mitt rum och skrek suck my dick och det kanske jag var”, skriver Jay i linernotesen. Sen Cruel Town med Broder Daniel. Mesig och misslyckad skiva, halvdana låtar och skämmigt texter, men när patetiken sitter så sitter den som en smäck. Bästa låten är ”What Clowns Are We”: total Abba/Jamc/Blondie-himmel.
Förlåt att jag säger det själv, men min GG Allin-lista är så sjukt bra.
”Can’t you see, you’ll never make me bleed enough to care”
Jaaaa, jag skaaaaa jobba.
Som Åsa Lindeborg tycker jag.
Slut på politiken, jag längtar ändå bara efter nya OFF! bakom min intresserade uppsyn.
Allt började bra, men dagen övergick, det gör den för ofta, i komplett hat. Allt hatar jag.
Till och med kramar?
Japp. Även kramar. Hatar allt. Inte alla men allt.
Jag hatar Alt, både tangenten och saxofonen.
Har ingen tydlig åsikt om Allah, verkar ointressant.
Jag hatar altaner. Ett helt poänglöst mellanting mellan vardagsrum och trädgård.
Förlåt, måste få citera GG Allin en gång till, i slutet av ”Dog Shit” när han liksom adlibbar på refrängen, heter det så?, och sjunger: ”Dog shit … Shit right out of a fucking dog’s asshole!” Ba, jo jag fattade det. Geni.
Man kan även säga att det är ett mellanrum mellan vardagsrum och trädgård.
Detta händer i morgon torsdag:
http://riche.se/sv-se/eventdetail/?event_id=432
Jag och Henke Palm spelar dessutom skivor. Vad det blir vet man förstås inte, men jag har varit i totalt nihilistiskt/fuck off/råpunk-mode hela dan idag. Det är fullt möjligt att det håller i sig. Kom och mys!
Mmmm… Altsax.
http://youtu.be/GQgRqw_52Sk
Man kan även säga att det är en mellangård mellan pung och anus.
Ang. tugboaten. Varför var det så bra? Jag liksom ba – Vaffan kom den där fram för? Var ju så satans grym avslutning. Snyggt och bra. åh så en jävla båt som glider in i bilden. Cut!
Annars så har jag suttit och oroat mig för hur the yellow king, ärrfacet ska se ut och vara. Tyckte det kändes lovande. Otäck fan.
Var han med redan i tidigare avsnitt? utanför skolan var det väl någon som körde lawnmover också.
greven: Samma snubbe, fast då med skägg i spaghettifejset.
Skamsen:
Hm. Nja, grunderna spelades in i juni i fjol. Men nu händer det grejer. Bara mixen kvar efter den här veckan. Att det dröjt har enbart med pengar, eller rättare sagt brist på pengar, att göra. Jag hostar 50 000 ur egen ficka, helt enkelt. Och ja, har typ möjlighet att lägga undan 2000 i månaden…
Åsa Lindeborg om Ukraina, ja. Det var det mest intressanta jag läst i frågan hittills.
B-dum, B-dum
Buzzcocks?
Buzzcocks. Snyggt taget!
Man har ju levt.
tips till alla punknerds out there:
http://www.youtube.com/watch?v=XBaIg9IAeA0
Hmm… borde det inte vara b’dum, b’dum? Eller möjligen B’dum, B’dum?
Professorn har talat.
Yepp.
I såna fall B’dom, b’dom, va?
Nope. Eller förresten, ja, jo, om du menar B’dum, b’dum. Men snitsigt av H i alla fall.
Och ja, jag gillar nivån på diskussionen just nu.
Hahaha, jag fattar inte!
Jag fattar. Så typiskt Matti. Men jag tror att b’dum är det rättaste.
Eller är det till och med ba-dum? Näe?
Tre viktiga saker skulle få sina domar den här veckan.
Bilen, ett huslån och ett nytt jobb.
Alla tre gick åt helvete.
Fördelen med det är klart är att jag inte är så nervös längre, man vet sin plats i nutid och framtid liksom.
En fråga bara: Nu är det väl revolution på gång?
Med ”skulle få” menar jag ”fick”, men det fattade ni kanske.
H: ”What clowns are we” är också min favvo från den skivan. En av deras bästa låtar. Tror att det är den BD-låt jag lyssnat på mest, faktiskt. Sista halvan av låten är som en essens av BD.
Conny: Du får tillbaka lite pengar när jag köper skivan i alla fall.
Bästa bandet, Mudhoney.
Kilo: ååååh, fan åh!
Annars, den här i dag. Borde kanske valt A-sidan, med tanke på Sthlm, men äh. perfekt låt, det här med.
http://open.spotify.com/track/3FF0VMxJJXAmbAdzP4Rd7p
Jag är på skogspromenad. Snart trillar man nog in i ett gäng black metal-diggare som tar bandfoton känns det som.
True Detective.
http://www.youtube.com/watch?v=cHWLpJRlBYA
Hehehe
Vill så smått be om ursäkt för att mitt enda inlägg här på tre veckor var skitsurt. Olika andra saker gjorde att jag avreagerade mig men allt är bra nu.
H: hahahahahahahahahaha!!!!!
Idag har jag: designat en maträtt (trebiff), uppfunnit ett vältskydd för bäbisar (och andra), ätit korvsallad till lunch och nu håller jag på att vika en surdeg. Hur ska jag hinna med allt när jag ska jobba sen?
Om man verkligen vill rocka är det en sånhär som gäller. Provenansen väger upp att den är ombandad.
http://www.gbase.com/gear/fender-stratocaster-1957-blonde
ojoj den guran har fått sin beskärda del av THE BLUES
Mena. Och The Halliwuud blues till på köpet.
jag gillar verkligen real estate.
Jag är på Warlocks. De har inte börjat än dock.
De var bra, men efter en timme flöt låtarna ihop lite. Den här låten var lite lik förra låten, tänkte man.
Om ni undrar vem det är i söderort som blastar Ditt hjärta är en stjärna med öppen balkongdörr: det är jag.
Ujujuj. Ujujuj.
Ok. Fyra kvar. Och sång på 10.
13 låtar, finaste punk. Check.
Eget?
Japp!
Schysst
Vad pepp man blir!
Känner mig helt deprimerad av den här nazistattacken i Malmö. Vill korva ihop mig till en liten boll och sova i hundra år.
Och dessutom svennemedias jävla rapande om att våldet kommer från vänster med. SLUTA NORMALISERA NAZISMEN!
Jag försöker älska London-bandet Shopping, lyckas inte riktigt. Men kan inte sluta lyssna på den här: http://open.spotify.com/track/6gkylFJloTNwQfqT798OUU
Ahopp, jag har gjort en C-60 mars. Kalenderbitaren noterar att det är min första sen augusti förra året. Jag hade ju kunnat bomba er med C-60:n hela hösten och vintern om jag hade velat, jag bara ville inte.
Men här är en länk ijallefalle:
http://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/7iL1hPw8segfdodA6nY6Xz
Jepp, kruppar också över det där idiotiska normaliserandet. Vi närmar oss Danmark.
Att ingen gjort en punk-cover på Cheers-introt är HELT stört.
Wedding Present spelade Cheersintrot när jag såg dem 91, eller när det var. Alltså, en cover.
Hörde just ett barn på affären: ”Vet du mamma, att under den här platsen så finns en helt annan plats.” Jag fick stå och snyfta när jag betalade. Pinsamt.
MATTI ÄRE SANT SKA GOOGLA.
<3 <3 <3 <3 <3 topp två världens bästa band det där.
http://www.youtube.com/watch?v=Z0blcN01ENk
Ok, True Detective var fin (kanske inte helt rätt ord…) men ändå, jag vet inte. Kunde ju inte gärna förbli opåverkad av debatten här. Inte så mycket för ”bevisen” hit och dit, utan mer på det stora hela. Det var inte så viktig berättelse helt enkelt. Bättre än de flesta snutserier, men ändå en snutserie.
Däremot gillar jag Walking Dead nu, det har aldrig varit så här bra. Gillar formatet, att de är så få åt gången. Mäktigt att Beth spelade Waxahatchee också.
Vidrigt plejs han hade, Scarface. Huga.
KÄFTEN INTE SETT FÖRLÅT FÖR TON OK HADE GOTT
Jag är sjukt nöjd med True Detective-finalen. Den gav mig vad jag ville ha, i stort sett. Det jag saknade för ett par avsnitt sen kom tillbaka, och gjorde det storstilat. Precis rätt saker lämnas öppna för tolkning. Åtminstone baserat på vad jag personligen ville ha ut av serien.
Bra skrivet av Åsa Linderborg.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article18517477.ab
”I normaliseringsprocessen ingår att jämställa fascismen med antifascismen; vänsterextremister och högerextremister är lika goda kålsupare. Att den ena rörelsen kämpar för demokrati och alla människors lika värde och att den andra arbetar för motsatsen spelar ingen roll. Alla som inte är liberaler är farliga.”
det här låter ju lite kul på papperet i alla fall: http://pitchfork.com/news/54302-the-stooges-releasing-album-without-iggy-pop-features-guest-vocalists-ariel-pink-mark-lanegan/
Jag gillar verkligen Walking Dead. Precis lagom engagerande. Det är lika spännande varje gång de ska in i ett nytt hus. Antar att det är kurragömmagrejen som kittlar. Tyckte till och med att Beth och Darrels allt mer ömsinta relation var rätt rörande. Men även om jag håller med om att det funkar bra att de är några åt gången, men kommer inte ifrån känslan att hela den här halvan av säsongen är transportsträcka, inte bara bokstavligen alltså, inför att de alla sammanstrålar i sista avsnittet inför nästa säsong. Och det har väl hela tiden varit seriens överhängande problem: vad är poängen liksom. Fast det gör mig samtidigt inte så mycket.
Jag har inte så mycket att säga om True Detective.
Problemet med Walking Dead är att de försöker mjölka. Det var spännande i början och när de formade sitt gäng. Lite stiltje på farmen, spännande och grymt bra idé med fängelset och med staden, men sen börjar det kännas urvattnat och, som H säger, poänglösheten infinner sig. Fast då vill man ändå mjölka ur ett par säsonger till.
Jag tycker verkligen Walking Dead var på topp under andra säsongen. Då handlade det om mellanmänskliga konflikter inom en grupp överlevande, relationer som ställdes på sin spets på grund av yttre omständigheter och ideologiska olikheter. Antagonisten, i den mån man kan tala om en sån, hade utvecklat sina tendenser över två säsongers tid, och var trots allt en central del av gruppen. Det fanns yttre hot, men de fungerade mer som katalysatorer för förändrade förhållanden inom gruppen än något annat. Det fanns lovande tendenser till liknande berättande i både tredje och fjärde säsongen, men de slätades snabbt över med vapenskrammel och vi-mot-dem. Plus att det aldrig blir fullt lika spännande när man får känslan av att producenterna har örnkoll på fansens favoriter, och ser till att hålla dem i livet så långt det är möjligt istället för att utnyttja kunskapen till att så tvivel och osäkerhet hos tittarna. Den enda karaktär jag fortfarande tycker är intressant är Carol, men manusförfattarna gör henne inte direkt några tjänster för tillfället. Bah! Humbug!
Tror jag behöver en ny serie att följa.
Följ The Americans!
Varenda jävla dag måste man äta mat.
matti: Kanske det, kanske. Jag blir automatiskt lite skeptisk när det kommer till amerikansk media som ska skildra sovjetiska intressen av olika slag, men jag kanske får försöka komma över det.
H: Ätandet är helt ok, tycker jag. Det är det evinnerliga bajsandet som går mig på nerverna.
Så. Har sett TDfinalen, även jag. Jag blev lite biten ändå. Sjukhuset och rullstolsfilosofin hade de kunnat skippa. Svårt med bra slut, det fanns många alternativa slut innan. Och Scarface, det var ju en vältalig herre det.
läste ni det här? OBS TD-SPOILER OBS
http://www.vulture.com/2014/03/true-detective-finale-comics-alan-moore-homage.html
TD: Förutom berättandet genom intervjuer och flashbacks tyckte jag om hur tempot växlade och det mystiska temat hade en viss dragningskraft, men birollernas platthet smittar ju till slut av sig på huvudrollerna. Marty och Rust känns inte helgjutna eftersom de har så tomma biroller att reagera på. Besviken på sentimentaliteten i slutet, men det var ju inte första gången. Slut är svåra. Mycket av både negativ och positiv kritik känns befogad och förhoppningsvis kanske debatten når ut till de som skulle behöva ifrågasätta sina synsätt, säger jag lite sådär från von oben neben und zwischen.
WD: Under min tre månader långa sjukskrivning har jag bl a hunnit se de första två säsongerna och ska fortsätta så snart trean kommer på svensk streamingsite, men ingen brådska eftersom GoT samt TB börjar snart samt att jag började lessna på könsrollsutövandet samt att det intrigerades så sjukt mycket på gården.
Benny: Tack för senast! Jag bara märker ord, säger du att det är techno av techno-karaktär så tror jag dig.
Nån annan som förresten råkade hänga med till säsong fem av Treme? Fortfarande den serie jag gillat mest att titta på sen The Wire.
Hjort: Den är inte så! Bara bra drama med lite action. Och asbra skådisar/karaktärer.
http://open.spotify.com/track/4voSkJR5ySZDnIQ5yLEtBa
Wooop Wooop!!! Dödsfest!
Haha, har ni sett den här fullgubben då? Man fattar ju totalt ingenting, är det en passning till Kent om att deras låtar är totalt obegripliga? För i så fall är det ju lite genialt. Av allt att döma är det dock bara helt totalt obegripligt skrivet.
http://blogg.svt.se/psl/2014/03/12/skyll-aldrig-mer-pa-dom-andra-kent-tog-inte-en-plats-i-solen/
Utdrag: ”genialt och ohistorielöst betitlade nya kentsången”
Bwahahahaha TILLBAKA TILL SKOLBÄNKEN
Såg TD igår. Tänkte ’det här med genus är viktigt’, senba PANG RAKT I KUKEN, bra avsnitt!
Ett till utdrag:
””Jag är alla vapen vi exporterat. Jag röstar inte längre i valet, Jag är Melodifestivalen. Jag är Bibeln och Koranen” sjunger Berg rättframt utan att lägga någon värdering i någon av raderna.”
Bwahahahahaha Persilja Larsen hjärta Berg
Ja, Kentsingeln. Vad tycker ni om den?
Obs, det var INTE genusaspekter som var mitt stora problem med TD. Förstår att man tror det eftersom jag tog det från den vinkeln även om jag sen försökte förtydliga, men mitt stora problem var att den var pretto och banal (kan funka var för sig, men dåligt i kombination). Och dessutom var den macho. Så.
Jag har sett fyra avsnitt av The Americans. Gillar. Precis lagom tv-serie för mig. Men förutom det, nu är våren här och allt är bättre än det var i höstas, så nu ska jag börja ta mig själv på allvar och titta mindre på tv-serier och äta mindre godis.
Matti, vad rolig du är när du blandar ihop det och frågar om Kentsingeln fast du undrar om Dödsfest. Jo, jag tycker att den är skitbra faktiskt! Vem e bryden som sjugnar?
det är ju Manuela!
Kenttexten – vicken råskit. Det värsta i mina öron
Vad fint det är när många gästbokisar länkar samma text på Facebook. Vi är ändå som ett litet ungdomsförbund.
Förresten gästbokisar får gärna adda mig på Facebook.
Benny: Undrar vad han tycker är rätt och fel egentligen?
”I dagens politiska garvsyra är det få som skäms. Tempot är uppskruvat. Stridsfrågorna – klasskamp, främligsfientlighet (sic!) och ojämnlikhet (sic!) – är allvarligare och gränsen mellan vad vi tycker känns större. Det krävs stadiga skor om man ska stå upprätt i den ständigt pågående matchen mellan rätt eller fel.”
Mad respect till Dödsfest som pissar på ”gästartister” och ”kreativa samarbeten” och håller det inom bandet. + låter fett
Bullis: Har både den internationella och den japanska limited edition-utgåvan.
Bullis: Jag tror på riktigt att han var brakfull när han skrev.
Ett till utdrag: ”och gränsen mellan vad vi tycker känns större”
Bwahahahaha goddag yxskaft
Benny: KÄNNS större. Alltså VARFÖR VARFÖR känns det som om det är så stort avstånd mellan mig och nazisterna???
För att du inte tar med dig kniven när du ska gå på lokal.
Aha, ja usch. Jag kör med läppstift hellre.
Frånsett att han skriver känns, så är ju det roliga med utdraget att han skrivet ’gränsen mellan’ och sedan bara skriver en sak.
– Jag står här på gränsen mellan Danmark.
Och att gränsen på något sätt skulle kunna vara stor. Möjligen lång, pilsner-Larsen.
”Gränserna mellan nazister och människor börjar kännas alldeles för lång.”, säger Berg i kvällens Kulturnytt.
En till klassiker: ojämnlikhet
Det finns ju den här låten Sverige t ex. Den borde funka även för nazister.
Vad ska jag tycka om det här då?
https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=1Ee4bfu_t3c
Hittills har jag och en bekant konstaterat ”Henry Rollins på en container Prozec” och ”Morrissey-esque”. Men det är ju såklart grunda analyser jämfört med vad gästbokarna kan analysera fram (om dom vill, ping Matti).
”Och att ”La Belle Epoque” sedan saknar en egentlig refräng är nästan romhögen på bilinin.”
Vad betyder detta? Benny?
Jag vet faktiskt inte, men jag antar att det har att göra med romer, och att han stavat fel på bikini.
Bildgooglade, jag har misstolkat. Det är ett tydligt och etablerat uttryck för klassförakt.
Kent skriver f.ö. på sin hemsida att de hädanefter kommer att kalla sig Centue, med grekiskt uttal av C:et
Åhåhåhå, bra vitsue. På min ära!
Soligt ute, och gästboken dödar mig. Bra dag.
matti: Noterat. Sätter upp The Americans på listan över serier jag ska testa.
I relish, cause I found just what I used to be looking for.
You have ended my four day lengthy hunt! God Bless you man.
Have a great day. Bye
Låttexten alltså.Det var den jag menade när jag skrev ned min djuplodande analys. PilsnerLarsens text orkade jag inte läsa.
Lyssnar på La Belle Epoque nu. Tycker verserna låter som något från Adolphson & Falk, sent 80-tal . Soundet, alltså.
Hjort: Tänkte på precis samma sak, just soundet och låtuppbyggnad lite, men jag kände mig så gammal att jag höll käft om’et.
Dödsfest: verkligen en grym låt!
Men vilken sorglig text.
Har äntligen lyssnat på Farväl till ungdomen också. Väldigt bra den med! Som en skev Alf.
Real Estate kan jag inte bestämma mig för om jag ska gilla eller om de gör mig uttråkad och rastlös. Eller jo, några låtar är helt asgrymma, men när det blir så där musikskole-duktigt och lite fin-jazzigt så är det förskräckligt tråkigt.
ja, när det blir ananasdrink-musik då är dom som sämst.
TP: Hehehe. Bör jag känna mig lite till åren kommen?
http://blogg.svt.se/psl/2014/03/12/premiar-dodsfest-utan-din-kyss-2/
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article18523639.ab
Pizzolatto sa O-ordet. Verkar som att jag är på nästa säsong också.
Onani?
Bra skit, den där Dödsfesten, förresten.
H: Neeeee, den blir det ju jag som står för. Jag går igång på det där macho-köret, som du vet.
Hjort: Neee, du är bara allmänbildad.
Dödsfest!!! Bäst i videon är haren.
Vill så gärna säga något om Real Estate bara för att uppmuntra Connys comeback i gästboken, hålla samtalet igång liksom, men jag har inte hört dem och jag tror inte att någon vore särskilt behjälpt av min åsikt om jag provlyssnade.
Såg Dödsfest-videon nu. Spoilervarning! Var helt säker på att videon skulle mynna ut i en slutscen där bandet rockar loss under en bro. Inte säker på om jag är lättad eller besviken över att så inte skedde. Missade haren tyvärr.
H: Hur mycket hatar du gästartister? Annars hade jag tänkt fråga din fru (eller sambo?) om att köra på en låt på min skiva…
Jag tyckte det var coolt att det var basisten som sjöng och ingen ”featuring”. Lev med det.
Nu grämer det mig att jag inte skrev dödsgäst.
Mars. Siktar på något färre prenumeranter än de 3 som högg på februari. Det är så skönt att va ifred med sitt guld.
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/3UJg1AjZRK13YfvVJfGdu6
PS, fråga på bara.
ferlåt mig, men idag tog jag både jimmie åkesson och linus bylund i hand. ville bara skalla ner dom.
Hörde ni vad Jon Brännström gjorde på jobbet? Jävla kung gjort.
På tal om kung: Solo Dancer.
Berätta vaddå Jon Brännström vem är det ? Yes, Mingus!
Han spelade/spelar i Refused. Han är AT-läkare, och satte P för Jimmie och hans rövargäng. It’s all over social media.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/lakare-stoppade-akesson
jag valde fel yrke, det ber jag också om ursäkt för.
Åååååh, var det Jon Brännström som gjorde det där? Så jävla grymt.
Jag lyssnar på en Hanoi Rocks-samling som finns på Spotify. När de inte är bra är de så rysligt dåliga, nästan sämst. När de är bra är de helt bäst. Och ja, jag älskar A Million Miles Away.
Until I Get You, från den där gamla liven, är den bästa tycker jag.
All Those Wasted Years? Skitbra skiva!
Förutom jazz spelade pappa jämt Steve Harley.
När får vi höra en verksamhetschef som ställer sig
bakom en klok medarbetare som gjorde helt rätt av flera skäl?
långa dag, full av snor och sång: TA SLUT NÅN GÅNG.
TP: Undrar jag med. Hoppas arbetskamraterna står bakom honom, åtminstone.
Ingen bryr sig antagligen, men Peter Gabriel finns på Spotify nu, till och med So. Vilket alltså innebär att världens bästa låt nu kan lyssnas på i telefoner och datorer av er alla: Mercy Street.
Kan inte lova något, men om en C-60 tillägnad han som inte är Phil Collins skulle dyka upp, bli inte förvånade.
Bryr och bryr, men fingrade på två Gabrielskivor häromkvällen. Han var ju lite av en ungdomsidol, ffa skivorna 1-3. Mercy Street är grymt fin, visst, men den slås lite av den vackraste versionen av Here comes the flood på Frippens första soloskiva. Vilken version!
http://www.youtube.com/watch?v=DE9XQnISYqg
Visst bryr jag mig.
Han är underskattad av såna som mig, men överskattad av alla som verkligen gillar honom. Med överskattad menar jag att man avfärdar honom rakt av, bara för att, jag vet inte, World Music, Genesis, duktigheten, självgodheten, rösten, what have you.
Fyran (den som heter Security i USA) är ju så dålig som en skiva kan vara. De bästa är ju lätt den första, och Birdy. Tvåan är nästan lika bra. Trean har sina stunder, men World Music-tendenserna börjar bli mer än bara tendenser där. På fyran och stora delar av So (och Passions) är det ju helt outhärdligt.
Varför gillar jag sån här progrockskit överhuvudtaget kan man fråga sig. För att Intruder var signatur till Lilla Bommen/Bommen. För att Kristi sista frestelse var en fantastisk film när jag såg den första gången, när den kom. Jag var 19. Birdy med. Jag var 16.
Sen sen växte jag ifrån såväl filmerna som Gabriel. Men jag minns känslan, mycket väl minns jag den. Såpass att jag fortfarande lyssnar på Passions med jämna mellanrum, fast jag inte tycker den är särskilt bra. Skivorna jag verkligen gillar med, alltså. Jag är inte galen, inte helt.
Och alltså, fint att du bryr dig TP! Trodde jag var helt ensam med denna fetisch!
nk och nsd skrotar betalväggen. hahahahahaha
stalle: Va??? Mer info plz!
Hittade!
http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/article3811937.ece
Hahahahaha, suckrz!
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/betalvaggen-skrotas
Fniss.
the deamon som skrivit artikeln
Jag växte upp med PG, så det är kul att han finns på Spotify. Men jag hade blivit ännu mer glad om det funnits mer med TG på Spotify. Eller TT Reuter. För att inte tala om Underjordiska Lyxorkesterns 12″a.
Ja, hellre TG än PG.
Jag är uppvuxen med GG, men han är ju rätt dugligt representerad på Spotify. Saknar dock monsterhitten ”Look into my eyes and hate me”.
mars
http://open.spotify.com/user/1112545332/playlist/6z5Yl0koVuEfTDoqtc6Wqb
min fru bildgooglade just Dödsfest:
– de ser ut att kunna k****a!
Har ni hört William?
http://open.spotify.com/track/280ug6L9DqErWjRYws1xp8
Tanken på mängden bra musik en skulle gilla men aldrig kommer att få höra känns svindlande en sån här gång.
Vadå kuttra?
Jag såg om Hated ikväll, GG Allin-dokun. Första gången på säkert tio år. Den var inte lika bra som jag mindes den.
Jag är lite överraskad över denna vurm för TG.
http://www.troendegruppen.com/roster.html
Centue-låten anklagas för stöld. Tycker Matti ska gå i polemik. Jag har inte själv hört låten, är lite rädd för den.
Fast juste, Matti sjunger ju ”vi är…” . Va inget.
Åh Benny! Jag skulle precis länka till det:
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article18540749.ab
Med kommentaren att Matti borde anklaga dem för att ha snott Dementorerna :)
TP: Jocke Eriksson förklarar TG väldigt bra i länken du postade: ”Det är många gånger jag sett tårar fällas i publiken när TG sjunger stillsamma arrangemang, nästan så att man rycks med själv.”
Viktigt detta att man bara nästan rycks med. Inte som att man faktiskt gör det. Fy för sinnesrörelse, där är jag helt med Jocke.
Benny: Vad anklagas Centue ha stulit? ”Jag är…”? Från femhundratusen andra texter i så fall?
PS, jag har lyssnat på den. De tar ett Stort Grepp Om Samtiden Och Säger Någonting Viktigt, folk älskar sånt.
Jag hade inte sett Bullis länk när jag skrev. Waldensten är ju pinsam, såvida det inte bara är hårdvinklat av Expressen.
Benny, lyssna för guds skull inte. Den e skitkass. Textgreppet är det inget fel på men Jocke Berg behärskar det inte, om en säger.
Det Bullis sa!
Nu finns den här på spotify
http://open.spotify.com/track/1FX8DIFvRcT8Oq4jN2FgAC
Kent…
H: Ditt lästålamod imponerar !
På tal om Kent: Lykke Li…
Läs, bra. Går utmärkt bra att applicera på svenska förhållanden.
http://www.collapseboard.com/features/columns/my-pompoms-are-too-droopy-some-thoughts-on-alex-turner-the-music-press-and-moving-on/
Har spelat in all punk nu. Fuck off.
f u c k o f f
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/efter-nazibraket-ett-informationskrig/
Det går inte att vara med längre. I samhället, alltså. Det här är ju en helt sjuk text. Idiotens egna exempel stämmer inte ens överens med de egna slutledningarna. Och då blir det ju bara pronazistiska åsikter. I Sveriges näst största kvällstidning. F U C K O F F .
Vilka exempel och vilka slutsatser?
Björn Wiman skrev bra idag, orkar inte länka ni har säkert redan läst eller sett i era facebookflöden, sånt som borde vara självklarheter men tydligen inte är det.
Länka
Det är ju en länk där?
En annan länk som inte får dagen att bli bättre.
http://www.unt.se/uppsala/ha-ha-vi-kommer-alltid-undan-3042246-default.aspx
Blir så jävla trött. Nazismen ska fucking dö. Men rättsväsendets behandling av fenomenet avgör om det är idéerna eller utövarna som kommer stryka med i första hand. Just nu är jag oroväckande likgiltig inför vilket det faktiskt blir.
Sen har vi den här skiten:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18550627.ab
Om SD-besöket på Norrlands universitetssjukhus.
mati: till Björn Wimans text. Den du länkade har jag lst, därav mina frågor. Såg inte riktigt någon argumentation i den.
Ja, alltså. Jons agerande var grymt. Men hur man agerar gällande patientsäkerhet har ju inget med det att göra, om det hade varit hans claim har han rätt tydliga riktlinjer att följa för hur man ska agera. Tycker det var rätt dåligt gjort av honom, i det avseendet. Klart det var en politisk aktion, och som sådan var dem grym.
Antar att det här är Wiman-texten: http://www.dn.se/kultur-noje/bjorn-wiman-ett-hakkors-ar-inte-klotter-en-nazist-med-kniv-vill-inte-braka/
Har inte läst igenom den än.
Kungtext. Mer sånt.
Själv vill jag mest bara slåss.
Ingen argumentation, men tyckte artikelförfattaren insinuerande. Ska copypasta lite vad jag tänkte på sen när jag är med dator.
Wimans text är svinbra. Kvällsposten-länken är ett typexempel på den tyvärr rätt populära glidningen, kålsuparargumentet. I natt tyckte jag den var a new low, till och med. Men notera klockslaget också. Var lite känslo- samt radiostyrd.
Scott Asheton rockar med Ron i himlen nu.
Lätt roligaste FB-gruppen: https://www.facebook.com/groups/354413891365568/
Tycker också att Expressen-texten var stötande. Att tala om ”informationskrig” antyder ju t ex att ingen sida är bättre än den andra.
Bättre bild, men den har ni kanske redan länkat till?
http://www.aftonbladet.se/kultur/article18543625.ab
TP: Ja, fy fan för det där. Cirka femton organiserade medlemmar av en militant organisation som muckar gräl med förbipasserande, hur lång tid tror befälen att två poliser ska kunna vänta på förstärkning NÄR det händer nåt som de faktiskt har rätt att arrestera dem för? Och på vilket sätt stör inte deras propaganda ordningen? Om en ensam person på samma plats högljutt skulle börja anklaga förbipasserande invandrare för att vara parasiter och lägre stående – hur lång tid skulle det dröja innan den personen blev omhändertagen? Retoriska frågor dårå och slå mig i huvudet med en lagbok…
Söndagsångesten total, jobbade senast 13 december.
Och XP dör 8 april? Uppgraderar jag till 7 har jag inga drivrutiner till ljudkortet. Mer ångest.
Scott Asheton. :(
RIP
Hjon <3
Ja rubriken, till att börja med.
Och det här, tillexempel, som ett exempel på att kanske vänstern hade sig själva att skylla, artikelföfattarens lilla ”dock”.
”Det började lugnt med den feministiska demonstrationen ’Ta natten tillbaka’ på Möllevångstorget. Den hade dock marknadsförts i aggressiva ordalag på Facebook: ’Vi är jävligt trötta och jävligt arga. Trötta på att leva efter andras regler och villkor. Arga för att de tror att vi tänker anpassa oss.!”
Och att det här får stå oemotsagt:
”Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) har också uttalat sig för Expressen:
– Vi har haft exempel på det tidigare i Sverige. Vi hade Lasermannen för drygt 20 år sedan, vi hade Peter Mangs i Malmö för bara ett par år sedan. Det rörde sig om liknande motiv. Man vet att de här grupperna triggar varandra till att ta till allt värre och värre våld.”
Ursäkta? Grupperna triggar varandra till våld? Invandrarna triggade Lasermannen och Peter Mangs? Jag fattar ju (antar i alla fall, hoppas) att det är ett fel, en felsyftning, men man får fan tänka på vad man skriver i Expressen! Särskilt om sånt här. I ljuset av exempelvis det här: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/patrik-svensson-hotet-kommer-fran-hoger/
Nitad, gud vad de är bra.
Fast dagen tillhör ändå Pop och Rock Action.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3NJOazxXrwyAnWJ7Pzuep5
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3NJOazxXrwyAnWJ7Pzuep5
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3NJOazxXrwyAnWJ7Pzuep5
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/3NJOazxXrwyAnWJ7Pzuep5
Matti: gällande det första, kan det bara anses ett exempel utifrån din egen tolkning. Det är i så fall ditt exempel, inte hans. Jag tvivlar på att artikelförfattaren avsåg att skriva in ett exempel på att ’skylla sig själv’. Tror du det?
Det andra är en klantig summering. Karln kan ju knappt skriva, så visst. Men vad är det för slutsats han drar? För annars är det ju inte exempel, utan bara en dålig sammanställning. Du har såklart rätt om konsekvenserna av slarvet, men jag tar det nästan för givet på Expressen.
På ämnet: exakt alla medier återger Krimvalet med att ’de rösta ja’. Det är helt obegripligt, eftersom man inte har kunnat rösta nej.
INTE PÅ ÄMNET MEN PÅ TEMAT DÅLIGA JOURNALISTER
Benny är på hugget!
Jajävlars vad jag älskar the Stooges!
tp: jag också. de var så jävla grymma.
Älskar också Stooges. Ingen rockhistorisk kanonisering kan döda dem.
Matti, vad var din utgångspunkt för Stooges-C60:n när du gjorde den?
H: Jag ligger hemma i förkylning. Gästboken är bättre än Candy Crush Saga.
Men allvarligt, vad ska vi göra åt nazismen?
Benny: Inte behöver du ursäkta att du är on fire i gästboken! Jag menade tvärtom.
Även om jag själv hellre pratar om Stooges och The Americans än nazismen. Såg debatten mellan Fridolin och Åketönt igår, ångrar det. Jag blir så ledsen.
RIP Scott Asheton.
Benny: Som jag sa, känslo- och radiostyrd: slutledningar hit och dit, jag tog till lite överord där i natten, i affekt. Men, jag tror att artikelförfattaren menade så i exempel ett, ja. Kanske inte hans åsikt men för dramatisk effekt.
Och felskrivning eller ej, jag håller ju med dig om att det antagligen var en sådan.
Men det är det där övergripande, jag tycker det är mycket sånt nu, att media verkligen kommer med åsikter förtäckta som objektivitet. Jmfr: Soran Ismail-gate, Stefan Jarl-gate etc. Och så denna kvällstidingsvurm för att ”problematisera” på nyhetsplats. Man borde ju ha någon slags magkänsla,(fuck it: heder till och med) och inse att är man inte oavkortat antinazist så är är det rätt nära att vara pronazist.
Som det är nu, alltså, jag orkar inte. Att, från att inte ha brytt sig om andra orättvisor än rent opportuna innan (som rätten att äta kött på Way Out West, typ), plötsligt stå upp för nazisters rättigheter, deras yttrandefrihet, är som att stå upp för pedofilers rättigheter. Det är att visa förståelse deras handlingar. Det är fan vulgärt. Fel och vulgärt.
Jag tycker avståndet mellan tredje statsmakten och folket (Folket) vuxit oerhört de senaste åren. Det är obehagligt.
Jag behöver inte ens ta på mig foliehatten för att se exempel på detta i helt andra sammanhang. I hyllningen av allt mediokert på kultur- och nöjesplats. Tänker exempelvis på aktuella släpp av aktuella svenska artister.
Nu kan någon säkert tänka att jag är samma kålsupare. Med ett elitistiskt perspektiv på den kultur jag själv är en del av, och bidrar till. Men alltså, jag är bara en person. Den ”makt” jag eventuellt har ger jag gärna bort.
Stoogeslistan: Ja, alltså, mest det vanliga bara: de grymma låtarna. Har dessutom för mig att det inte fanns så mycket på Spotify just då med dem, så kanske är det lite konstiga versioner av somligt. Men jag minns inte så noga. Det kanske var mer när jag gjorde min Doorslista i samma anda.
En grej kan jag ju säga i alla fall, och det är att jag är medveten om att man kan debattera vad som verkligen är Stooges. Men jag tänker att om varken bros Asheton eller James Williamson är med så är det inte Stooges.
Hade kunnat jobba lite mer med låtordningen. Välja antingen en kronologisk approach, eller satt ihop listan mer som ett album, komponerat lite bättre.
Skulle åkt till farmor idag, och sett en pjäs i Boden. Men blev hemma av olika anledningar och jag har inget kaffe. Det sistnämnda innebär att huvet håller på att explodera. Ska lomma iväg och köpa, men solen skiner så fruktansvärt starkt ute, jag kommer att explodera som en vampyr. Det är en lose-lose situation just nu. Haha. Lose. Stooges.
Jag skyller journalismens tillkortakommanden på 80-talisterna. Dom borde ha blivit lärare och sjuksköterskor istället.
Inte ska du ge bort nån makt, dömhövve. Den är bra där den är. Men det här med nazismen är riktigt bökigt.
Har Kåre nån lösning?
Nä, men du vet. Ett visst tolkningsföreträde, eller utrymme i alla fall, i media har jag ju. Jämfört med somliga sjuksköterskor och lärare. Och jag tycker det är stört fel.
Nazismen: först och främst bör man ju skriva under på det där i Sydsvenskan. Jävla Erik Helmerson, så sjukt ryggradslöst att inte demonstrera mot nazismen för att man är rädd för antinazister.
De som inte demonstrerar för att de är rädda för nazisterna kan jag förstå och sympatisera med, det våldet är ju helt reellt ha det ju visat sig.
Och därför undrar jag också vad vi ska göra med nazismen. Jag är superrädd för nassarna, vill inte bli förföljd, inte få stryk. Det gamla vanliga. Men nåt måste ju göras. Jag, (vi) måste göra nåt.
Men alltså, jag måste säga det, vi har gjort en skiva nu (jag, Anton, Frans och Henke) och den är så sjukt bra. Försöker vara cool och lyssna på annat, men det går fan inte. Södra Sverige heter den/vi. Den ska komma ut så fort det bara går. Mer info om detta snart.
sweet med punken, för jag antar det är den som är punken.
Ja, kul med punkskivan.
Nu skriver jag lite från huvudet, så om det blir ovanligt korkat är det därför: att Jimmie Åkesson får debattera bensinskatt med Fridolin, som om Sverigedemokraterna är ett riktigt parti och inte ett gäng rasistiska tokskallar. Han är numera helt obesvärad av Sverigedemokraternas förflutna eftersom han vet att ingen bryr sig. Och jag är också rädd för nazisternas våld. Det känns som en tidsfråga nu innan någon blir ihjälslagen (igen). Men mainstreampolitiken då? Det offentliga samhället? Jag är rädd att naziskräcken bidrar till Sverigedemokraternas normalisering (de är ju inte nazister) osv. Och det här med personvåld kontra systematiskt våld: att det är värre att en trevlig svensk får stryk av nazister i Uppsala än att vi utvisar asylsökande.
Word på normaliseringsgrejen.
Men det är väl ingen som sagt att det förstnämnda är värre än det senare? Det tas ju upp nu, i kontext av övrig nasseskit. Jag tycker ju, personligen, att Alliansen och alla deras jävla dumheter också bidragit en hel del till SDs frammarsch OCH till nassarnas.
”Men det är väl ingen som sagt att det förstnämnda är värre än det senare? Det tas ju upp nu, i kontext av övrig nasseskit. ”
Alltså, här menar jag, i den här tråden. Du kanske menar en allmän tendens.
Menade en allmän tendens. Att det är lätt att ha nazisterna som fiender, men det verkliga problemet är ett annat. Lätt att vara antirasist i att man typ inte säger rasistiska saker, svårare att faktiskt bryta segregationen. Menar inte att blanda bort korten med att allt är åh så komplicerat. Absolut inte. Men när Jimmie Åkesson pratar bensinskatt på teven så tänker jag att nazister med kniv kanske fått lite för mycket fokus. Men jag är inte säker. Det är ju jättejättebra att det äntligen börjar kännas som att det finns en liksom bred och stark antirasistisk opinion. Även om det kommer innebära att vi får massa sugig politisk kultur (ej att förväxla med bra politisk kultur).
Vänta, jag vill bara vara jättetydlig för säkerhets skull: jag menade alltså inte att relativisera nazistvåldet, menade inte heller att någon annan här haft fel fokus.
”Det holländska stjärnskottet Dyro fick sitt stora genomslag förra året och är nu den snabbast växande DJ/producenten i världen. ”
Hur vet man att han växer snabbast? Är det nån Kurt Olsson-magi?
Men vad gör vi åt det? Inte åt den överlånga DJ:en då alltså.
Vad kan vi göra, egentligen? Vi kan käfta emot när vi hör rasistiskt skitsnack i våra vardagliga liv, men som tidigare konstaterats är hela den offentliga debatten fucked. Vad kan vi som enskilda personer göra åt det? Jag är uppgiven.
man vet faktiskt inte säkert om barnet utmanade pedofilen innan. barnet bråkade med pedofilen. pedofiler är tokiga men det är barn också.
Gear up and hunt them down.
Har inte tid. Fler förslag?
Paddington DC fortsätter att ta över Spotify. Nio album nu, är det väl? Och en EP.
Alltså, Unit och United hade jag inte hört innan. Sjukt bra skivor. PDC for life.
skräddare: Men exakt. Precis så håller de på, liberalerna.
Ett stort problem med att bemöta nassarna är att de redan valt våld, dödligt våld till och med, och allt ter sig rätt verkningslöst jämfört med det. Finns ju knappt något annat än att låsa in dem och begrava nyckeln på havets botten. Men snuten gör ju inte det! Och det är ju bara de som får/kan.
Kanske en naiv och alltför självklar spaning, men jag kommer inte längre. Jag är paralyserad av indignation. Och av rädsla.
Tidigare under kvällen har Robert Hannah från FP ondgjort sig över rasismen mot ”etniska svenskar”, i debatt på Aftonbladets 20 minuter. Tydligen har han och partikamraten Simona Muhamsson knåpat ihop en debattartikel i ämnet som publicerats i DN. Tack för att ni vattnar ur debatten och tar bort fokus från nassarna och den strukturella rasismen, dumjävlar. Öppnar man fönstret nu kan man höra SD-asens frenetiska runkande till utvecklingen. ”Ååååh, jaaa, den vite mannen är förtryckt!” Jag hatar allt.
Följ Stalle på Instagram. Han e helt snygg på sina selfies där. Idag kalla ja han ”snyggjävel”.
Ang. våld. Jag är väl inte pacifist direkt, däremot är jag nog kristet präglad i att jag tycker att det är lite ädelt att få stryk. Det är min instinkt, sjävklart är det inte en helt oproblematisk hållning det heller. Machoskräck/machohat föregår alla mina politiska övertygelser. Jag har svårt för det våldsromantiska och macho hos Afa, och den sektliknande självbelåtenheten, och jag litar inte på Afas agenda och jag tror ju inte på kampen mellan gott och ont. Men: ja, det var ju en jävla tur att Afa var i Kärrtorp. Det var inte polisen. Polisen verkar behöva en stor, fet kriskommission.
Men lösningar, nu är jag inte lika mycket expert som säkert flera andra här, men jag tror ju på helt vanlig demokratisk socialism: bostadsrätter, trygga anställningar, skola, vård och omsorg, fördelningspolitik.
Naivt och självklart härifrån också alltså.
Det här, som symbolisk handling, tycker jag är vidrigt bortom ord, Gävlemoderaterna vill stoppa hela fristadssystemet i Sverige:
http://www.svt.se/kultur/konst/gavlemoderaterna-overklagar-fristadssystemet
Moderatjävlar. Och Folkpartisterna hjort pratar om. Läste precis deras artikel i DN. Inte kloka.
Jag tror som H fast på hyresrätter. Och vad ska vi göra åt just smr och svp och de dårarna.
JAG MENADE HYRESRÄTTER
HEERREGUD
JAG SKREV FEL
Alltså shiiit, att jag skrev att jag tror på bostadsrätter som första exempel. HYRESRÄTTER menade jag. Det är som när man blandar ihop höger och vänster och måste känna efter med handen så att man säger rätt. Jag menade INTE bostadsrätter, jag menade hyresrätter.
Ja alltså, alla de där åtgärderna låter bra, jag är game, men vad kan vi göra kortsiktigt? Det är bra att bygga upp samhällets immunförsvar mot fascistisk idioti, men vad gör man när det redan är infekterat?
Jag har inte riktigt tagit in det med nazisterna. Jag tror inte jag kan, jag tror det skulle bli för svårt att fortsätta då.
Jag tycker det är lite konstigt att H älskar bostadsrätter så mycket. Jag hade nog gissat att han tyckte det var viktigt med hyresrätter också.
jag är verkligen snygg
Beslutade mig för att se senaste Walking Dead, och det gjorde jag rätt i. Bästa avsnittet på sjukt länge. Så otäckt och nattsvart att jag knappt mäktade med det. Det är precis den där sortens avsnitt som jag har önskat mig av den här säsongen, och äntligen fick jag ett. Hade det inte varit för de där röstpåläggen på slutet hade det varit perfekt.
Jetzt: överdosera skojiga djurvideor för att kunna somna.
Jag gick in nu för att skriva nåt om Walking Dead, såg just färdigt. Åh herregud. Minns inte när jag grinade åt en tv-serie senast, hade definitivt inte grinat åt Walking Dead förut.
Men exakt samma här. The Horror.
Kjöller har gått för långt. Alldeles åt helvete för långt.
Dagens ledare? Ja. Helt sjuk i huvet ju. Den där jävla Men-du-då-retoriken, man skäller ju på femåringar om de kör med den. Men vuxna människor på ledarplats i största tidningen? Man baxnar. Men som belägg för mitt påstående om att tredje statsmakten befinner sig på en egen planet är det ju textbook.
”I hate violence, but I hate you more”
Kungen av lågpassfilter.
PDC <3
Av någon anledning hamnade den här låten på repeat.
http://open.spotify.com/track/0oX31npeJzRoRFwcKFB5zK
Frånsett referensen, är låttiteln Dead Cluster det bästa jag sett sen Adam.
Neu Dawn är ju ännu coolare!
Marslista, sent omsider. Temat var egentligen bara att jag la till låtar eftersom på en lista och så blev det för många för en C-60, så jag delade upp dem tematiskt lite, pyttelite. Det är ju svängig musik på den här, lite från sidan liksom. Organiskt elektroniskt och exakt akustiskt. Och så romantiska klassiker som inramning.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7lYrvtJGQnHny2ieohpwtY
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7lYrvtJGQnHny2ieohpwtY
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7lYrvtJGQnHny2ieohpwtY
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7lYrvtJGQnHny2ieohpwtY
Men fan, man gör en C-60 med Peter Gabriel, i fredags. Och så är plötsligt alla skivor bort. En låt kvar. Jag som ville mysa.
”Jag som ville mysa.”
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
Äh, lyssnar på nya Twilight i stället. Bra skit,tror jag.
Tror jag vill recensera den. Första recensionen på flera, kanske fyra, månader i såna fall.
Tycker inte det kommit så många skivor man måste tänka på hittills i år. Inte som jag har hört i alla fall.
MysMatti!
Både Kjöller och Helmersson är så jävla värdelösa. Senaste veckan visar att ingen av dem har demokratisk kompass överhuvudtaget. Sjukt att de får hållas.
Förresten, tycker Perfect Pussy-hypen är välförtjänt. Grymt band!
PDC – helt knäckt av hur bra det är. Helt knäckt. Igen.
Matti: Tycker jag inte. Eller jag fattar den inte helt, det blir som en tankevurpa. I hövve, alså.
Vad är det du inte tycker?
Att Neu Dawn är coolare. Är det Neu åsså zombies eller Joy Division eller gudvetvad? Jag fattar e n t e.
Inte bestämt mig om Perfect Pussy än. Känns som en skiva jag köpte 2002, på det ofräscha sättet. Har de nån låt man kommer minnas efter sommaren? Är det rock eller räknar de bara? Men med inte bestämt mig menar jag att jag inte har bestämt mig. Jag är mer skeptisk på grund av hype än jag hade varit minus hype.
Sista meningen var meningen som en positiv avrundning, inte så bistert som det ser ut.
Ja, jag hittade skivan och googlade efteråt och då var det Pitchfork hit och Vice dit. Men det låter ju grymt. Som Om Crass hade haft gruppsex och nio månader senare kom Iceage.
Lugn bara lugn, här är min C-60 för maj 2013.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1gvgN4vmzg7TaKjUtH2gjV
Lugn, bara lugn, här är min C-60 för maj 2013.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1gvgN4vmzg7TaKjUtH2gjV
Lugn, bara lugn, här är min C-60. För maj 2013.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1gvgN4vmzg7TaKjUtH2gjV
Lugn, lugn, bara lugn, här är min C-60 för maj 2013.
http://open.spotify.com/user/karlitos/playlist/1gvgN4vmzg7TaKjUtH2gjV
HAhahaha. Plus att båda har Funnel of Love med!
Jag är ikapp med The Americans nu. Nån mer än Matti som kollar?
Vad tycker du? Jag älskar, men det vet ju alla.
Skrev förra.
Det är ju inte precis C.R.E.A.M, men ändå grymt: http://www.youtube.com/watch?v=Mvg6nJb5M38
The Americans: Älskar känns plötsligt som ett stort ord, men jag tycker att det är skitbra. Gillar att hela spiongrejen behandlas som ett parti schack typ. Politiska aspekter är praktiskt taget nil, förutom att alla är överens om att maten är bättre i USA typ. Samma med etik och moral, även om ett visst långtgående bedrägeri börjar kännas ganska plågsamt. Det är kul, invecklat och spännande.
Matti, reagerade du på sexualiseringen av dottern vid några tillfällen i första säsongen? Bara undrar, jag tyckte att det var rätt obehagligt liksom eftersom det de facto är en barnskådespelare.
Så här! http://www.etc.se/ledare/nar-liberalismen-slutat-utvecklas
(Ny-) liberalismen, som jag alltid uppfattat den: det totala förnekandet av strukturer. Eller snarare strukturella orättvisor. När jag känner mig positiv till samtiden (och det är långt mellan gångerna) så får jag för mig att vänstern kanske äntligen så sakteliga slutar be om ursäkt för kommunismens (öststaternas) uppenbara misslyckanden och faktiskt inser att synen på (framförallt) klass och fördelningspolitik är riktig. Och att liberalerna allt mer uppenbart står i kejsarens nya kläder och undrar vad det var som hände. Inte för att det är så jävla bra nu, inte för att det blivit bättre, men att det ändå är nån slags vår i luften. Att fler börjar inse att socialismen är rätt bra. Att liberalismen är en tunna som skramlar tomt.
H: njaej, inget jag tänkte på? Brukar annars vara extremt känslig för sånt. Men har föjt serien i realtid, så jag kan ha glömt. Tycker annars serien har varit bra på den sortens grejer generellt: låtit barnen vara barn, visat föräldrars oro ganska realistiskt. Bortsett från själva grundpremissen för serien: ryska undercoveragenter är väl inte vardag för ens promillesatser av någon befolkning någonstans på jorden. Inte ens på Sovjettiden.
Men jag kan ha fel, kan ha varit ouppmärksam. Tycker fö att andra säsongen, så här långt iaf, är ännu bättre än första.
Greider är lite för servil mot liberalismen, men tycker hans analys är riktig på det hela taget. Jag skulle ju önska nån sa HAHA, Nelson-style och pekade förlöjligande på dem, men det är ju jag det.
Jag reagerade på framför allt två tillfällen i första säsongen där äldre män stötte på henne, för att jag tyckte att det blev en glidning mot barnet som spelar dottern, att hon också blev sexualiserad när hennes rollkaraktär blev det. Svårt att förklara. Hennes vuxenblivande är ju annars ett återkommande tema i serien, men här tycker jag att det gick över nån sorts gräns. Annars håller jag med om att barnperspektiven har varit väldigt bra, familjetemat, och i överförd bemärkelse: att hela tiden tvingas kombinera en föräldraroll med sitt eget oberoende liv. Alltså, jag tycker att det finns nåt där som inte bara handlar om undercoveragenter, om du fattar.
Kanske var överkänslig, därför jag undrade om du hade tänkt på det.
Ja, jag fattar och tycker det är en av de allra bästa grejerna med serien.
Minns ett avsnitt där de liftar hem från skolan, eller nåt shoppngcenter eller vad det är, där den de får lift med visar sig vara ett äckel. Är det det du tänker på? Visst slog de honom i huvet med en flaska eller nåt? Det fanns ett par avsnitt i första säsongen där de försökte etablera karaktärerna, men de visste inte riktigt vilka alla var än. Minns det som ett svagare avsnitt i alla fall. Men de avsnitten finns ju i alla serier, även de bästa. Oftast poleras de bort eftersom. Om serien fortsätter vara bra i alla fall. Lex Sopranos, lex The Wire etc.
Lite OT, men bara lite: om du/nån gillar kalla kriget-känslan i Americans så borde du/alla se Rubicon. Mil bättre än Homeland och Tinker Tailor (…) och alla andra moderna försök att återskapa THree Days of Condor, THe Conversation etc.
Liftaravsnittet var alltså ett sånt sämre avsnitt.
I nåt av de första avsnitten raggar nåt slemmo på henne när de är och köper kläder, några avsnitt senare liftaren som börjar ragga på henne. Tyckte det var obehagligt på fel sätt, men det har i alla fall inte fortsatt.
Ska testa Rubicon vid tillfälle.
Alltså helvete! Vilken guldpärla det var i din marslista Matti! J.J Barnes var ju magisk och samlingsskivan som låten på din lista kommer ifrån ”best of perception & today records compiled by DJ Spinna and BBE Soundsystem” är det bästa jag hört på länge.
Haha matti – ja, det är väl så du jobbar. Kollar in att jag har Funnel of Love med och snor idén till din spellista. Typiskt BD.
Typiskt SS.
hörni alla ni som fått ett ex av dödsfest vinylskiva och inte kunnat lyssna på den pga vinylspelarproblematik i hemmet. sprätta plasten och see and behold det är en cd med därinne nånstans som ni kan ta ut och spela i bilen exempelivs. weeeeeeeeee….
Woop woop Tian.
Lidija Praizovic fortsätter att vara jävligt obekväm:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article18567550.ab
Länkade lite på impuls, vet inte om jag pallar debattera eller om jag skulle ha något vettigt att säga. Menar inte att jag håller med, menar inte med att säga det att jag inte håller med heller. Gillar att hon håller på.
Hej ursäkta att jag stör…..tänkte ba att ni kanske ville lyssna…..jasså inte?…..okej…..lyssna inte då….jaja adjö adjö….eller jag lämnar den här iaf……. https://soundcloud.com/levande-d-d
Jag håller med henne rätt mycket iaf.
Och: Pojo Klapp klap klapp!
Konstnärlig stavning där.
Vet ni, jag älskar Wu-Tang Clan. Och Killah Priests första, vilket mästerverk.
Jag är i New York, blir alltid lite gästboksnostalgisk då. När jag var här i september 2011 (förresten i samma hus) gjorde jag gästboksdebut. Började läsa er mer intensivt, lyssnade på Anarkist och sen på flygplatsen hem smällde jag till med mitt första riktiga inlägg. Kallade mig Knullis (!!!) och frågade vem alla alias var i verkligheten. Haha. Kram <3
Eller kallade mig Knullpropellern först, sen blev det Knullis av det. Alltså, jag känner att jag måste ha varit väldigt oförstörd av offentligheten som vågade det???
Om nazisterna: Vilket språk kan en prata med de som bara verkar vilja uttrycka sig i våld? Som verkar känna sig bekräftade av att hamna i våldsamma situationer? Jag vill inte slåss fysiskt iaf, skiter på mig bara vid tanken, men har också svårt för att ge mig in i diskussioner även med människor som jag till nästan hundra procent tror aldrig skulle slå mig. Bara för att argumentationen känns våldsanknuten och tonen hätsk. Som om det var krig. Det ger mig adrenalinpåslag på dåligt sätt och det märker jag på en gång begränsar min förmåga att tänka och uttrycka mig. Märker inte de det?
knullpropellern? haha.
Ja, det är när en liksom har en stökig virvel i bakhuvet du vet.
Avskyr att ligga vaken såhär dags, och allt dåligt snurrar runt i huvudet.
jaså knullrufs. jag trodde det var nån asiatisk ställning typ
Och nu är jag hemma utan kaffe. En skärseld är det.
Åh fifan.
yranklara: stiff little fingers, tiger bell och brända barn.
Jag är förkyld.
för mig är det kört
Förlåt. För den bandlösa basen på första låten på mitt senaste c-60. Och förlåt för att jag ber om förlåtelse på en torsdag.
Det enda som funkat idag är punk, pre- och post-.
Know Your Product med The Saints, vilken perfekt låt om det inte varit för blåset.
mmmmm. fläsk. sitter i bilen dit nu. 200 mil, men fläsk är ju fläsk, och en spade är ju en spade:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/20-ton-grisar-valte-i-rondell
jo, förrestenm. jag tutar förbi östersund om ca en, två timmar. om någon har ett släp så kan denne få åka med, om han håller tyst, och låter mig välja musiken.
Jag gillar blåset på saints andra! På tredje däremot blir det övermeckigt.
Vänta, Kraftwerk funkade också! Bra dag ändå och snart är den äntligen slut.
Hör upp lingvister, dags för språkreform! Vi måste slopa ”någon” i ”någon annanstans”!
Annanstans är ett helt specifikt ord, omöjligt att missförstå om man överhuvudtaget känner till det.
Vad sägs? Med eller mot?
Mot. Vidare. Mot
Instinktivt tolkar jag ”någon” i ”någon annanstans” som att platsen som åsyftas inte är bestämd eller känd, typ. Kanske inte alls funkar så egentligen, men det gör mig ändå lite sugen på att ha kvar ordet. Eftersom jag är en så osäker människa.
jag håller med om vad Benny kommer att säga.
Här är min poäng, hjort: vad betyder ”annanstans” utan ”någon” innan? Samma!
skräddarn: Inte jag! Jag är inte rädd!
med annanstans eller mot annanstans? ingen annanstans ser jag det.
Ingen? Fan! Hela idébygget föll!
matti: Ja, egentligen är det nog så, men av någon anledning tolkar jag det extra ordet som att man poängterar en ovisshet, eller vad jag ska säga. Om jag exempelvis skulle knacka på och fråga om du var hemma, och skulle få svaret att du är ”annanstans” skulle jag spontant fråga var detta annanstans är. Men om din fru/butler/talande katt skulle säga att du är ”någon annanstans” skulle jag tolka det som att vederbörande inte är säker på var du är, eller inte vill tala om det för mig. Typ så tänker jag. Att man genom att använda ”någon” kan vara lite extra vag, vid behov. Men det här kanske bara verkar logiskt i mitt eget huvve.
Om ”annanstans” vet vi bara att det inte är här. ”Någon” blir trots allt nån sorts specificering, att även om vi inte vet exakt var så talar vi i alla fall om en av alla platserna som inte är här. Utan denna specificering blir annanstans en helt abstrakt icke-plats. Som så här: http://m.soundcloud.com/hannahirsch/annanstans
”Det finns ingen annanstans” heter en bok av Henrika Ringbom, ”Alla platser där du inte läser detta” heter en av Pär Thörn. Båda så fantastiskt plågsamt vackra titlar.
Pär Thörn gillar jag, det lilla jag läst. Han får mig att vilja prova Vitaminix.
Idag har jag varit annorstädes, det var ju trevligt. En föreläsning i näringslära, nu vet jag lika tvärsäkert som föreläsaren att det är olämpligt att äta rapsolja, margarin, pommes frites, köpta småkakor, choklad och halvfabrikat. Att dricka läsk eller energidryck till det passar sig inte heller.
Senaste The Americans: sådär.
Nu har jag också sett senaste walking dead.
Herre. Jävla. Gud.
Förra avsnittet var skit, men jag ville inte säga det då. För jag är tacksam som en arbetardotter på julafton: Jag älskar er och vadhelst ni ger mig blir jag glad.
Men S04E14, alles fucking vergotten.
Till dess. Till framtiden, som är ljus. Ger jag er två låtar från mitt C60 som aldrig blev. Conny, hör du mig?
https://www.youtube.com/watch?v=sdCXWc5suq4
https://www.youtube.com/watch?v=NnkgQkC5RvA
Jo, men roligt med bordsbön. Och spänning på slutet! Mossad?
Conny som fyller år och allt!
Kuksvenska, Lite för många punkter på slutet. Men ni får nått obskyrt som tröst:
https://www.youtube.com/watch?v=7zTdSzQb_6o
”I stand alone, I stand alone, I stand alone, I stand alone”
Dör tillsammans.
Grattis Conny!
Eller nä, det var ett bra avsnitt. The Americans menar jag.
Hur proddat det än må vara, jag köper ”Gill’s veranda” hook, line and sinker.
Måste. Lyssna. På. Born Too Late. Ett. Varv. Till.
matti: Jag är inte med på din språkreform. H har fattat galoppen, och dessutom det poetiska i galoppen. När man tänker efter är ju ’annanstans’ ett helt genialiskt ord. När jag är lingvist jobbar ju nästan bara med verb och adverbial, p.g.a. mest intressant. Vissa adverbial kan bära rent logiska egenskaper, t.ex. ’inte’. Använder man det som satsadverbial, blir hela meningen Upp-och-ner vända världen. Man hänvisar till något, och sen säger man att det är precis tvärtom:
”Han är hemma, den jäveln.”
Han är INTE hemma, den jäveln.”
Sjukt coolt. Det viktiga blir då vad som faktiskt inte existerar i satsen (s.k. nollreferens). Och sånt är ju hissnande, som att stirra ut i kosmos när man är lite fullgubbe.
’Annanstans’ är ungefär samma sak som ett ’inte’, bara det att det (åtminstone ursprungligen) ska gälla rumsliga grejer. Som metafor blir det ju tiofaldigt coolt, eller när man hänvisar till t.ex. text eller internet (’Hon skrev det någon annanstans, inte i gästboken’).
OCH om man då skriver ’ingen annanstans’, har man att göra med en slags satssemantisk dubbelnegation (inte inte). Semantiskt och logiskt betyder det (som ni ju såklart fattar) att den entitet man refererar till BARA existerar där man hänvisat den, och utesluter alla andra logiska möjligheter. Extremt effektivt sätt att speca grejor.
En annan grej som jag tycker verkar vara lite missuppfattat om ’någon’ i sammanhanget: Det är alltså inte ett personligt pronomen avseende en männisch, utan utrum-variant även för inanimata ting, som skivaN och och byN.
Svenska språket har rätt många ord som ligger vägg i vägg med den fasta frasen ’någon annanstans’,
någonting
någonstans
varsåt (ska durå?)
nånvart
någonsin
I svenska sätter man ihop ord, vilket är en allmän och riktigt rolig tenens. Men frasen ’någon annanstans’ hann väl inte med något riktigt sammanfall i en kortare variant innan man ’låste’ svenska grammatiken 1905 (eller när det var), till skillnad från ovan angivna exempel.
Det finns ungefär tusen grejer till här som jag vill ha sagt. FÖR DET ÄR VIKTIGT OCH INTRESSANT OK HADE GOTT NÅN ANNANSTANS
Förlåt för slarvigt skrivet också, är i Lndn och förkyld.
Och om någon i satsen. det är ett reflexivt pronomen för den icke-plats man refererar till. Den måste finnas, för ’någon annanstans’ är ett objekt i satsen. Jag tror inte det är obligatoriskt, men det där handlar om hur transparent satsen blir, om den blir begriplig med eller utan ’någon’. Ordet ’ingenstans’ har det t.ex. inbakat. Förlagan ’annorstädes’ klarar sig utan pronomen därför att ordet ’städes’ är semantiskt tillräckligt för att folk ska fatta att det rumsligt (handlar om platser).
Nu sa jag måste i andra meningen, jag menade ’behöver kanske’.
Nej, nu händer det saker i gästboken vill jag lova. Matti tycker att det är roligt med middagsbön, kilo har köpt Gil Scott-Herons veranda, Benny blir takdöv och skriver om ”objekt i satsen”. Kanske ska du kolla det med en läkare.
dagens lyssnarmejl: Hälsa Ray Cooper från mig! Kul att ni kör honom i radio Jämtland.Jag är halvjämte i förskingringen och har faktiskt spelat lite med Ray. Jag spelar själv i ett gammeldansdansband som heter Leif-Billyz. Fyra musiker varav två med starkt jämtlandspåbrå!
Jävla bra att vi har Benny, så att man får lära sig lite en gång ibland.
Grattis på födelsedagen, Conny!
Takdöv? Jag höll mig till kvadrupel-post-regeln!
Jag försökte skämta om att du skrev ”satsen”. Jag försöker skämta ibland, det går sällan särskilt bra.
Det är ju P som skickat det där till radion.
Haha. Klart jag förstod, ibland är jag tyvärr inte roligare än att jag svarar rakt på skämtsamma grejor. Det är del av mitt handikapp.
Men åh. Jag förlorade.
ingen vinner mot benny, ingen.
https://www.youtube.com/watch?v=e2_vL24cNoI&feature=kp
H: Hahahahaha.
Åsikt: Orange is the new black är inte särskilt bra någonstans.
Du e grym du Mr Bee.
Styrt upp grejer åt Mattis nye band. Filmade lite vid inspelningarna, exklusivt bara här i jästboken visar jag upp det.
https://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
Hehehe.
Men den här skivan, fem kringler elleh?
http://open.spotify.com/album/6CyKigkGRtW3xTDZczqlRC
http://open.spotify.com/album/6CyKigkGRtW3xTDZczqlRC
http://open.spotify.com/album/6CyKigkGRtW3xTDZczqlRC
http://open.spotify.com/album/6CyKigkGRtW3xTDZczqlRC
Ännu en länk till Californication… snark. Snart slutar jag klicka på dina spotify-länkar, Matti.
hur är det nu ordspråket lyder igen; varannan öl, varannan vin eller ömsom vin, ömsom öl?
bra ordföljd där. gonatt.
nu vill man ju mest bara hem och knäcka en vinare. halvbra dag tills man får reda på hur jävla dumma en del människor är.
slickandet uppåt, sparkandet neråt. ät bajs.
H: Bwahahaha.
stalle: Varannan bärs, varannan vin, varannan bärs. Men berätta nu om skitfolket.
Vad var det jag sa?
Nu, dags för middag:
https://www.youtube.com/watch?v=MQMDMEtAvkg
”It’s not for me to know” med Ramones, det är den sorgligaste låten.
Vet inte vad som hände, men jag vill bara lyssna på Saint Vitus och Pentagram.
Jag står och lagar middag, inte för att vi är skönt kontinentala utan för att vir sämst, och tänker: mitt liv, byter inte ut det mot nånting.
Här kommer Jokkmokk hej å hå https://www.youtube.com/watch?v=0OCVK6IUbkg
När Hanenman dog hamnade jag i nån slags Slayerdepression och spelade mina gamla LPs en hel helg, endast avbruten för hela tidiga spelningar med dem på YouTube.
Jag vet inte, men nu finns Show No Mercy och Live Undead och de där finingarna på Spotify. Inte fanns de då? Minns att vi skrev mycket här då, om Slayer. Åh vad de är bra. Var.
Jag har ju ett postrockband som heter Hanneman King Hanneman. Eller hur att det är postrock och vi finns typ 2001, tänker jag rätt då?
Känns som att du driver med mig litem ne jag vet inte hur det tänker, om det är rätt eller fel. Men det är ett suveränt namn, Hanneman King Hanneman.
Förresten, den här skivan, Södra Sverige, gick så himla fort att göra att jag redan börjat tänka på nästa. Som jag ser det finns det två vägar att välja mellan. Men jag skriver för fort nu. Plus, såg ett citat här ovanför och blev glad! Schäkta att jag svarar i kod lite.
Grymt Jokkmokk!
Driver med dig? Nej, förutom att jag förstås inte har något postrockband och året inte är 2001. Men jag har tänkt rätt länge på att bandet Hanneman King Hanneman borde finnas, och när jag försöker tänka ut vad man spelar för musik med det namnet kommer jag fram till postrock.
Hahaha, ja postrock. Som Mogwai, fast allvarliga.
Jag älskar Linda Skugge för den här texten. Så mycket att jag addat henne på FB. Alla våra gamla konflikter känns som bortblåsta. Hoppas hon läser det här, hoppas hon accepterar.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/kulturochnoje/article18571612.ab
Hade de inte sålt hörlurar i tjorren på Arlanda hade jag dödat någon, antagligen mig själv.
Åh gud vad gott med bacon.
Kent: Man orkar nästan inte ens tänka, än mindre lyssna, på dem.
Fint väder ute, drar mig för att gå ut med barnen. Dåligt samvete. Vill bara sitta inne och pilla med datorn.
Nu repas Mitt sår med Nina och Ebbot på sång! Och Barbro är i huset!
Borde inte ”tjorren” stavas ”kiorren”? Benny?
Borde inte ”tjorren” stavas ”Tjorven”? Farbror Melker?
Egentligen heter det tjålla, men det begriper väl inte nån pga söderut bosatt.
Sprider dåliga vibrationer. En superkraft jag har.
På Tuna hette det tjålla. På Hertsön tjågga. Finntjågga till och med
Om man frågar somliga. Jag är väldigt, väldigt mycket från Norrbotten ikväll. Folk tycker jag är asocial, märker jag. Har ändå tatt av mig jackan. Men kanske man måste prata också.
I Sönnsvall hette det givetvis ’turken’ eller ’turklivs’.
Det har varit en så konstig dag. Gick upp klockan sex, rest och rest och rest och så pang bom sjunga två låtar så bra jag kunde (en miss, men ingen verkar ha märkt den). Och så eftersittning med bandet (som jag inte känner så bra som de känner varandra) och kulturfolk.
Det är invigning av en superstor Barbro Lindgren-inställning här på Dunkers i Hbg och det är väl därför Bröderna är inbjudna. Barbro är ju bokstavligt talat min livslånga idol och förebild. Så allt är inte så lite mäktigt. För mig i alla fall.
Anyhow, satt där ett tag på eftersittningen, har inte hunnit äta på hela dan men de hade lite plockmat. Och vin. (Låste ut mig från logen efter spelningen,så var först på sittningen.) Kände exakt ingen. Drog några glas vin men blev mest bara trött. Jag hade inte ens checkat in, så jag drog till hotellet med Mathias och hans familj och nu ligger jag här och undrar vad som hände.
Grejen är att adrenalinpåslaget är lika stort om man spelar två låtar som 15, så jag är ändå märkligt uppe i varv. Hoppas på nån slags efterfest ändå. Pga älskar alla Bröderna, alla elva, som vi var idag. Skulle vilja liksom gå ner i varv med dem. Men som jag skrev ovan, sprider för dagen ett förvirrat, lite obehagligt sken omkring mig. Det är naturligtvis inte meningen.
Men jag lade mig och nu ska jag kolla på utställningen. Sen spela igen, klockan 12 redan, sedan tillbaks samma väg jag kom. Till snön och snön.
Hur var utställningen? Är det liksom för vuxna, barn eller bådeoch?
Matti: <3 Så fint skrivet. Jag vill läsa en hel roman av dig när du är på det här humöret.
Sedan jag slutade dricka är jag ganska ofta "från Norrbotten". Fast jag märker att folk mest tänker att jag är värdig. Och inte tänker nån om dig att du är asocial. De tänker att du är en stjärna.
Ok förlåt men det är sant.
Bästa spelningen med Bröderna Lindgren! The Kids Are Alright. Dessutom är utställningen hur stor och cool som helst. Fick hålla tillbaka gråten hela tiden. Kändes nödvändigt att berätta det för Barbro sen, kändes inte ens lite pinsamt.
Nu går pågatåget strax. Får se om jag fortsätter liveblogga under dagen.
Igår, bacon med torsk. Idag, bacon med ägg.
Jag skrev ju att det fanns två vägar att gå, men det finns tre. Den tredje är rätt lik den första.
Matti: Den smala vägen, den breda vägen och hela vägen?
Hehehe, typ.
De fyra sista BQ-skivor, hatet det triggar igång. Världen alltså, mänskligheten, inte bandet eller skivorna. Sjukt effektiv musik. Har dessutom inte ätit sen i morse, och lär inte hinna heller pga har fler tåg att passa. Och flyg. All Out War är känslan just nu.
En härlig känsla. Påminner om att frysa, att gå fort och tänka snabbt.
Förklara det här med ”att vara från Norrbotten” för mig. Jag har nämligen ingen sån etikett att gömma min asociala sida bakom. När jag inte klarar att prata med folk på öppna förskolan är jag bara konstig, inte ”från östra sörmland”, för det skulle fan ingen köpa.
Hann äta på Arlanda, hade tänkt en timme fel. Nu står jag ute i Stockholmskylan och lyssnar på Rudimetary Peni. Rätt gött.
Kboi: det är inget asocialt, eller jo. Jag svarar glatt och vänligt på tilltal. Och så blir det tyst. Om jag säger fel saker eller vad det är. Men rent generellt håller man ett avstånd, ursprungligen menat att inte vara i vägen, inte ta upp plats. Inga kramar, ytterlläderna på. Men vid 45 års ålder förväntas jag ha förmågan att ta seden dit jag kommer och för det mesta går det bra. Men igår var jag lite off i största allmänhet, och då glömmer jag det där jag lärt mig. Stress eller vad det är.
Och med ”jag” menar jag ”man”, tror jag.
Jag tänker ha variabelt ursprung från och med nu.
Hjort: Man SKA ju ha det! Att falla in i det exempelvis norrbottniska är ju idiotiskt. Svagt. Alla förlorar.
Åh, allt nervöst pladder man måste prestera för att täcka upp för er tysta och starka typer.
matti: Jag försökte mest skämta lite. Men ja, man måste ha lite olika lägen i sitt sociala liv som man kan skifta mellan beroende på situation, antar jag. Det blir väldigt lätt energikrävande för någon som är smått introvert, bara.
Jo, nä. Inte är det lätt inte.
Nu flyger jag. Pga superhjälte. Det har inte hänt så mycket, men Death Church, tredje varvet nu. Vilket bra band RP var! Påminner lite om Wipers faktiskt. Liksom inga finesser, inga utsmyckningar. Det är nog exakt det här folk gillar med Amebix, fast de är ju mer hårdrock/stenchcore. Rudimentary Peni är ju punk. Hardcore.
Med svagt menar jag nog bara mig själv. Har haft lite jobbigt med stammning och så bland främlingar, men jag har jobbat bort det, skämmet alltså. Stammningen är for life. Men så ibland så liksom glömmer jag, orkar jag inte. Det är svagt, jag tycker att jag är svag då.
Jag har hamnat framför nån dokumentär om barn i Aleppo. Bland det brutalaste jag har sett. Rosa ryggsäck, nallebjörn i ena handen och nån sorts automatvapen i andra, bokstavligen. Barn som utan drömmer om att tortera Assad och vet vad det betyder, och som drömmer om att de blir skjutna av krypskyttar. Fan.
Ursäkta korrfel.
Jag vill slå ett slag för No More Pain med RP, som kom typ 2008. Helt avskalad och anti-avancerad, bara kall och svart. De är verkligen ett av de allra bästa banden.
Matti: Menar du att du skämdes för stamningen igår? Jag ska på en dejt här i Amerika. Jag är helt livrädd för jag orkade inte lära mig prata ordentlig engelska i skolan, så nu när jag ska göra det blir jag helt osäker och stammar ännu mer. Kan inte minnas att jag har varit så här stamningsnervös på många år, inför dejten alltså.
Nä, det gjorde jag väl inte precis. Men det var samma känsla lite. Jag försöker vägra att skämmas för stamningen. Jag använde den som ett exempel mer nyss, här ovanför, fast jag var otydlig.
Den lyser igenom ibland bara, på samma sätt som det där med att vara från Norrbotten, nedärvda koder som bara är asociala i sammanhang utanför Norrbotten. Men Norrbotten tillhör ju också världen, och ibland orkar jag/kan jag inte liksom upprätthålla fasaden. OBS, jag menar inte heller att man ska lägga band på sig hela tiden, bara att det underlättar ibland i vissa sammanhang. Pratar inte om stamningen nu.
Lyssnar på No More Pain. Grym! Men nu är dagen slut, sov gott alla. Nån gång kommer ni att sova. En dag för alltid, men inte idag.
En sista grej bara, hittade äntligen in i andra skivan, Cacophony och den ÄR verkligen ett mästerverk, liknar ju inget annat alls, möjligen de där konstigaste Butthoe Surfers-skivorna (eller Crass konstigaste), men bara i konstighet. själva grejen, att och hur, den låter ju inte som dem. Det är helt eget. Svinkorta, meckiga asbra (post-) punklåtar som bara är, ja, det går inte att förklara. Alla borde lyssna.
http://www.punknews.org/review/12101/rudimentary-peni-cacophony-reissue
För mig är det norrbottniska mer en känsla av att stå vid sidan av, inte höra till, i stockholmseliten. Förvandlas då lätt till självförakt som det inte är mån idé att förklara för ingen skulle förstå, alla ba: va???? Är väl exakt som klasskomplex tänker jag.
Alltså det norrbottniska är ingen social kod jag lärt mig, det är en underlägsenhet som drabbar mig ibland. När jag minst anar det ba PANG BOM och så är den situationen hopplöst förlorad.
Ja, ofta händer det när jag har som minst anledning. Om jag typ skulle vinna OS skulle jag garanterat stå på prispallen och känna mig norrbottnisk.
Tänkte skriva en grej, men insåg att Kboi sagt exakt det jag ville säga. Allt dåligt som händer mig beror på Timrå. Och Centue.
Dessutom jobbar jag aktivt med att inte förklara för andra vad som är konstigt med just mig, eftersom det nog bara blir invecklat, tjorvigt och sällan korrekt.
Ja, jag förstår att det är något asocialt, men det jag var ute efter är att etiketten. Jag tycker inte det är riktigt ok att skylla allt det där på en så generell sak som ”att vara från norrbotten”. Det är lite som att säga att jag har jackan på för att jag är blond. Diskutera i smågrupper och kom med en lite djupare analys, så blir det redovisning sen.
Nä men KBoi, att vara från Norrbotten är lite som att vara från en koloni. Avståndet, underordningen, myten om det exotiska med oss och vårt län samt råvarorna som skeppas härifrån. Det är inte som att vara blond, så enkelt är det inte.
Jag menar lite så här: http://www.dagensarena.se/opinion/klyschor-om-forort-och-bruksort/
Jag förstod att det var det du menade. Don’t get smug about it. Tycker det är lite risig retorik att ställa frågor man har svaret på.
Och förresten vadå ”allt” det där? Kände mig obekväm, hade jobbigt med att kommunicera. Kände mig just då stereotypiserad snarare än gjorde mig det.
Menar, hade ju utvecklat mig beyond ”väldigt, väldigt norrbottnisk” (som fö var lite skämtsamt sagt, trodde det framgick pga den humoristiska meningarna om jackan och pratandet, direkt efter) flera gånger om innan du ställde frågan.
Så nu… OERHÖRT KRÄNKT NORRBOTTNING IN DA HO-OUSE.
(obs, skämt, det sista)
Dratt två kaff nu, på mycket bättre humör. Humorn lika dålig, dock.
Jag har också känt mig utanför när jag kommit till Sthlm, och jag har inget SSAB att relatera det till. Jag har förresten känt mig lika mycket utanför när jag varit i Luleå, eller Karlskrona. Men efter ett tag slutade jag ha jacka på mig på fest, drog en saulte vitsue och så vips hade jag tjugi nya bästa vänner. Nu har jag typ fyra hemstäder istället för en, saknar Luleå typ en gång om dan.
En bra social markör för hur man förhåller sig till sin hembygd är dialekten. Hur många norrbottningar känner ni som tvättat bort sin dialekt, jämfört med t.ex. västerbottningar eller jämtar? Jag skulle säga att det där med att norrbottningar inte är stolta över sin hemvist är baloney. Min uppfattning är att vi-mot-dom-tankarna i Norrbottens fall givit en tydlig regionalism.
Plus som krönikan Bullis länkade till.
Lidandet är relativt och det är såklart lika jobbigt för dig att inte kunna prata med/känna sig asocial på öppna förskolan.
Jag dricker hutlösa mängder kaffe idag, fortfarande sjuk. Det är totalvår ute och jag vädrar vårdepression.
Man kan såklart känna sig utanför i Sthlm fast man är från Sthlm till och med.
I min berättelse här ovanför så bidrog såklart att jag hade rest 160 mil på åtta timmar eller vad det var. Från Norrbotten till Skåne. Jag var bokstavligt talat väldigt mycket från Norrbotten i jämförelse med de andra i rummet (så långt jag kunde uppfatta i alla fall). Och Skåne är annorlunda jämfört med Norrbotten. Jag borde ha kunnat parera det.
Ber om ursäkt här, för att jag exemplifierar med mig själv hela tiden, men det liksom började med det den här gången.
Jag har ju också tagit av mig jackan och dragit en vitsue eller två. Och för det mesta kommer jag ihåg det med.
Förstod fö inte heller dialektfrågan? Känner betydligt fler norrbottningar som jobbat bort än övriga, men du menade tvärt om va? Annars fattar jag inte alls vad du menar.
Jag menade tvärtom. Då har vi olika empiri, den ska vi noga diskutera i bikupa nästa gång vi ses. Moderator: KBoi. Kl 15.30, Rosenbads konferenscenter. Välkomna!
Fortsätter glatt med att hålla två bollar i luften: Rudimetary Penis två första EPs är ju också vansinnigt bra. De gillar ju inte Farce så mycket själva, men jag tycker Penny Rimbaud är underskattad som producent. Allt på Crass Records som han gjorde låter rätt mycket som Crass på ett eller annat sätt och jag begriper ju att (särskilt) anarkoband har problem med det. Men Crass-soundet är ju så jävla bra, jag har absolut inga problem med det, som lyssnare alltså. Och även första EPn, som han inte gjorde, låter inte så lite Crass.
Jag hör(de) till och med skillnad på olika Luleå-dialekter tidigare, så jag kanske är överkänslig. Alltså, så fort någons tal alterneras när jag är 100% bekant med hur det var innan så tycker jag det är en ”eftergift”. Hör nog inte lika noga när det kommer till andra dialekter. Har t ex lite svårt att höra skillnad på Ö-sund – Sundsvall och Umeå-Ske-å. Så min empiri kanske sitter i samma jacka som jag tog av mig i lördags.
Tycker exempelvis Nord & Sydarna pratar väldigt mycket Ö-sundska. Och att Skator och Invsn verkligen kommer från Västerbotten, utom han, jämten.
I Umeå har de fö städat bort sin egen dialekt rätt duktigt. Det här med att folk under 50 numera säger ”Umeå” i stället för ”Ume”. Larv!
Umeås dilalekturvattning beror såklart jättemycket på att de har haft sån extremt stor (med norrländska mått mätt) inflyttning sedan, typ 1975 eller nåt.
Jag kan inte diskutera norrbottnisk identitet och självbild men: ingen klarar av att det sociala på öppna förskolan. De som gör det, eller tror att de gör det, framstår som ännu större freaks.
Vill egentligen prata RP, men hinner inte.
H: Received pronunciation? Ingen av oss är väl särskilt bra på engelska, förutom Kboi då. Med sin utbildning utomlands.
det enklaste är ju att inte gå till öppna förskolan alls. då för man vidare sina sociala gener på ett härligt norrbottniskt vis också. vi leker hemma, punkt slut.
RP seglar upp på topp tio alla punkband forever nu. Det bara sa PANG i hövet i natt. Och nu. Mitt liv är förändrat.
eller, ja leker och leker. förenar nytta nöje med nöje så det blir väl att skotta eller så.
sitter och lyssnar på metallic k.o och tänker att allt, precis allt var bättre förr.
Jag läste Nick Blinkos självbiografiska roman The Primal Screamer för nåt år sen, inte skrev jag om det här? Nick Blinko är Rudimentary Penis centrum, ska jag säga så att ingen känner sig utestängd. Den börjar som en rätt duglig genrepastisch på en gotisk skräckroman, består av dagboksanteckningar av en psykoterapeut som får en självmordsbenägen och svartklädd ung man som patient (som alltså är Nick Blinko). Själva romanbygget kraschar väl helt när terapeuten börjar redogöra för detaljer kring sin patients band och såna saker, men hela boken är väldigt rolig. Jag har svårt att avgöra vad som är helt uppdiktat och inte, en del saker är det definitivt och ingen har sitt riktiga namn osv. Det är väl möjligt att den distinktionen inte är helt tydlig för Nick Blinko heller. Och jag tycker liksom, även om det nog objektivt sätt är en ganska katastrofal bok, att det är helt genialiskt att skriva om sig själv till en romankaraktär istället för att skriva självbiografi. Eller liksom att göra det helt uttalat, för det sker ju ändå. Jag är inte säker på att boken i grund och botten är mer fiktion än någon bok som utger sig för att inte vara det liksom.
Min dialekt försvinner aldrig, den är där forever. Trots tio år i Stockholm och sånt. Men det kan inte ingå i någons empiri utom min egen: Mitt sätt att prata är mitt sätt att leva med min stamning. Då byter man inte dialekt hur som helst.
Två extremt otäcka missbrukare på bussen, pratade om vad man ska göra med jobbiga grannar. Hagelbrakare, man måste sätta ned foten. Utan ett uns skämt alltså. Undrar vad detas grannar tycker om dem.
Båda var tatuerade i ansiktet, den yngre hade en sån här smr-runa, pilen, på halsen. De hörde inte ihop men liksom fann varandra. Blä, hatar den sortens jobbig stämning.
Dom brukar handla plattor med energidryck på Kvantum sent på kvällarna. Då blir jag alltid så rädd.
Jag satt just på tunnelbanan mitt emot en man som hade SMR-runan tatuerad på handen. Jag tänkte att jag inbillade mig eftersom Matti just hade skrivit om det, men nu bildgooglade jag och det var samma. Vilken märklig slump. Eller såg jag fel ändå?
Matti, vad tror du att det innebar i praktiken att Penny Rimbaud producerade? Jag tänker att John Loder, som även spelade in Crass, var viktigare. Ljudmässigt låter ju första och andra sjuan rätt olika. Hittar ingen info på nätet om vems om spelade in första, ska kolla EPs of RP-samlingen när jag kommer hem.
I The Day The Country Died ondgör de sig över Penny Rimbaud, som många andra band. Och alla av samma anledning. Men även om han hade samma ideal för allt (vilket är diskutabelt) så låter hans produktioner hur bra som helst.
Det innebar iaf aggressivare sång och ”tunna” distade gitarrer.
Det står att det är nån vanlig dansbandsgubbe som spelade in första EPn, har jag för mig.
Är det anarkopunkboken? Jag tänker mig att John Loder borde ha varit viktigare för hur skivorna faktiskt lät. Men hårdare sång kan ju förstås ha varit Penny Rimbauds inverkan.
Jag läste en halv bok om Crass (tror att den heter The Story of Crass bara) men sen tappade jag bort den. Irriterande, för den var rätt bra. Problematiserande och inte bara hyllande.
Ja, anarkopunkboken. Vilket ord!
Crass signade ju band som delade deras ideal. Och de flesta lät lite som dem redan innan, RP är inget undantag: det är trumkompen, de melodiska basgångarna, mängden text, hur den levereras etc. Men Loder är ju väldigt mycket tekniker? Jag tror det är Rimbaud som ligger bakom ”likritningen”. Kanske paradoxalt om man vill vara sån och kritisera den praktiska anarkismen lite. Men jag är då rakt inte ute på det korståget.
Finns ju en helt ok Crass-doku. På YouTube t o m. Alltså, de är ju inte värsta humorgänget. Men de var fan coola. Tror de själva glömmer lite att de faktiskt var ett grymt band också, de var mer än skivbolag, politisk kraft och exempel på fungerande autonomi. Fast det är klart en sådan gärning kan ställa sig i vägen för lite skrik och trumma.
Jag har inte hört allt på Crass records, men likriktning? The Mob, Kukl, även Flux of Pink Indians höll på med sin egen grej tycker jag. Om band utvecklas delvis gemensamt i en scen och får impulser av varandra, det är väl inte nödvändigtvis likriktning. Sen kanske Penny Rimbaud härskade som ett anarkopolitiskt monster, eller det kändes så i efterhand, men musikaliskt är det ju hela tiden väldigt utmanande av allting. Både Crass och RP är ju band som utvecklades och prövade nytt hela tiden. Sen finns det väl massa annan anarkopunk som är minst sagt idéfattig, men tycker det känns orättvist i fråga om de här banden. Obs, jag fattar att det inte riktigt är så du menar. Jag skriver på telefonen med sovande onge i barnvagn.
Med Loder menade jag att det väl mest är i ljudbilden första och andra RP-eprna skiljer sig. Farce låter som att nån rattat mer med inställningarna.
Fast det är klart, om man själv var med i RP och har det perspektivet kanske man inte känner att det var på Farce man blommade ut med sitt eget uttryck. Och det var det ju inte heller.
Centuerala Studiestödsnämnden
Jag tyckte vissa Centue-låtar hade sina poänger när jag gick på högstadiet. Som den där Créme. Den tyckte jag om.
Ja, jo. Fast nog hör man att t ex Neu Smell är utgiven på Crass, och proddad av Rimbaud? Jag menar ju inte detta som något förminskande överhuvudtaget. Men särskilt Flux, RP (och Dirt) talar ju samma musikaliska språk. Sen fanns det två anarkospråk till: Subhumans och Conflict. Och olika dialekter av dessa. Alternative, Oi Polloi, Rubella Ballet etc. Och ett fåtal som var helt egna: Poison Girls och Zounds exempelvis. Men igen, det är ju asbra band, originella i sig ändå. RP har dessutom starka musikaliska likheter med de andra Corpus Christi-banden (och då kanske man kan prata om Loder som producent, tror han gjorde det mesta där, men jag kan ha fel). Men UK Decay och RP påminner ju om varandra. Sen kommer jag plötsligt inte på fler band, skriver mer sen. Jobbigt med telefonen.
Obs! Banden vi pratar om släppte ju oftast bara en enda singel var på Crass. Det var Crass Records grej lite: visa hur enkelt det är, och så skicka iväg banden att starta egna etiketter. Vilket nästan alla gjorde också. Menar bara att Penny Rimbauds styrning var väldigt kortvarig.
Står i alla fall ingen producent eller tekniker till första på EP-samlingen, så det var väl som du skrev bara den som råkade komma med studion. Jag skriver också mer lite senare.
läste ni om crass i the ex-intervjun i wire? rätt kul.
Blandar jag ihop Corpus Christi med Southern nu?
Nix. Vad stod det? Skriv exakt allt.
Allvarligt, vad sas?
Jomen det var precis så jag menade Bullis, att det inte är så enkelt. Men Matti, du exotiserade dig själv genom att säga att du var väldigt norrbottnisk. Det är kanske skönt att ha det ibland istället för att säga att man känner sig hjärnskadad eller nåt. Frågan var seriöst ställd och jag har inte något svar på den, så det var inte fråga om någon retorisk saltomortal. Jag kan av era förklaringar och förtydliganden inte tolka det på annat sätt än att ni använder ”norrbottnisk” som en etikett att ta udden av era egna tillkortakommanden. Och jag konstaterar att det måste vara lite skönt att ha ett plakat att gömma sig bakom. Jag har inget, utan står där med brallerna nere. Dessutom är jag vit, medelklass och högutbildad, så när det är motigt socialt är det bara hjärnskadan jag har att skylla på.
så mycket var det inte. ni får stycket om Chumbawumba på köpet
”The anarcho-punk association was certainly reinforced by The Ex’s collaboration with the British group Chumbawumba, in their radical pre-Tubthumping days: in 1986, the two groups formed a collective unit, Antidote, and recorded one album, Destry Fascism!, nailing their colours to the mast with bridling agitpop track titles like ”There’s no need to vote NF when there are 12 tory fascists in the cabinet” and ”We support all forms of resistance against this racist system”. Around the same time, The Ex struck up an ultimately abortive acquaintance with anarchist standard bearers Crass. ”We went to their house twice”, recalls Hessells. ”I’ll never forget it. We got a kind of interrogation into how politically correct we were. We were really the opposite! We don’t define these things in words or big theories so we failed them.” F-minus!” interrupts de Boer. ” That’s really how it felt,” laughs Hessels.”
Jag menade att du hade ett svar i åtanke, i den mån frågan var ställd till mig alltså. Och på så vis tycker jag den var retoriskt ohederlig. Jag menar, jag försökte verkligen förklara, men det dög inte. Tar lite illa upp av det.
Men ja, självklart är jag hjärnskadad. Däremot är jag inte medelklass eller välutbildad. Och dömer ingen om de är det heller, lika lite som folk dömer mig för det motsatta.
Eller vafan? Vad är det frågan om? Jag kände mig ensam och deppade ihop lite och ja, det är lika synd om dig. Kanske syndare då du du inte kan gömma dig bakom något.
Ursäkta svordomen, jag menar på allvar att det mycket väl kan vara värre att inte ha något som förenar en med andra i ens misär. Att lidandet verkligen är relativt. Men att det går ju båda vägarna liksom, oavsett om jag raljerar om mig själv som skogsvarelse utan fri vilja och förmåga att påverka min omedelbara situation FÖR ATT jag kommer från skogen, så tyckte jag synd om mig själv, tycker fortfarande det var lite synd om mig. Och jag förstår att det är ett lyxproblem, jag var inte i Helsingborg pga av trafficking, precis.
Sådärja. Jag både skrev och tänkte illa på telefonen. Kan i och för sig inte lova någon förbättring där, men jag skriver i alla fall på tangentbord nu.
Nog hör Crass, RP, Flux och Dirt ihop musikaliskt, men från där jag står ser det ut som en väldigt kreativ period, där ett gäng folk utmanade nästan alla regler för hur man gör, spelar, sprider och tänker på musik, ännu mer djupgående än till exempel no wave-scenen. Även om banden hörde ihop musikaliskt och kanske med Crass som ursprung.
Om Penny Rimbauds styrning var kortvarig kanske det inte var så mycket styrning? Utan att han var en kreativ impuls. Kanske just därför något man sen måste distansera sig ifrån, för att han var så viktig. Utan att ha läst den boken så tycker jag att banden låter orättvisa mot honom, som man är mot en förälder kanske. Så var han ju mycket äldre också.
Förresten hittade jag Crass-boken nu. Jag halvljög litegrann, för jag hade på känn var den kunde ligga nånstans.
Hejhej. Jag vill inte tjafsa med nån eller säga att nån är dömihövve. Alla vet exakt hur värdelösa vi kan vara, alldeles oavsett härkomst. Det jag tycker är samtalsämnet är väl snarare hur man hanterar det och vad man gör åt det, när det går på hövve.
Jag tror att Kboi menar att norrbotten-plakatet inte gills, i alla fall inte jämt. Det var lite det jag menade också, det är någon slags självuppfyllande profetia att hänvisa till sin särart för att förklara varför saker går på hövve, istället för att faktiskt konstatera det som allmänmänskligt att man fuckar upp eller är ledsen. Och att det därmed, i förlängningen, många gånger syftar tillbaka till ens egna tillkortakommanden, snarare än en strukturell orättvisa eller kulturell betingning. Metafor: Att vara från Timrå kanske förklarar saker, men ibland måste även en timråit se sig själv i spegeln och ta av sig jackan.
Inga sura miner. Fast TWD sög rätt hårt den här veckan.
Ser någon The Red Road? Ni borde.
Min första pappaledighet hade jag i Borås, där min fru fick ett vikariat och där kände jag inte en käft, life is very long when you’re lonely. Fick liksom cirkulera i lokalen och tjuvlyssna på alla de mammor som kommit i smågrupper om två och nu satt och diskuterade. Försöka hitta ett samtalsämne som jag kunde kapa. Har inte svårt att börja prata, men jag har svårt att sluta (och särskilt om mig själv (som ni märker)) och nu för tiden vill jag helst prata med människor som inte är idioter. Det hela kändes som när jag var sexton och ville börja prata med en tjej som jag var intresserad av utan större anledning. Efter en sångstund på biblioteket hade jag en klump i magen när jag frågade en mamma jag kände igen om hon kanske ville gå och fika?
Vad jag nu ville säga med det? Att jag känner igen mig.
Jo, KBoi, stå inte med brallerna nere på öppna förskolan. Och då menar jag inte bildligt.
Att slipa bort min Skelleftedialekt och särskilt mitt sävliga tempo var inget direkt medvetet val. Jag lessnade på att de rappkäftade örebroarna jag hängde med i min nya stad Uppsala alltid fällde kommentarer i luckorna mellan orden eller försökte avsluta mina meningar. Började prata fortare och mer forcerat och fick snart en smärre identitetskris då jag märkte att Skelleftedialektens nasala karaktär nu satt som handen i handsken på det örebrognäll komplett med regional ungdomslingo jag plötsligt märkte att jag föll in i. Vet inte om de märkte nåt och nuförtiden tycker jag att jag pratar som pensionerade brevbärare i Uppsala, men det tycker nog inte de.
Jag lyssnade på Feeding of the 5000 nyss, och nu på Stations of the Crass. Alltså, en stor skillnad mot RP är ju att Penny Rimbaud är så himla pigg på virveln, spelar marschtrummor nästan hela tiden. Jon Greville i RP spelar jazztrummor redan på första EP:n. Crass är stela som en pinne, medan RP har sitt psykedeliska drag redan från början, svänger och har mer konventionella rocklåtar. Jag tycker att senare Crass är mycket bättre, när de freakar ur. Penny Rimbaud blir en mycket bättre trummis också.
Crass, som jag alltså älskar, låter rätt mycket som ljudsatta konstnärliga och politiska idéer. RP låter som att de faktiskt vill ha ett rockband.
Lyssnar på alla EPs med RP nu. 69 låtar på en timme och 31 minuter. Rätt bra! Det är alltså ingen tvåtakt alls. Som Wires (eller Circle Jerks) första, bara ännu hårdare draget.
Jag tyckte att senaste Walking Dead var kul! Zombietunneln, claimed-gänget. Tror de lösa tåtarna kan leda fram till en rätt fet final nu.
Walking Dead var habilt, tyckte jag. På ett ställe i tunneln trodde jag mig se en blinkning till Bub från Day of the Dead, men det var nog bara en zombie med ett cykellås runt halsen. Tycker annars det är väldigt egendomligt hur godtycklig karaktärernas tillit till andra är i den där serien. Rick har genomgående haft svårigheter att ena gruppen, och det har käbblats om både det ena och det andra, men för personer som Governor och snubben i hockeyfrilla går allt betydligt smidigare.
Ja, men Rick är ju en sopa. Jag är rätt trött på honom. Allt på förtan hela tiden, mest självömkan. HAN är från Norrbotten…
Han är en sån där (karaktär) där varje ord han säger är det sista, varje sak han gör, varje tanke. Vartenda ögonblick är: Nu gäller det ALLT. Sista straffen i OS-finalen etc. Sportmetafor helt på sin plats.
Rick råkade väl mest bli chef för att han var polis, typ. Han är ju väldigt svajig och har ingen naturlig auktoritet. Guvernören var ju born manipulatör, och hockeyfrillan är ju supersmart och ska RÄDDA HELA VÄRLDEN. (jag älskar varje gång rödisen säger det, de MÅSTE ha haft kul åt det när de filmade)
Jag menar inte att Rick borde ha ifrågasatts mindre, jag menar att det är hans scenario som är det mest trovärdiga. Governor var fan inte trovärdig någonstans, särskilt inte som manipulatör. Mycket självsäkerhet och stora ord, men att han inte ifrågasattes som ledare under några som helst omständigheter är fullkomligt ologiskt. Inte bara en utan två gånger, dessutom. Det värsta är väl att jag säkert kommer sakna honom när Governor 2.0 dyker upp i nästa säsong.
Jag spelar akustiskt och läser lite dikter på Femtioettan i Skellefteå i kväll. Kockan sju. Kom, blir nog bra!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18604753.ab
Awww yisssss. Underbara ungdomar. Alltid lika roligt när SD börjar prata om ”allas demokratiska rättigheter” också.
Vad är det ni säger, ska man alltså inte lyssna på Ft5000 på öppna förskolan, elle vaäreom?
Almapriset till Barbro Lindgren! Yes yes och åter yes!
Åh, den svenska självtillräckligheten, tänker jag. Utan att säga att hon inte vore värd det. Och förlåt mig.
Helt onödigt skrivet av mig. Hade jag inte redan skrivit förlåt hade jag skrivit det igen.
Hon ska ju inte ha det för att hon är svensk, utan för att hon är bäst. Hon borde få Nobelpriset. Helt på allvar tycker jag det. På Facebook är det en del feminister som är sura för att hon får Almapriset. De är idioter och vet ingenting. Jag funderar på att inte vara vän med dem längre.
matti: Varför är de sura? Jag är inte påläst och ser inte kopplingen.
Vem är sur? Jag har uteslutande sett jubel på Facebook.
Jag är inte sur heller, och definitivt inte på Barbro Lindgren. Men jag tycker att det är trist att ett pris som har möjlighet att lyfta fram barnkultur från precis hela världen redan används för att lyfta fram en svensk. Vi som tycker att vi har bäst barnkultur i hela världen, som har så litet intresse för utländsk barnkultur.
Men jag vet ju att inte minst du avgudar Barbro Lindgren, så i efterhand kändes det onödigt att muttra i just detta vardagsrum.
En som påstår att hon bara skriver om pojkar, och att alla flickor/kvinnor i hennes böcker är perifiera. Och så får hon, Facebookaren en massa medhåll. De verkar
1. Inte ha läst särskilt mycket, inte av Barbro Lindgren i alla fall.
2. Inte veta något om Barbro Lindgrens författarskap överhuvudtaget.
Dessutom gör de sig skyldiga till det värsta: konstlöshet, eller vad jag ska kalla det. Dvs, att om det inte passar in i deras bild av hur världen borde vara så har det inget existensberättigande. Som om konst först och främst bör ha uppfostrande egenskaper. Även om så vore (vilket det alltså inte är) så är de ute och cyklar här, de de säger i exempel ett och två, är fel. Fel i allt. Idioter.
De politiska aspekterna av priset har jag inte ens reflekterat över, den internationella barnkulturen alltså. Men eftersom Barbro är bäst så tycker jag det är helt riktigt ändå. Men din invändning är åtminstone legitim, så pass håller jag med dig.
Men nu ska jag lajva! Återkommer om nån timme!
Mor min lästa Barbro Lindgren för mig när jag var liten. Sagan om den lilla farbrorn, Sagan om Karlknut och Vilda bebin får en hund var favoriterna. Det är ungefär så långt min Barbro-kunskap sträcker sig, men det räcker gott och väl för att jag ska unna henne ett pris, och känna att det fortfarande är skönt att inte ha Facebook.
Ja, men säger man att BL bara skriver om pojkar vet man inte vad man pratar om och borde läsa på först. Helt objektivt.
Loj, nu såg det ut som ett svar till hjort.
Oj, inte loj… Godnatt.
Gick bra på liven, fick sedan guidad tur i Skells punkhus och jävlar vad det blir grymt. Stort som himlen mitt i stan. Ny länk mellan Verket och FG7. Övre Norrlandskusten 4 ever.
Sitter på bussen från Skell och läser om Barbro och bara gråter och gråter. Jag är så glad och rörd. Det är så bra att leva och att vara ett barn.
Om jag bara hade haft tid så hade jag unnat mig en långdragen och fullskalig depression ungefär nu. Då hade de minsann fått se, de jävlarna! Men inget utrymme för sånt i mitt liv just nu tyvärr, jag fortsätter som vanligt istället.
H: +1
Men, alltså, nu råkade jag höra den där nya Kent-låten. Känns som dom tagit konceptet till ”Dementorerna” och försökt göra en parodi på det. Vilket annat band som helst så hade jag gissat på nån slags humor, men nu är det ju Kent vi snackar om, och Kent skojar aldrig! Konstant skämskudde genom hela låten.
Idag är jag jävligt sugen på att börja snusa igen.
Gissa vart jag är då.
leundon?
hjon, men vem vill du snuska med då? Hoppas nån i gästboken!
Började snusa igen i måndags efter 5 års uppehåll. Plötsligt känns livet mer värt!
Vill bara påminna om att Buddies med BQ är bland det bästa man kan lyssna på. Tack för uppmärksamheten.
Å fyfan, nu blir jag snussugen efter fyra och ett halvt års uppehåll. Era jeflar!
H: Jag snuskar sen 1998 bara med min fru eller på egen hand. När jag snusade, eller för den delen feströkte, och försökte låta bli genom att inte köpa med mig egna tobaksvaror till festen hade jag flera gånger om kunnat sälja mitt snuskande mot en snus, men oftast räckte det med att i sämsta fall fjäska lite lätt. Vilket också fått mig att känna mig snuskig, på det snuskiga sättet. Ett tråkigt svar på en spännande fråga, men jag blir nog obekväm om jag ska ska vara allvarlig och skojar bort det hela med en grundlös homosexuell invit som i sämsta fall sårar någon.
Som tur var fanns det en äcklig bjudask Aladdin på jobbet, så jag mosade i mig choklad och kaffe tills magen sa ifrån. Har snusat lite när jag känt för det i sexton år och sen förra året dagligen på jobbet, men egentligen aldrig hemma till vardags. Så det var inga större problem att sluta när jag bröt benet och låg hemma i tre månader, men nu när arbetsrutinen kommer tillbaka så är morgnarna tunga. Ledsen om jag frestade någon.
…snuskig, på det dåliga sättet… skulle det stå.
HEMMA
https://www.youtube.com/watch?v=5DtuKxz8KOk
Eller lite senare:
https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=5DtuKxz8KOk#t=593
Förbannade skräddarskrälle! Jag lever i ett ständigt, livslångt mentalt återfall av snusande. Jag kommer att dö av det. Det är min övertygelse, dvs att jag dör. Faan.
slutade tvärt för snart 8 år sen. tjejen jag träffade frågade om jag ville hångla eller snusa. nu har vi volvo, villa och ongar.
Började snusa efter nyår. Är helt ok. Kan feströka, men behöver inte. Festar knappt heller.
Ferlåt skräddarn, du ska ju inte lida av att jag lider av att ha en pinfärsk härlig prilla i skallen mest hela tiden. Snusa på bara, ja gör det.
Jag slutade bara för att jag fick en sådan våldsam och helt sjuk abstinens av att inte ha tagit en snus på drygt 12 timmar. Abstinensen var så oväntad att jag i experimentellt syfte ville plåga mig lite mer, se vad som hände. Dagar av svettningarna gick över och ersattes av mild narkolepsi. Körde jag bil tvingades jag stanna för en tupplur efter ca en kvart. Åt jag lunch, slocknade jag vid kaffet. Det gick över efter ca en månad då allt ersattes av allmän håglöshet. Det är snart 4 år sedan och jag är fortfarande säker på att jag gjorde fel.
Ibland inbillar jag mig att jag är lycklig och fri. Men inte är jag det inte. Suck.
nämen, det blir man ju aldrig.
WU BIRD
Jag älskar att snusa. Snus är bäst. Jag kan aldrig sluta, sku va som att sluta andas eller sluta va feminist.
Äh, här var’e inge kul just nu. Hejdå igen på ett tag.
jaha, kan man bara dra iväg om det inte passar?
Ja, och så här bra är jag på det.
Förresten, grattis Conny!
Nya Swanslåten är bra! Den låter inte som man trodde den skulle.
https://www.youtube.com/watch?v=vfmi0v5vIGo
Ok Frankenstein och Kalle Nyman, bevisa dig!
håller med om a little god in my hands! oväntad på något sätt.
det här har säkert postats här förut (H?), men jag är SÅ kär:
https://www.youtube.com/watch?v=PUmVbltOWWY
snusar just nu! slutade när jag började plugga pga av ekonomi men nu när jag jobbar har jag ingen ursäkt att hålla upp längre. i morgon ska jag köpa ny helgdosa! tror det lutar åt grov bak, så salt och god!!
eller vänta nu. postade inte Matti ett klipp när ena killen klär av sig naken? helt jävla bäst i alla fall. nån som vet om man kan köpa några räjä-skivor i Stockholm?
tillfällig räddning för flyktbenägna:
http://radiovalencia.fm/podcasts/?episode=13554
Åh, vad bra!
https://www.youtube.com/watch?v=wlBa9SvMCWM
skräddarn: Räjä-skivor finns nog på Push My Buttons som ligger uppe vid Vitabergsparken. Och så kommer de (Räjä alltså) och spelar igen på nationaldagen.
Säkert dum fråga men kan jag byta OS på min mac utan att göra back-up? Pratar inte säkerhet nu, fattar såklart den aspekten, men minns när jag körde PC att man kunde välja olika partitioner. Har ingen plats för back-up.
Försöker vara lite mer specifik.
Har kört old school så länge, har inte iCloud. har helt missat det, har bara MobileMe, inte ens tänkt tanken pga varit i London. Om jag skulle vilja byta till exempelvis Maverick (där iCloud ingår), säkerhetskopierar jag innehållet i min dator då, eller måste jag ha gjort det INNAN jag byter OS?
Anders Wendinskivan är ju bra. Bra låtar, (som jag uppfattar det) chosefria texter, ingen skräck för att låta influenserna lysa igenom. Vet inte om någon tänkt på det, men det var länge sedan någon gjorde (eller åtminstone som en lyssnade på) en sån här skiva. Eller att den sortens skivor är bra när de är bra, precis som alla andra skivor som är bra.
Här är vad jag hör i influensväg: London Calling, Madness, Håkan, Lundell (om han hade varit bra). Och vad jag INTE hör: Springsteen, Eldkvarn, Lemarc, Winnerbäck. Alltså, det är självklart ambitiöst det här, det är inte bara att mata ur sig likadana (som tidigare, som alla andra) texter till strömlinjeformade ackordsvändor.
Tycker det är viktigt att påpeka att det inte finns några geniambitioner, ingen vilja att uppfinna något. Men heller inga ansatser (ej helt ovanligt i den här genren) att säga att det var bättre förr (även om texterna handlar mycket om detta ”förr”) och att man borde återgå till den sortens berättande. Inget sökande efter heterosocial bekräftelse.
Kan mycket väl tänka mig att denna ”recension” ifrågasätts – från båda håll – men jag är beredd. Diskuterar det gärna.
efter en snabb lyssning får jag känslan att han liksom skiter i vad folk tycker, på ett sätt som han (tycker jag alltså) inte gjorde förut. större än så här är ju lysande.
som bäst olle a och som sämst robban broberg.
Fast som vanligt lyssnar ju ändå på den här: http://open.spotify.com/track/2G9DDmbnROWioHtuHeA5Dr
Moneybrother? Han gillar ju småtjejer. Huvva.
Så himla kissnödig, så himla osugen på att gå och kissa.
Min sextonåring sitter och spelar och sjunger De mördades republik. Det är fint, det.
Jag kan visa han riffet till Protest and survive om du vill.
(det låter jättefint, kan föreställa mig hur det känns)
Nu lyssnar jag på ”De mördades fria republik” för första gången i mitt liv. Ja, jag är helt obildad.
Ska nu lyssna på Anders Wendin på tåget hem, så att jag kan hänga med om det blir debatt.
Annars är jag så sjukt Game of Thrones-sugen. Funderar på att läsa om A Dance of Dragons. Den är så jävla dålig bara (de är ju det, alla). Ändå, om man skummar sig igenom den lagom till säsongspremiären nästa vecka. Eller om jag ska läsa om nån annan. Jag vet inte. Vill in i den världen bara.
H: Jag blir inte helt paff om du inte gillar Anders Wendn.
Nä. Bytte till Blondie efter några låtar. Har gjort en playlist med bara Jimmy Destris låtar.
Ungefär hur många mordhot tror ni det hade blivit om han stoppat representanter från typ vänsterpartiet eller centern i dörren?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18628285.ab
Och nassarna får dema på 1 maj i Jönköping. Igen.
Vad hände med ”hets mot folkgrupp” egentligen? Jävla skitsamhälle. Jag kan bara hoppas på massiva motdemonstrationer. Alternativt ett välriktat meteoritnedslag.
Wu-Tangs nya, enda skiva i all ära, men Bob Hund gjorde det först.
Eller först vet jag egentligen inte. Men före, definitivt före.
Jean-Michel Jarre har gjort det. Gissningsvis runt 1990.
1983 var det visst.
Jag är vaken med bebis, inte hemkommen från Stureplan.
Då var det morgon igen och basket på Tuna, let’s go.
Jag gillar Anders Wendin.
Åh, tack H! Tänkte på den affären men kom inte på vad den hette, googlat skivaffär+vitabergsparken, punk+vitabergsparken men inte fått fram nåt. Ska dit nu.
Vart det nå skiver då, skräddarn?
Varje dag ska mat lagas så barn och andra får äta. Men åh.
Jag tycker Anders Wendin var rätt okej i allsång på skansen. Som programledare till Robinson var han lite sämre.
Japp! Köpte den där med långt namn, den senaste är det nog. Råbra såklart. Det ryktades om ev spelning runt den 20 maj…
Coolt! Jag hade hört 6 juni, men då var det inte spikat.
Theodor Kallifatides är så jävla bra i Fråga kultureliten. För övrigt ett ganska orättvist utskällt program.
Men sov gott. Strax är det basket på Tuna igen, om bara några timmar.
Haha, både lite gillar och kräks lite på den här självgode fan. Han har ju en poäng i sak, men vad fan, hör hur han konstant avbryter tjejen som intervjuar honom med ett lätt nedlåtande tonfall.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5822462
Jag hade släckt hemma. Den är viktig för ungarna den här grejen, den reflektionen skulle förmodligen karlfan här ovan inte mycket till övers för.
Nya skivor idag
Memento Mori – Jag….Snäll (1982)
Roxy Music – The High Road (1983)
ROxy Music – Manifesto (1979)
Roxy Music – Stranded (1974)
Eldkvarn – Musik för miljonärer (1980)
Eldkvarn – Kungarna från Broadway ((1988)
Eldkvarn – Happy Hour 1983)
Eldkvarn – Tuff Lust (1983)
Johnny Thunders – In cold blood (1982)
Iggy and the Stooges – Metallic K.O. (1976)
Förutom det, jag vet inte hur jag ska säga det här men…rätt bra faktiskt. Huslånet gick igenom på en annan bank och vi flyttar från Stockholmstrånga trean (vi är fem) första juni. Glädjen är ovan eller snarare återhållsam pga erfarenhet. Kanske är det bara ett upplägg för smash.
Småstadsliv, jag dör vad bra. Länge sen jag skrattade så mycket.
kilo, fett!
Att ta bort en timme. Fy faan.
Grymt Kilo!
Jag hade också släckt.
Stig Larssons recensioner i Aftonbladet är ju ganska, eh, ovanliga.
han kom ju i alla fall in på boken till slut.
kilo: Stort grattis, hoppas allt går i lås!
Mitt favvoskämt i den nya Småstadsliv-filmen är ’heavy METAL-väder’. Jag bryter ihop.
Larsson: det är som att läsa något lärt kamouflerat till virrig gubbes memoarer. Rätt grymt, tror jag. Han liksom recenserar utan att göra det. Kan inte påminna mig ha läst den här sortens kritik innan. Roligt är det i alla fall.
Menar, man förstår ju ändå vad han tycker om böckerna han skriver om, och varför. Han bara skriver inte så mycket om dem. Märkligt men det fungerar. Kritik som ställföreträdande litteratur eller nåt. Lite som gamla tiders kåserier. Vad hette han som mest skrev om minnen i folkparker och raggarbilar i Expressen på 80-talet?
Lite så är det, fast liksom på lur. Ett ”lågt” språk, självupptagen text, men som innehåller en hel del annat. Säkerligen färgat av att man vet vem Stig Larsson är och så. Att det därför inte är någon ren text, i bemärkelsen att hade någon annan skrivit den hade den varit värdelös. Eller betydligt mycket mindre värd i alla fall. Mer krönikor än recensioner.
(För övrigt har jag på senare år verkligen börjat uppskatta Linda Skugge av precis de egenskaperna Stig Larsson nämner, att hon verkar strunta i om det hon skriver är bra för henne.)
Har ni sett att den här finns på Spotify?
http://open.spotify.com/album/5ouI2XBiH126QAerEWzk7z
Inte så bra, men inte värdelös (om man bortser från att det är Velvet Underground vi pratar om). Låter som Beatles när de var som tramsigast. Om George och Ringo hade gjort White Album helt själva. Och Ian Paice på trummor, det är ju bisarrt.
Många har antagligen aldrig hört den och ingen lär bli glatt överraskad, men lyssna, det är intressant. The Holy Graal fylld med mellanmjölk, lite.
Tracye Thorns första var tydligen det enda jag ville lyssna på nu. Testade en massa innan, men allt var dåligt.
Stig Larsson-recensionen: pös-o-rama
Hahahaha. Pösorama!
Lyssnar på nya Väärt. Den är bra, väldigt speciell. Anspråkslös i uttryck, förhöjer intrycken. Ett jättesteg framåt, om man följt dem alls.
Jag måste sluta kommatera så mycket. Det är inte lika illa som att skriva korta meningar. Som en sportjournalist. Eller en hårdkokt deckarförfattare. Som Ed McBain. Som fick betalt per mening.
Nej, sluta inte! Det är istället sådana som jag som ska skärpa sig och skriva oftare. Förlåt.
Inte kommentera, kommatera. Använda kommatecken i alla meningar, det är det jag vill dra ner på. Kommentera är for life.
Jag ska sluta statuera. Tänker inte lämna något exempel.
Gah, nu måste man passa sig för Walking Dead-spoilers. Det fick jag just lära mig den hårda vägen.
Nä, ingen säger nåt! Kommer inte kunna se förrän sent ikväll, tidigast.
Matti och skräddarn, ni tycker att Feelies gjort bättre skivor än första? Är det en motvalsåsikt? (motvalsåsikter förstår jag)
Vad tror ni om Google Play då? Verkar vara både streaming som Spotify och molntjänst som Itunes Match.
H: nä, jag tycker både andra och tredje är bättre. helt ärligt alltså! resten har jag inte lyssnat ihjäl mig på.
Två andra saker:
1.det bästa med RÄJÄ är ju att dom låter som the Fall ibland.
2.har ni lyssnat på gradvall i värvet förresten? kul det där med Mascis och Headcleaners.
Jag hade inte hört nåt efter första Feelies innan igår kväll. Tycker de senare skivorna låter mycket mindre speciella, mycket mer vanlig rock bara.
Annars: person som är arg på mig för att jag har klantat mig och jag HAR klantat mig också. Det finns olika orsaker till att jag har klantat mig, men jag har fortfarande klantat mig. Skitjobbigt.
H: Trist. Som erfaren klant lider jag med dig, och hoppas att klanteriets efterspel snart blåser över.
För min del är det dags för Walking Dead-finalen. Har mina aningar om vart det barkar, men jag hoppas på lite överraskningar. Lovar att knipa igen till alla har sett.
Men då får ni ju knipa hur länge som helst eftersom jag bara kommit till slutet på andra.
Är det nån annan som följer Girls än? Jag tycker det har varit grinbra sista tre fyra avsnitten.
Jag har sett sista Walking Dead nu! Säger inget alls än då.
Och tack för medlidandet, hjort. Ingen fara på det stora hela egentligen.
Återföreningsskivan (skivorna) är också bättre än första.
Feelies är som Go-Betweens, alltså de blev bättre och bättre. Inte vanlig rock nån gång. Om de alls är rock så är det rock på samma sätt som Lounge Lizards var jazz. Faux Rock. Aldrig hört den termen innan, men nu uppfinner jag den.
Har fortfarande inte hunnit med TWD! Blir lite tokig på det. Kanske hinner jag i em, annars sent ikväll. Igen.
Om en wecka början allwaret wid The Wall.
Alltså, ni får säga vad ni vill om The Walking Dead, jag hoppar över det bara alt glömmer det tills jag hunnit fram dit.
GoT-Benny: Ser fram emot det.
Jag saknade liksom lekfullheten (japp, där kom den musikbeskrivningsklyschan) och svänget hos första på de senare Feelies-skivorna. Men ja.
Är det nån som har kollat på Banshee??? Har sett 3 avsnitt. Superamerikanskt, förståss. Bra skådisar, bl.a en jag känner igen från The Wire. Serien smakar äckelgott. Jag reagerar på att den känns extremt sexistisk just därför att den försöker vara motsatsen men inte lyckas. Alltså, här finns massa sex med tuffa tjejen och hennes orgasmer som subjekt fast ändå inte. I grund och botten samma gamla macho-skit precis som tex TWD. Ni vet, världen är ond och du måste beskyddas av den här ensamvargen till krigare och hans hederskodex.
Har någon i gästisen Pistepirkko-samlingen Nature of 22 PP?
Frågar för att det finns två låtar på den som jag MÅSTE ha.
Sett TWD. Grymt avsnitt ju. Cliffhanger, ultravåld, köttätning, the lot.
Tänker se Banshee. Kanske till sommaren.
Walking Dead gav mig ingenting.
Benny: Vilka två låtar är det du är ute efter? Kanske kan fixa dem i mp3, om 256 kb/s duger.
Inget alls? Jag tyckte också att det var bra. Ultimata töntrepliken från Rick sist i avsnittet också, jag bara mös. Minns inte vilka av er som läst serien också, jag har inte gjort det och tycker att det ska bli spännande med nästa säsong.
”It was everything I expected, and less”.
Jag läste serien en bit men tyckte inte det var något vidare, så för mig var det otippat att jag blev en fan av TV-serien ganska omedelbart.
Har läst serien (på svenska). Terminus är INTE med så det som händer nu och om ett halvår är nytt. Och det är bra det.
I kväll ska jag spela några fina bitar på Wahlström & Widstrands 130-årskalas. Och i morgon helt andra bitar på Riche. Fint skareva.
Woohaa! Dras in i Banshee. Finns ju inte så mycket att glo på heller, så det tar inte ett halvår. Ytterligare en The Wire-favorit-skådis dök upp här i episod 6.
Ujuj. Jaja. Mot rocken!
Fläsk!
Det här med Norrbotten i Hbg som vi var inne på tidigare, det är Nerverna, låten. Det var så jag menade. Och lite Född fel också.
Jag älskar punk mer än allt annat. Det är mallen och allts ursprung.
Jag tänker så ganska ofta, jag också. Eller så tänker jag ”punk forever”. Jag skrev ”punk” med bläckpenna på en bänk vid min dotters skola härom dagen, ganska litet. Det kändes bra.
Jo, kan hålla med. Har plöjt Black Flag Pink Flag, Swell maps, och lite mer idag. Swellen, kanske mer post än punk men inte i attityd.
Blev beskylld för att skrivit PUNK över en hel vägg hemma hos någon en gång. Men inte gjorde jag sånt, behövde inte det, jag var punk förklarade jag. Jag jag jag.
Född fet heter den la, eller?
Egentligen snarare pre än post, Swellen alltså, ffa den 1a. Kom bara att tänka på det.
Hahahahajajajajujujuj.
Igår gick jag runt och sa till folk att det var Mattis skyldighet att spela punk i år för att det är valår. Uselt argument. Tycker ändå lite så.
Igår fick jag min öl uthälld av en rik gubbe på Riche. Sen spelades det punk. Det var så trångt att jag liksom hamnade på scenen men jag hörde ändå inget av vad som sjöngs. Punk! Tack!
moget att ha spelning när det badhotellet på teve!
Kul att se Södra Sverige, jag hade lyxplatsen och kunde detaljstudera allt trummisen gjorde. Men på Riche sätter jag aldrig mer min fot.
Punk’s not dead and metal.
Dan Park finkas. Äntligen.
Härligt. Frågan är om fängelset är rätt plats för honom. Han verkar ju fullkomligt bindgalen.
Jag var nykter på Riche igår. Jag missade punken men diverse gubbar missade inte chansen att kladda på mig. De var i stan på byggmässa, inte på punk.
psscchhhhhhhhh.
Eller kladdade är fel ord. De tallade mer. Och liksom ställde sig i vägen: Var ska du gå baby? Du ska väl inte missa chansen att ligga med mig va?
Guns N’ Roses > Nirvana
Jag hade ingen aning om att kladda och talla var olika saker.
Jag brukar köra båda.
Det känns som det. Kladda: Ta ett stadigt tag om bröst/rumpa. Talla: En hand i svanken så där, som ligger kvar.
Är tafsa en tredje grej, en synonym eller ett samlingsnamn?
Samlingsnamn. Men det här är bara mina egna definitioner alltså, ett sätt att sortera lite i patriarkatet.
Jo, jag fattar att det bara är dina egna, men jag tyckte det var intressant med varianterna.
Tidiga Sepultura, att nog är det bra ändå. Lyssnade inte på dem då, men nu. Första, med första EPn på köpet, den finns på Spotify. Grym.
Idag kommer jag ihåg hur bra ”Several shades of why” är. Slås även av röstens betydelse för alltet.
The needle alltså.. Uuuuh.
Ny kontaktperson på tryckeriet också. Det var det sista jag behövde! Jag hatar förändring. Den här veckan börjar uselt.
D e sjukt länge sen d va så här. Men ALLT går åt skogen :((((
H, Bullis: Kom igen, ventilera.
Ok. Jag skulle fotas för ett uppdrag, bilder som ska användas varannan vecka forever. Fotografen var missnöjd med mig, så jag blev olycklig = ful. T ex var mitt hår och min tröja fel sa hon. Sen gick jag miste om ett uppdrag på 18 000 kr plus moms. Den här veckan har jag inga fler jobb ö h t. Och snart är det påsk och jag har inga planer, inte ens mina föräldrar är hemma i stan, och inte har jag råd att åka nånstans heller. Alltså: Jag är ful, fattig och ödslig. Ja, det var väl det.
H, Bullis, Gästboken: Hä bli bra!
http://www.youtube.com/watch?v=XwI9svBQlW0
Först av allt: Du ser bra ut Bullis, och det kommer synas på bilderna per automatik, även om fotografen är ett stolpskott. En fotograf som påstår sig inte kunna göra någon rättvisa p.g.a. kläder eller frisyr är inte värd namnet. Att dessutom ha mage att klaga på dig på det där viset visar på fullständig social inkompetens. Klart du blir olycklig när hon säger sådär, och att den dåliga stämningen riskerar att skina igenom, men det är ju inte ditt fel i så fall. Hon skyller sina professionella tillkortakommanden på din tröja, och det är vad vi i hjortbranschen kallar ’helt fucked up’.
Pengarna och påsken är såklart trista att gå miste om, men jag är övertygad om att det är en tillfällig svacka, för vad det är värt. Påsken är det ju definitivt, men även om du inte har planer just nu så kan det väl förhoppningsvis hinna ändra sig. Plus att påsken ändå är lite av en b-högtid. Ägg och korsfästelse.
jag gillar påsk! ingen stress och måsten, bara elda gräs, smälla smällare, godis och lamm.
How low can a punk get?
Ja, det är ju inte som att jag ogillar påsken. Den är bara lite ödslig som det ser ut.
Hjort du är alltid så fin med mig. Helt metodisk i finheten.
Nu till nåt helt annat. Jag skrev en text idag som kanske smäller imorrn. Fast, ibland felbedömer jag sprängkraften i saker i och för sig.
Och förresten, vad gör det. Jag fick det första gurglande skrattet från min brorsdotter idag, 4,5 månader gammal. ”Hon är hela världen” sa pappa. Och det har han ju helt rätt i.
MES: Just to let you know yesterday’s tweet where I said I have turned into a giraffe and am about to be killed by a Danish Zoo was an April Fool
Påsk schmåsk.
Är i skogen, gör en skiva. Har väldigt basic internet (om nåt).
Fotografer schmotografer. Arbetsgivare schmarbetsgivare. Inte mycket till pepp, men jag menar det.
Här i skogen är det allergiker och kattungar allergikerna inte tål. Rätt tugnt men det måste gå.
Heja alla!
Men hej då.
hatar inte du skogen?
Haha jo. Men det är i skogen den här studion ligger. Nu: radioskugga.
Hate Forest är väl nsbm?
Folkpop ist krieg. Avant Folk. Savant Folk.
Nu! Eller igår, men ni har ju inte sagt något! Nya OFF!
http://open.spotify.com/album/3HmyNiUlEpTzoyVfu2Br9t
Nästa vecka trodde jag. Redan nu, Dödskäckt:
http://open.spotify.com/album/330YMnmd3Hb1gc8ULDWVxA
Näe, vilken söt titel på nummer 7. Tar den först.
går aldrig hem är min favo.
Jag har samma favvo! Tyckte som ni vet, eftersom jag tjatat om det, (<- ni missade väl inte Matti-kommateringen där?) att den stack ut redan på Riche. Men hela skivan är bra, tror att icke-instanthitsen är växare också. Min favoritgrej på skivan är annars gitarrsolobiten på "Obegränsat otillgänglig". Alla som försökt köpa en sjua av KBoi vet dessutom att texten är självbiografisk. Emoslutet på titellåten är fint också. Bra jobbat!
Nä, men ”Går aldrig hem”, det är bara en sån där perfekt liten låt helt enkelt. Sådär som en kula, kan inte precisera vilken sort eftersom jag inte kan nåt om vapen. Inget att skala bort nånstans. Perfekt lyxburkig produktion (det dyra märket på tomatkross). Bilåkartempot. Den dryga sången är helt perfekt också. På repeat i mina lurar på jobbet nu.
Svinbra skiva. Gillar känslan av att det hele är nedpitchat. Det liksom svajar å skevar på MBV-vis. Dog även på falskheten i ”Förbannad”. Fem kringler!!!
Björkis var på mitt jobb idag. Jag stoppade honom i dörren och förklarade att minsann inte kommer in på universitetet om man inte har tillräckliga slutbetyg.
Benny: Hahahahaha!
Tack Stalle, H och David.
gillar sången kboi!
http://open.spotify.com/album/3U2ZIudXzhEHWJ3lRwFppI
http://open.spotify.com/album/3U2ZIudXzhEHWJ3lRwFppI
http://open.spotify.com/album/3U2ZIudXzhEHWJ3lRwFppI
http://open.spotify.com/album/3U2ZIudXzhEHWJ3lRwFppI
Guds frid.
å vad kul! jag ska lyssna på vägen till jobbet i morgon. finns skivan i butik nu också? Death’n’fist alltså?
Nån som råkar veta om det händer nåt ball i Gällivare i helgen? Jag är här men kan inte kanalerna.
Såg just Gustav Norén från Mando Diao på teve. Endera har han blivit 120% galen, eller så driver han med allmänheten. Jag tycker odelat lika illa om honom.
har du skotern med dig hjon?
Serri, kolla hollot.
http://www.svtplay.se/klipp/1960848/fran-froding-till-synth?tab=klipp&sida=1
Dödsbäst.
Har läst exakt alla kommentarer till det här inlägget och tycker den här gästboken är det bästa med hela internet.
Benny, det där var det jobbigaste jag sett på väldigt länge. MÅSTE(VILL). RENSA(BLEKA). HJÄRNAN(HÅRET).
stalle: Vädret är rätt och Blocket fullt av dem, men jag har bihåleinflammation och det rimmar dåligt med fartvind. Idag har jag varit på begravning (inte Mattis) och museet samt ätit renskavsgryta med mandelpotatis och rårörda.
Fällde just en tår till ”Weather Report 2” med The Fall gjorde jag.
Vet att många tycker det vore katastrof om jag lämnade Norrbotten. Samtidigt kan jag inte försörja mig här. Det är en ekvation som inte går ihop. Jag vill jättegärna vara en positiv kraft för många men jag kan inte vara det gratis, i längden.
Så, jag har sökt mitt första jobb i Stockholm. Med cv och personligt brev och allt. Vi får se hur det blir.
Bullis: :( Men fattar ju såklart.
Gjorde en playlist till Biggie när vi höll på med Raketen en gång. Hittade den nu och den är så jävla bra att alla borde höra.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5AfVKo8SqV4G5I1FviD8pB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5AfVKo8SqV4G5I1FviD8pB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5AfVKo8SqV4G5I1FviD8pB
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5AfVKo8SqV4G5I1FviD8pB
Shit vad bra tv-serien The Fall är. Gissar att jag är sist att se den. Ett avsnitt kvar. Obs, ren slump att jag skrev om bandet med samma namn förut ikväll. Jag försöker inte vara rolig eller så.
Just Dödsbäst. Rösten, den rösten!
Såg ett avsnitt av Banshee i måndags oxh tyckte inte det var så bra. Nu har jag sett nästan två säsonger och jag fattar fortfarande vad som är så tilldragande. Är det våldet? Det är inte sexet. (En spaning är förresten att det känns som ovanligt mycket cunnilingus, nån annan som tänkt samma? Jag tycker det är bra.) Intrigen är ju absurd från början, är det därför? Att man vill veta om det ska hålla.
Fattar fortfarande INTE vad som är så tilldragande…
I think most folks like their” product”? The scientific community somewhere
has to decide whether or not, does not elicit entertainment after
all, his existence theorem, in the Solar System namely that of the main dream portable vaporizer setting and stopped about mid-thigh.
It’s like you are in twilight sleep.
It is perfect time to make some plans for the future and
it’s time to be happy. I’ve read this post and if I could I desire to
suggest you few interesting things or tips. Perhaps you could write next
articles referring to this article. I wish to read more things about
it!
I do consider all of the ideas you have introduced to your
post. They’re really convincing and will certainly work. Still, the posts are
too short for starters. May just you please extend them a bit from subsequent time?
Thanks for the post.
Hur man än vänder ryggen i kappan har man saker på vinden små smulor,flagor å bitar av nån slags protest.
YeeesH gästbokssquatting är min nya vardag tänk så många gästböcker tomma öde och döda sedan fejstjubs dagar inleddes tror jag ska utnämna denna till mitt osociala media!
http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%B6lsa
Potatisburgare=check
Stekfläsk=check
Lingonsylt=check
Förmättförattorkaengagerasig=check
Undra bara om jorden går under i övermorrn eller senare?
Kall glögg glesbyggds tv jajo det blir iallafall varmare ute.
Och jag visade min fruktansvärda vrede genom att trycka på Esc tangenten!
Va f*n är det me lulebor och stockholmare? lägg ner,var norrbottningar å stolt istället.”ja flytt int”
boney m är grymt underskattat