God jul kamrater,
Här har ni första singeln från Mattias Alkbergs Begravning, Skända flaggan heter den. Den kommer att ligga uppe här några dagar för att sedan mystiskt försvinna när ni minst anar det. Notera det vackra omslaget, det är Karin Mamma Anderssons målning [Grå dagar, 1998] som vi fått använda, och det går vi omring här i midvintern och mallar oss med. Om låten, vad ska jag säga? Jag tycker den är fin och svängig och jag hoppas såklart att precis rätt personer ska ta illa upp, och att andra, lika rätta, ska dansa glatt och sjunga med.
Det är en del i den här ytterst fragmentariska historien om en far och en son, en kung och en prins som är lite dumma i huvet. Att säga att det är en historia är egentligen lite väl mycket sagt, det är scener, korta ögonblicksbilder där far och son för det mesta deltar samtidigt, men inte alltid. Det är lätt allegoriskt, snuddar lite vid den klassiska föreställningen om att göra upp med sina fäder eller fadergestalter, att ifrågasätta makt, andras såväl som egen. För egen del var det första gången jag försökte hålla mig till ett lyrisk tema när det kom till texterna och det gick ju åt helvete mer eller mindre direkt, pga av bland annat uttråkning.
Skända flaggan är nog den låt som skiljer sig mest från de andra på skivan, i det att den är förhållandevis omedelbar, en rätt straight poplåt helt enkelt. Annars är det ju lite molligare och allvarligare. Men det kan vi prata om en annan gång, exempelvis när albumet släpps den 20 februari. Singeln, en EP egentligen: det är tre dikter på b-sidan, släpps digitalt och på färgad vinyl den 28 januari: då är den sedan länge bortplockad härifrån.
Men vi hörs då,
Matti
Först? Tack för låten. Förstod den inte och det är ju bra. Ska bli spännande att höra den i ett sammanhang.
Fan, pucktvåa.
Perfekt tamburin.. He he !!
Vad bra det blev! God jul!
Men dålig julklapp? Nu ska jag kasta barnens alla presenter och säga att vi nöjer oss med en låt från Matti Alkberg i år. God jul och allt sånt där!
Jaså, är det här ni är! God jul, madderfackers!
Trodde inte vi skulle ge nåt i år och så kommer du med den här!! Mycket, mycket fint!
Vicken bra låt! God jul!
Så jävla bra! Bästa julklappen! Tack!
De Geer och Adeln ja. Skamset var det här!
Tack för presangen, väldigt fin!
God helg till samtliga!
Senaste inlägget var från undertecknad.
[…] Här kan du läsa vad Mattias Alkberg själv skriver om låten. […]
Skrev en text till en blaska som nog aldrig får se dagens ljus. God jul!
Mattias Alkbergs begravning 21/12/12 – rekonstruerad realtidsrecension
Efter en runda i mobilens kontaktlista står det klart att ingen kan/vill gå på konsert med mig. Tråkigt tänker jag och sätter mig på tunnelbanan för att åka hem från mina föräldrar. Ikväll ska jag titta på någon av de där filmerna jag haft på datorn länge utan att se på dem. Stenansiktet kanske, eller den sista delen av Fanny och Alexander. Men på tunnelbanan ändrar jag mig och tänker att vadå, gå på konsert själv, det gör många. Det kanske till och med är lite coolt att stå helt självständig i en bar, avnjuta lite underhållning och sedan spatsera hem i natten. men framföralt är jag väldigt sugen på att ha vad det här ”Mattias Alkbergs Begravning” egentligen kan vara. Det har viskats om Can-influenser, det har sagts att det är allvarligt, poetiskt och så vidare. Sen är det ju det här med spelstället. Fånig som jag är brukar jag berömma mig själv för att jag aldrig ens varit i närheten av en stureplanskrog (förvånansvärt många går på stureplanskrogar!), men nu ska jag minsann utmana mina fördomar. jag kanske till och med ska ha trevligt, prata med folk jag inte känner.
Enligt facebook ska konserten börja tio så jag ser till att vara där precis i tid för att slippa se ut som ett fån mer än nödvändigt. Eftersom mitt tåg ankommer östermalmstorgs tunnelbanestation tidigare än planerat sitter jag på stationen ett tag och läser. Känner mig redan lite som ett fån, men det är fullt normalt att läsa på tunnelbanestationer. Inga problem att komma in på stället men det är knökfullt i den lilla, smala, lokalen. Hur ska det här gå? jag tränger mig igenom folkmassan till barens inre ända, där jag på ett naturligt och avslappnat vis lägger armbågen på disken och beställer en öl (till det facila priset av 67 kronor). Nu känns det inte så löjligt, snarare bra – jag dricker en öl på en bar och snart ska ett kanonband äntra scenen.
Efter att ha studerat stuckaturen i taket, ventilationssystemet och barens övervakningskameror en stund känner jag mig lite löjlig igen men det är inte så farligt. En frän typ vill beställa i baren så jag flyttar mig bakåt, och råkar stöta till ett vinglas så att det går i golvet. En yuppie får allt vin på sig och blir inte särskilt glad. jag försöker skämta lite lamt och de skrattar faktiskt, så det verkar som om jag inte kommer bli utslängd än. Jag köper ett nytt glas vin á 93 kr och återgår till att studera taklister, barmenyer och mina egna nagelband. Angående yuppien har det på olika håll och kanter propagerats för att man numera även bör inkludera subkulturen ”hipsters” i yuppiekategorin. För att markera att det är en skadlig karriärs- och konsumtionskultur, och alltså i princip är yuppiekultur med nya attribut antar jag. Jag ser det rimliga i att använda sig av denna, mer avklädande benämning, men tycker ändå att det är lite dumt. För läsaren ser ju helt olika saker när jag skriver att jag spiller vin över en yuppie, än om jag skulle skriva att jag spiller vin över en hipster. Det den som har tid borde göra är väl att i stället se till att den vardagliga associationen till ordet hipster närmar sig den till ordet yuppie. Detta kan till exempel åstadkommas genom att man skriver en uppdaterad version av American psycho. Det är med sådana funderingar jag fördriver tiden, klockan är typ kvart över tio och jag tycker att det är dags för bandet att gå på.
En man i femtioårsåldern ställer sig bredvid mig i baren. Han är bra full, vilket passar hans image eftersom han med utsökt resultat odlat ”den rike livsnjutaren”-looken. Den rike livsnjutaren pratar lite med alla möjliga som slinker förbi, till exempel genom att kommentera deras utseende. Till slut får han syn på mig. Han vill prata med mig och jag tycker att det är hög tid för bandet att gå på. Den rike livsnjutaren heter Teodor, och vill veta vad jag jobbar med, vad jag har för intressen och om jag ofta kommer till Riche. Han blir lite besviken på alla mina svar, menar att man måste sikta högt för att nå långt. Själv startade han den första webbyrån i Sverige, tjänade så mycket pengar att han aldrig mer skulle behöva jobba, men fortsatte ändå med nya projekt eftersom ”det är så vi entreprenörer tänker”.
Teodor har till skillnad från mig många intressen som han vill prata om. Han hade nyligen sett svenska akademin hålla någon sorts föredrag och är mycket begeistrad över romanen ”berättelsen om Pi”. Teodor redogör för handlingen i Berättelsen om Pi, en pojke åker flotte med olika djur som ”symboliserar hela mänskligheten”, det är ”den sjukaste jävla bok som någonsin skrivits”. Gå på nån gång tänker jag. Teodor vill bjuda på öl men jag avböjer, sedan vill han bjuda på sprit och då gör jag mig inte omöjlig. När bartendern hällt upp spriten tycker Teodor att det är lämpligt att påminna mig om dennes hudfärg genom att konstatera: ”Det var en pepparkaksgubbe, men såna ska vi ju inte ha längre”. Jävla Teodor. Sedan bjuder Teodor på öl, tröttnar på mig och driver vidare.
Klockan är kanske tjugo i elva, jag beslutar mig för att stanna i tio minuter till. Studerar övervakningskameror, nagelband, lister och annat flott. Jag beslutar mig för att schappa, men ska först gå på dass. När jag ställt mig i kön ser jag ett följe corpse paint-målade musiker tränga sig fram. jag hakar på och ställer mig i publiken, men lyckas/orkar inte ta mig fram till något vettigt läge. Musikerna ser väldigt snälla ut i liksminkning, och jag tänker att det hela ändå är en rätt hedrande gest gentemot svartmetallarna, eftersom man inte gör sig löjlig över deras, i många sammanhang väldigt löjliga attribut. ”Death to true metal” skanderade Alkberg redan för några år sedan under en BQ-spelning på Debaser medis. Metal är ofta finfint, ortodoxi alltid dumt.
Konserten inleds med poesi av vilken jag inte hör någonting på grund av konstigt riktad ljudanläggning, och allmänt stim i publiken. Mummel mummel mummel. Jag gillar tilltaget att varva dikter och musik, och jag gillar dikterna i Era svin, men inramningen hade kunnat vara bättre.
Och första låten går igång. Av Can-influenser märker jag inte mycket, förutom en viss monotoni, men det är inte så mycket en Can-monotoni som en mer allmän rockmonotoni. Mer som när Nick Cave gör låtar utan en massa ackordföljder hit och dit kanske. Det är en monotoni som varken värjer sig för melodier eller sväng. I en bättre värld hade jag dansat med goda vänner. Eftersom jag inte var inlyssnad på någon av låtarna minns jag dem inte så väl, men bra var de och de känns både självklara och nya på samma gång. Singeln ”Skända flaggan” sticker ut ur mängden. För att den är catchy, och kanske för att det är lätt att lägga refrängen på minnet. Utan att minnas hur den var skulle jag säga att låt nummer två i ordningen gjorde starkast intryck. En oresonlig men samtidigt svängig basgång håller samman diverse trevliga melodier. Mellan låtarna blir det fler dikter, och efter ett tag verkar de fått ordning på ljudutrustningen, för nu hör jag vad som sägs. Dessvärre hör jag också vad som sägs i sorlet bakom mig: ”det är ett ibm-datasystem va? blablabla hehehe”
Mot slutet hålls ett litet tal om dagsläget, om SD, och kontentan är väl att det är för jävligt alltsammans. Eftersom jag inte hör vad som sägs ordentligt fyller jag i med egna tankar. Det talas om krig. Jag tänker på Teodor. För mig handlar det om att man i konflikt med fascisterna måste tillåta sig att vara taktisk. Att debatter och städad ton inte har något egenvärde när motståndaren ljuger, och inte ens tror på sina egna argument. Jag tror inte att taktik står i motsatsförhållande till att själv föra en debatt som eftersträvar kunskap.
Konserten avslutas med ”Vi lägger oss igen” i tung tappning, som följs av ”Women of the world”. Ytterligare en välkommen markering med andra ord.
Sedan går jag bakom en knut, kissar, sätter mig på tunnelbanan och åker hem.
Teodor får lågt betyg, spelstället mediokert och bandet högt.
Om någon mot all förmodan läst hela texten: imponerande!
För vidare läsning: http://patheticgeekstories.com/
bra låt, trevligt. hej!
God Jul! Här har ni nåt att skölja ner julmaten med, fatsos: http://www.youtube.com/watch?v=ubqWbfg2elQ
tänker ni också på döden?
Jag tänker på det här.
http://m.youtube.com/#/watch?v=K5le9sYdYkM
stalle, alltid.
värre är, jag tror döden tänker på mig
För mätt, för trött, och jag tror att jag börjar känna av en 30-årskris. Men fan, jag har lyssnat på Skända flaggan mest hela dagen, så det kompenserar. Tack igen. Svinbra jobbat, alla.
Jag tänker mer på livet just nu, än på döden. Det brukar pendla. Det är ju inte som att det ena är bättre än det andra.
Recensionen Ojojoj skriver är lika bra sin konserten var, och det vill inte säga lite.
Vad många som inte skrivit på länge som redan skrivit.
Det är jul. Barnen är nöjda och glada. Pappa är också glad, över allt som barnen ger, fast ledsen också.
Förlåt mig, det där var ju bara jag och mitt. God jul på er allihop.
Är 74 sidor in i ”När det känns som att det håller på att ta slut”. Massa motstridiga känslor. Men mest blir jag rörd och tänker på massa olika sorters sorg. Allt som inte hinner bli av. Liven som aldrig blev levda. Jag hade lika gärna kunnat bli författare (bra eller dålig spelar ingen roll) som musiker. Har känt en genuin sorg över att jag inte fortsatte umgås med Stig. Jag tyckte, tycker mycket om honom. Då – i början av 90-talet – kändes det som vi hade ett helt liv kvar att umgås. Så känns det inte längre. Men jag måste ringa. Har sagt så i många år nu…
Jag kan absolut inte vara objektiv när jag läser boken. Jag vill finnas för människan och skratta med honom och trösta honom.
bäst låt! som en ohelig allians mellan senegal och sunderbyn.
+ att den låter som BQ!!!
Tack alla!
Årets Inga-Julklappar-Award går till: Bredbandsbolaget och Air Port Express.
Årets namn: Vem bryr sig Töntsson.
visst syns vi på annandagsfesten?
Givetvis stalle
Hoppas det!
matti: Tack för klappen, ser fram emot handtag, famntag och kyssar (långtradare = fullängdare)!
Re-unionbonanza i Luleå om 20 timmar. Bra originallåtar eller skitcovers? Svårt val?
Black Jack i Boden… Äh.
Ja, hmmm, man behöver väl inte precis välja sida. Fast min närvaro på en av dem är väl önskvärd. Rent av uppenbar. Och det vore kul om det kom folk. Det blir inga covers. Eller, en blir det ju. Skit eller inte är upp till andra att bedöma.
Men först: fira åttaåring!
Monsterdiggar på distans. Första setet på nu, vicken skiva!
Jag hörde Löfvens julhälsning på Fejjan igår och bestämde mig för att rösta på Socialdemokraterna 2014. För att de är de enda som helt säkert utmanar alliansen om regeringsmakten. Reinfeldt måste röstas bort. Valrörelsen kan börja nu tack.
Mäh har ni knäck i örena eller! Jag ska rösta på sossarna sa jag!!
*sensation*
*flämt*
@Matti, efter att ha lyssnat på låten några dagar och ha läst på lite. Låten är fantastisk och jag ser fram mot fullängdaren i februari.
Jag vill rösta på Palme 1970 efter första delen av filmen dom gick igår. Alldeles rörd blev jag.
Jag vill rösta på Po, Teg, matti, conny m fl här och jag försöker göra det med de få pengar jag har. Är det inte så man gör nuförtiden? Synd bara att jag röstar på alkohol, storbanker och mediebolag också.
Jag vill rösta på att vi aldrig tar starkt igen, aldrig. Ujujujuj.
På sid. 118 börjar jag tveka. Hur ska jag orka ta mig igenom det här gubbträsket? Särskilt som H säger det ska bli sämre…
Vem har läst senaste Norén? Dagböckerna är ju fantastiska. Vill gärna läsa ett manligt geni som är superbra, som gör skäl för epitetet utan det bittra eftersmaken.
Man säger ”det bittra eftersmaken”, ja, det gör man. Nytt från Akademien.
idag känner jag det bittra eftersmaken, ja det gör jag.
Conny: ett rätt seriöst råd är att läsa fram till 200-250 cirka. Minns inte på exakten, men det är väl ungefär när Horace Engdahl säger år honom att det han skrivit fram till dess är bra som han tappar det. Två tredjedelar av boken gav mig absolut ingenting. Första tredjedelen gjorde det.
Matti: jag har väl skrivit om Norénboken här? Den är döbra.
H: ja, just det! Drack upp en rätt stor del av min hjärna igår, så jag glömde.
Åh, glömskan.
Nyårslöften: inte döda x, inte döda y. Rösta på z. Endast röka å, aldrig dricka ä, ägna mer tid åt ö.
nyårslöfte: bli en bättre människa.
Jag ska fan bli en otrevligare människa, mot de som förtjänar det.
Det här kan vara det sista ni hör från mig. Jag drack just en c-vitaminbrus för jag glömde att jag redan druckit en idag. Borde bytt till en bryggare i rostfritt medan tid ännu var. Farväl, grymma värld.
Harmonia and Eno ’76 – Almost
Nog är det världens bästa låt?
Trevlig. Men ingen Kids of the Black Hole.
hur var gårdagens spelning? jag orkade inte upp ur soffan.
Eterkropp skulle ha gått på klockan 12, strax före två började de spela. Det var helt, helt magiskt bra. På allvar så är det Sveriges bästa band, kanske någonsin alltså. Det är genialt, så där som VU eller Can eller Blå Tåget. Det vill säga, de har inga likar överhuvudtaget.
Svenska band som håller på med kraut förhåller sig nästan alltid till annan kraut, men Eterkropp gör något annat; de förhåller sig till vetenskap, new age, religion och konst och musik (alltså, musik överhuvudtaget).
De är helt unika. En lite knölig analogi: De uppfinner inte hjulet, eller ens ett alternativ till hjulet. De ifrågasätter självs konceptet med hjul. De verkar fråga sig: vad är poängen med att röra sig och saker framåt överhuvudtaget? Vad händer om vi bara står här och låter känslor och ting passera oss, virvla förbi på sidan om. Och med det menar jag inte att det inte finns en framåtrörelse, utan bara att de inte går att definiera utifrån åtminstone mina, vanliga parametrar.
Det låter pretentiöst (från mig alltså, Eterkropp är inte det minsta pretentiösa) men jag kommer inte på något annat sätt att beskriva det. Jag är bara tacksam att få vara närvarande när något nytt faktiskt och äntligen händer.
Annars var det sjukt trevligt på Blackis. Svinmycket folk och nästan inget bråk alls. Och Evighetens orkester var också grymma. Och Norrlåtar, eller vad de nu kallade sig men det var väl dem, va? En tvådagars i Luleå, det händer mig ytterst sällan. Helgen v 51, fast trevlig. Och i morgon spelar jag lite akustiskt på Bistron. Let’s born to rock.
ska fom släppa något? eterkropp asså. låter ju onekligen spännande
Förresten: Eterkropp håller inte på med kraut, men det blir det just därför litegrann, Det vill säga, det är progressiv musik, verkligen progressiv. Som i intellektuellt och emotionellt. Ett sätt att se på världen genom nya ögon, utan att skrämma bort någon med dessa ögon. Det närmaste jag kommer på är Stockholm Norra: http://open.spotify.com/album/6yHdUkgsiTAJusxwQODwJj
men det är samtidigt friare, mer psykedeliskt. Psych, alltså, inte psyk.
Men jag använder hellre exemplet med tysk progg (kraut, alltså) än svensk, då jag finner den senare lite för kopplad till politik. I motsats till konstfärdighet alltså. Eller konstnärlighet.
Gud vad de var bra Blå tåget (och Stockholm norra), nu när jag lyssnar efter preferenser. Eterkropp är på sätt och vis en pendang till dem. Inte en epigon, en pendang: viktig skillnad som jag vill ska noteras.
Vet inte om något ska släppas, vet inte om något skivbolag hört dem ens. Men Mats som sjunger har ju spelat in en del med Calle Olsson, sologrejer alltså. Tycker någon borde ha hört dessa inspelningar i alla fall. Mats kommer ju inte från rockvärlden, han är konstnär, så jag vet inte om han har samma sorts ingångar som exempelvis jag. Ska fan göra lite samhällsnytta och börja fiska åt dem.
teg, agera!
Ja, Matti. Det är den bästa (som inte Can har gjort). Nu tillbaka till ämnet, tack.
Igår hände en otäck grej: Jag glömde att jag redan hade druckit en c-vitaminbrus och drack en till. Trodde att det kunde vara slutet, men lyckades häva effekten med ett glas mjölk och ett glas o’boj! Glad att leva, men orolig för att minnet börjar svika. Ska börja undvika aluminiumkärl, det blir rostfritt kaffe och flasköl för mig hädanefter.
Åh Marilyn i mitt hjärta.
http://mobil.aftonbladet.se/a/www/15994745
.. Ska på två konserter i Göteborg i April. Stefan Sundström och Mattias Alkberg. Bor 13 mil därifrån, tagit ledigt från jobb x 2. Samma helg … bra!!
Kan året börja bättre? tjea kan vi hoppas att Any Lööve sitter kvar som C-ledare? Hurra !!! (idiot) att amerikat går under som ekonomi att även ….Det kommer bli bra, eller så går det åt helvete ……. …….. åt alla
Årsbästar mig. Hittade en låt som går in på årets topp 5. Varsågoda:
http://open.spotify.com/track/2O8YHec3lC8MKunZINLD67
Men va fan. De har gjort ett litet jättesprång, japanduon, med den här skivan. Det skevar så jag smälter i vissa låtar. En kvalitet jag inte alls hörde på deras tidigare skiva från i år. Alla låtar är inte lika bra, men de här 2 också, de är bra som can, faust eller velvet.
http://open.spotify.com/track/1FH1g01tuVUBOuiwspjmG0
http://open.spotify.com/track/5B2zIeh1QpRMNYwqpj913a
3 låtar in på årets topp 20. Det räcker för att nå albumens topp 10 i år.
Inatt drömde jag att Benny räddade mig från en gigantisk hund som brottade ner mig på gatan. Alltså inte bet eller attackerade, den bara höll fast mig och Benny bände loss den.
Det kanske var en allegori över ett samhällsproblem:
http://open.spotify.com/track/2UquDXGt63nuHRwGOFYa0L
Skända flaggan är så jävla bra. Bästa julklappen i år! Tack Matti!
Hörde precis Tomas Bäcklund soundchecka och det var så bra, så bra. Blir grym spelning ikväll! Jag kör bara singlar, typ. Nån ny också.
Benny, eller så var du bara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Efteråt gick vi till puben runt hörnet och halsade sprit ur miniflaskor.
Du vet såna miniatyrer som man får på flygplan.
Vad jag har gjort i eftermiddag? Tagit ut lite kängriff på min elgitarr.
Några Bäddat-låtar och en Sparks-slinga slank med också.
H: Önskar jag kunde ta ut, låmgsam hjärna och dåligt gehör.
Viktor T: Välkommen!
I morgon, söndag, får ni mina årsbästalistor och C-60:n.
Den här skivan vill jag ha tag på. Obskyr. Svinbra. Skagos – Anarchic:
http://www.youtube.com/watch?v=n9BEj9gLfFA
För att inte tala om Deafknife – Vi er døde. Rysk post-bm.
http://finstergeist.blogspot.se/2012/12/deafknife-vi-er-dde-2012.html
Mer årsbästa här, som inte finns på spotify. Vuota. Postpunk-bm från Florida. Det här är inte ens bästa låten, men enda jag hittar att länka till:
http://www.youtube.com/watch?v=SJM3q1IO04Y
Årets album:
1. Ariel Pink’s Haunted Graffiti – Mature Themes
2. Off! – Off!
3. Skagos – Anarchic
4. Tenniscoats – All Aboard!
5. Terakaft – Kel Tamasheq
6. Deafknife – Vi er døde
7. Hypomanie – Calm Down, You Weren’t Set On Fire
8. Nü Sensae – Sundowning
9. Public Image Ltd – This is PiL
10. Toluca – Act 1
Min slutgiltiga årsbästa finns på Norrbottenskurirens och NSDs sidor, kan inte länka från telefonen pga dum i huvet.
Ett särskilt tips är Skator – Vita Kalla. Helt, helt knäckt av den.
Just ja: Ariel Pink bättre än Grizzly Bear?
Du sa det själv, Grizzly Bear är 4 starka plus. Ariel Pink har några låtar som är 6 av 5 plus (resten är 1 eller 2 plus), därav den höga placeringen. Jag hade Grizzly Bear och Thåström och några till på plats 10 – 15. Kommer säkerligen ångra mig.
Här då! Det som var bra 2012. Jag har väl hört kanske 0,0005% av de uppskattningsvis 200 000 skivor som getts ut… (Det släpptes 75 000 skivor bara i USA 2011).
3 C-60 med lite olika inriktningar, och en lista där jag slängt in en låt från allt jag tycker förtjänar att lyssnas på.
människor:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/582KpQo423oXVY5VQxP9mK
maskiner:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/6APjSkJ3dMjTJOS28mGT1m
graven:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/6RxGLpPLJHQeyUgACObnlu
hela alltihop:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/30jGpzSGivvosGv8lHUMwu
Håller med om Skator. Vet nån däruppe vad det är för hc-band hon har spelat trummor i? Nåt band som släppt nåt?
Om ni menar Sator så menar ni fel.
Du kanske föredrar gothskivan hon gjorde som Skator Codex.
Meh! Nån annan då! Årsbästa er!
H: Det var ett tag sen, men har tänkt på det du skrev. Speed Metal nådde sin fullbordan i.o.m. Slayer. De spelade fortast, köttigast och svängigast. Alla som försökt vara värre än dem kör rakt in i väggen.
Black Metal, eller post-bm, som det egentligen är, är som punk och blues, det låter bra även om man inte kan lira, och det tar aldrig slut. Det finns bm-akter i Ryssland, Holland, Australien, Brasilien, Japan och Sydafrika. I ena änden glider post bm ihop med progg, kraut och psych. I andra änden är den granne med hc. Alla kan hitta sin egen person nånstans på kartan.
Självklarheter, men fascinerande.
Idag har jag skottat en kilometer kramsnö i spöregn, köpt en superfin tjocktröja, ätit en Triple Cheese-meny samt sett The Hobbit bra dag, men ännu bättre igår.
Vad apa matti! Det har ju kommit 2(!!) nya King Creosot-låtar i år som är helt äckligt bra! Varför har du inget sagt? Den här ”Third Swan” är en av årets bästa 5 låtar. ”Ankle Shackles” är inte så mycket hit, men även den omistlig. Måste skriva om årsberättelsen igen.
http://open.spotify.com/track/70zUSvw20Y0I5vgZyGazfJ
http://open.spotify.com/track/1iDBOphoYED28fGHeeQvZg
Kollade hans diskografi, helt apropå. Över 40 album sen 1998 har han gjort… Det är ju sjukt! Allt kan ju inte vara bra.
Krasst statistiskt:
1) Off! – Off!
2) Die Antwoord – Ten$ion
3) Bang on a Can All-Stars – Big Beautiful Dark and Scary
4) Debo Band – Debo Band
5) Anna von Hausswolf – Ceremony
6) Diskoteket – Det ska se ut som slutet
7) Bowerbirds – The Clearing
8) Menahan Street Band – Make the Road by Walking
9) Diiv – Oshin
10) Grizzly Bear – Shields
11) Antibalas – Antibalas
Listan går till elva bara för att elvan skulle varit minst tia om inte skivan försvunnit från Spotify i oktober. Det är de album som är släppta 2012 och vars låtar scrobblats mest till mitt lastfm-konto de senaste 12 månaderna. Sållade då bort nio äldre skivor från topp 20. Sen vill jag inte gå in på hur det här avslöjar hur jag lyssnar på musik, eller snarare hur det gett mig ett något överraskande resultat för jag sitter med telefonen samt misstänker att det är rätt ointressant/allmänmänskligt.
Matti: kan du recensera din spelning på teatern ?
Fan vad fint att jag inte längre är ensam om att snacka upp Grizzly Bear här.
Sa hjort, och rättade till snasen.
Jag skrattade så jag grät:
http://www.ruthlessreviews.com/1124/top-10-most-ridiculous-black-metal-pics-of-all-time-2/
Deafknife, trumspelet, sången.
Ellende. bm från Österrike. Något händer i mig när jag lyssnar. Det är lite för snyggt, inte superbra, men ändå slår det an rätt strängar. Sången gör mycket.
http://www.youtube.com/watch?v=klY8JxSTdLw
elände, så ska min bm-satsning heta.
Osynlig: tre kringlor, tre rätt starka, stadiga kringlor. En del missar som jag parerade ok. En del som jag själv inte rådde över: surrig publik och därav otydliga mellansnack.
Annars och dessutom: trevlig kväll, bra musik.
Missa inte min årslista. http://www.djungeltrumman.se/magnusekelund
Håller med föregående talare. Surrigt men gemytligt. Trevligt sällskap och bra musik rätt genom, kan det bli bättre egentligen?
Fyra stora julkringlor med kardemumma och pärlsocker.
Matti apornas son var bäst. Och Ragnar, som vanligt.
Stålet! Komma här och sabba min återsyftning =)
Kilo: Haha, du gillar bara superpopulära tjejer i 26 års åldern i år! Haha!
hjort: Dra inte in mig i någon Grizzly Bear-front! Det var nog den jag var mest förvånad över att jag lyssnat så pass mycket på. Måste gett den fler chanser än jag minns. Inte för att den var dålig, det lät bra, men det ville inte fastna.
Conny: ja, jag håller med dig, eller mig själv eller hur det blir.
hjon: Bara det att fler lyssnar på dem är svinkul i sig. Minns inte att någon brydde sig om Veckatimest när det begav sig, exempelvis. Fast det kanske var så att folk lyssnade, men inte ville prata om den, för att de tyckte den var skit.
Men det var/är den såklart inte.
Nyårsdikt skickad till alla jag kom på. Om ni vill ha men inte fått, maila mabd@mabd.se så skickar jag den till er med.
Den blev helt ok, längre än vanligt.
Bästa nyårsdikten skrev Mara Lee till Aftonbladet 2010. Finns på nätet och formulerar det jag hela tiden vill men inte kan: att ensamheten har vi alla gemensam, och att det är där allt börjar och borde sluta.
Jag tycker inte om nyår. Jag blir bara påmind om allt man borde gjort, och ville göra, men som inte blev av. Kan inte stå och fejka optimism inför ett nytt år när känner så. Fuck 2013.
Länk till Mara Lees dikt: http://www.aftonbladet.se/kultur/article12444579.ab
Nu får väl det där jävla 2012 ge upp nån gång. Så trött på’et. Skål!
Publicera inte dikten, ni som fått den sent. Sprid den till kompisar och så om ni vill, men ska den ut i ngt officiellt sammanhang (som ex vis tidningar, bloggar, facebook etc) så vill jag bestämma över det själv. Sprid gärna den infon också, om ni sprider alls.
Tack för det!
I ett försök att låta något mindre bitter än nyss:
Tack för 2012, alla gästisskribenter. Puss och kram.
gott nytt år. ni jag känner tycker jag om.
hjort, plutten. ”I’m still nervous, I ain’t been broken”, sjunger Dead Moon.
Jag tar mig gärna en nyårsdikt! Det är ju en fin tradition! Gott nytt och sådär då! Mitt nyårslöfte är att bli flitigare gästbokare. Rena 2008 ska det bli!
Alltså, senaste versionen av Spotify är ju fan skandalöst värdekass. Går inte att se tiden på playlists, svårare att se vilka låtar som hör till vilka skivor och tar dessutom evigheter att ladda. Hatar det.
Visst menar du senaste iTunes! Så kass, så upprörande uselt. Teamet som jobbat fram den… Jag vill ta deras jobb. Och de tjänar säkert pengar som gräs också… Fy fan.
Också sämst, men jag menar Spotify. Har skrivit och klagat till och med!
Hoppas du avslutade med ”Med krav på anständighet”.
H: wat.
Bäddat för trubbels senaste försvann från Spotify nyss. Varför?
Skator är också plötsligt försvunnen.
Nya Big Dippsås
http://open.spotify.com/album/16DafmcTrOEGO1XN4bcDBd
Matti: Du får tre, rätt starka, kringlor även av mig.
hjort: Det är inget fel på Grizzly Bear, det blev bara inte min påstekopp. Än. 2013 kan bli året då follket i någon mån återvinner sin mänsklighet? Den som Kristian Lundberg skriver om.
2013 kommer bli vattendelaren.
det var jag.
Som delade vattnet?
klöv atomen, delade vattnet, söp upp barnbidraget samt skrev om vattendelaren.
det var jag igen.
Här fortsätter vardagen precis som den slutade, med Könsförrädares debutalbum, och varje minut är helg. Satan vad det blir bra.
köper chips på öb
skitbilligt
10:- påsen
köper tre påsar:
gräddfil, ”orginal” & lätt saltat
svenska lantchips.
de stödjer sos barnbyar
och speciellt en i ukraina
dvs jag stödjer sos barnbyar
och jag bär upp deras verksamhet på mina axlar
när jag stompar ner skiten
ska se om wire-boxen
för att sedan skita
och läsa johan jönsson senaste bok
men först ska jag se om wire-boxen
och äta chips
det kommer att ta ett tag
boxen är ju svinlång
en, två dagar
glömde dippen
men det gör inget
för dagsgammal sperma
kryddad med gurkmejan
och dill
gör susen
sedan ska jag göra en spotifylista
värstabästa grejorna
ska jag sammanställa!!!
sen ska jag tomglo
och lyssna på ’dazzle’ av siouxsie and the banshees
på repeat
blir alltid ADHD-stinn i benskallen av den
känns bra, känns rätt, känns tomt
sen ska jag bädda
byta lakanen
duscha av mig skiten
och sätta på mig min pyjamas
som jag krympte i tvätten igår
nu går jag och lägger mig
nu
nu
snart
nu sover jag
inte
nu sover jag inte
nu sitter jag här med er
igen
Dazzle! Eller hur! Den går alltid igång när behov finnes.
Vill verkligen inte prova den dippen…. Vore bra att veta vem du är, Anonym. Tror inte jag vågar äta chips hos nån annan tills dess!
Läs det här, avhoppad näthatare:
https://www.flashback.org/t2045619
”Jag var inte ensam om att påverkas av Breivik. På Flashback gick många av de nationalistiska skribenterna igenom personliga kriser dygnen efter massakern. Det här var jordens undergång. Allt var kört. Vi kommer alla att bli uppspårade, registrerade och straffade. I efterhand tror jag att en del av skräcken och paniken som Breivik utlöste hos mig och andra likasinnade handlade om att han var så lik oss. Att han inte var någon återfallsförbrytare eller övervintrad nationalsocialist, att han var en helt vanlig kille som hade börjat som oss men gått vidare till att sätta vapen bakom orden. Kunde det ha varit jag?”
Skulle gå in och länka det Bullis länkade. Tänkte direkt på er här inne, som vägrar acceptera SD:are som intelligenta mänskliga varelser.
Två av tre är inte så illa ändå.
När min äldsta fyller år vill jag alltid gråta hela dagen pga saknad och andra anledningar. 25 idag. Och mot studion med värkande ögon. Hela världen borde stanna men det gör den såklart inte.
Fy vad Flashback är deprimerande. Aldrig mer.
Ja, verkligen. Man hoppas ju den där tjommen drar med sig lika många ur som han dragit med i, men så är det nog inte.
Av reaktionerna i tråden att döma är det nog att hoppas på för mycket, ja.
Nu finns Stockholms bästa punkband på Spotify:
http://open.spotify.com/album/0iLk2OQZ9rcK6kg8E49b3Q
http://open.spotify.com/album/3lZDlAbJ5VQWiED6xsrTlW
Men R.A.S. heter de ju inte, utan Ras.
Två parallella tolvor är det alltså.
Minns att du var ett barn. Jag dör, vilken låt.
Och Nattdjur, ännu finare.
När jag söker på Mattias Alkbergs Begravning på Ticnet får jag upp Färjestads BK – Luleå HF.
Går igenom lite gamla bilder, hittade den här filmen från när Chåfförn är grävchäf i Råne.
http://youtu.be/Yxs5e4E-AH0
Det här med att återanvända skämt, är det verkligen ok?
Jag menar, det är lite som att ge bort presenter.
Presenter som man fått menar jag. Re-gifting.
Fryppel.
Vad snackar du om för låtar, Matti? Något att se fram emot eller något jag missat?
Snackar om Maria Eriksson, att se fram emot.
fick min nya telefon idag. tack alla ärliga och härliga männischor!
Nu har det varit dött här väl länge.
Vad ska vi göra med Sverigedemokraterna? Hur långt åt höger måste något vara för att vi ska kunna enas om att det är extremhöger?
Efter Can och Kraftwerk och Neubauten, vad är de bästa tyska banden och varför?
KSMB: Punk eller progg? Eller trall?
Klass/Genus: En ”hönan eller ägget”-fråga?
Hehehe. Hugger inte!
Men åh! Testar en annan:
The Hobbit eller The Robots?
Ok’rå, hugger lite snällt: Tyckte det här var intressant: ”När Moderaterna och Socialdemokraterna ängsligt söker sig mot mitten – försöker sno varandras väljare genom att sno varandras språk och värderingar – gör de sig själva och hela samhällsdebatten en björntjänst. De vågar inte stå för något och det fattar väljarna, som tappar sin tro på politiken. Slutar att rösta eller proteströstar på populistiska partier med dolda agendor.”
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article15962891.ab
Lite av förbannelsen med majoritets(medelklass)röstens betydelse
The Ribots får det nog bli för min del då.
jag slår ett slag för familjen Brötzmann.
Och så var låten borta. Det funkar verkligen i dessa musiköverflödsdagar att jobba med begränsad tillgänglighet. Vill höra igen.
Meh, alla som inte omedelbart rippade till mp3 (för eget bruk givetvis) är ju en klant.
Det vill jag prata om. Jag har tänkt rippa oerhörda mängder från min spotify premium-konto, men det har inte blivit av än. Tänkte att programmet Replay ska funka bra, det id3-taggar och allt. Men du H, har du någon annan lösning? Jag har en Macintosh av nyare snitt.
Rippa Spotify vet jag inte hur man gör, och jag skulle nog inte orka installera något program. Men det finns ju massor av sidor som rippar mp3 från youtube, soundcloud etc. bara man klistrar in länken. Förresten menade jag inget illa med att kalla Anonym eller någon annan för en klant. En klant är jag ju själv.
TP: Ja, den där texten har onekligen sina poänger :)
Om vi skulle ta och återgå till ämnet igen. Tysklands helt egna Jimi!
http://www.youtube.com/watch?v=K4v2UhWvhkM
Alltså, det är ju det här som är ämnet.
http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
Skräddarn: Jepp det där är grejjer det!
H: Fördelen med spottan är att det är 320. På youtube är allt käng.
Eh, 320 kbit/s. Käng är väl under 40 skulle jag tro.
Benny, det finns väl ingen musik som blir mer lidande av låg bitrate (visst heter det så?) än just käng.
Herre min skapare. Har suttit hela veckan och jobbat med göra bättre mixar av mina hemmademos. Har bara lyssnat i lurar tidigare, och fick en negativ chock när jag lyssnade i stereon. Fan vad illa det lät. Jobbade verkligen hela veckan. Det tjuter i öronen. Tappade en dag! Var helt hundra på att det var torsdag på fredagen. Så jag hann inte klart. Nu är barnen här och det verkliga livet har återvänt. Det kommer nog fan ta en månad att få ordning på allt. Det värsta (bästa) är ju att man lär sig på vägen, så när jag hade gett mig på näst sista låten tyckte jag de jag gjorde först lät apa igen. Nåja. Apa och apa. Ett varv till, sen är 8 låtar representabla demos.
Köldgräns för öppethållandet av utomhusbassängerna på Nordpoolen. Fy fan vad hamigt.
Blev det något race i blå röret då?!?
Fuck off, här är min första C-60 för 2013. Smälter ni fortfarande all julskinka och inlagda tarmar ni tryckt i er eller?
http://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/1YER40ncdJhjPsQx1vhPas
Det finns väl inte så mycket att säga egentligen. Lost Sounds-låten är med för att fira att en av världens kanske tio bästa låtar till sist finns på Spotify och för att det i dagarna är tre år sen Jay Reatard dog. De andra låtarna är med för att de är bra. Jag tror att allt utom just Lost Sounds-låten är från 2011-2012.
Så här när mörkret lagt sig tröstar jag mig med Phelps 3a på spotify. Hade missat den innan.
PODCASTPREMIÄR! http://youtu.be/FsNvjE_9sV8
Nu när jag kommit över att senaste Witchcraft inte är lika retroproducerad som de tidigare skivorna, eller snarare, inte låter lika mycket 70-tal längre, så är det fan en bra skiva. Härlig ockult hård rock mellan Sabbath och Roky nånstans. Mer eskapistisk och romantisk än den exempelvis Graveyard håller på med.
Och nya Cult of Luna är helt sjukt bra. Första skivan med dem jag verkligen gillar, och så älskar jag den! Och före jul började jag gilla Neurosis efter att ha funnit dem lika obegripliga i många år. Inte för att skivorna är lika, men ändå. Något har hänt. Med mig?
Ja. Vem fan bryr sig om hårdrock?
Hela svenska folket!
Och grottmänniskor i Vitryssland om jag minns rätt.
Meh, älska hårdrock. Det e ju fett ju.
Witchcraft: men om man lyssnar på deras äldre grejer, alltså…
Lugn, bara lugn. Jag sålde min själ under hösten.
På nåt sätt.
Bra Unni! http://www.expressen.se/kultur/misogynerna/
Och jag förstår såklart att det är lite den här poängen Benny försökte göra för någon vecka sedan, och jag motsatte mig aldrig den heller.
Benny – alltid en vecka före. Minst.
Ja, jag tycker att Unnis text är jättebra. Men jag känner helt ärligt inte att jag ”sparkar neråt” när jag försöker försvara mig mot näthatet:
”Vi förargar ingen i vår närhet när vi på Twitter och i de stora mediehusens redaktionella utrymmen dagligen svär oss trogna hatet mot hatarna. Vi sparkar neråt, slår oss för bröstet och blir dunkade i ryggen.”
Jag känner att jag försöker överleva näthatet och att jag verkligen behöver de ryggdunkar jag får.
Om jag inte hade dem i min närhet som stod på min sida skulle jag inte orka, helt enkelt. Det vore en otänkbarhet att försöka klara det här ensam, utan dem som envetet väger upp hatet med uppmuntran och kärlek.
Inte läst artikeln, men jag antar att kritiken inte är beträffande hur man försöker överleva bland svinen, utan vilka man pratar med om samhällsproblemen. Sån var min kritik i alla fall.
Åsa, Benny: Jag är med er båda, 100% i det här. Tycker Unni skrev om det som Benny inte fick med, lite, eller om det var jag som inte såg det. Tycker inte heller Unni kritiserar Åsa Lindeborg, men manar oss andra, som inte utsätts för näthat dagligen, till att lyfta blicken en aning.
Plus blir lite sne igen, märker jag, när Benny utan att ha läst artikeln antar att den är kritisk. Tänker here we go again.
Unnis text sammanfattade vår ”debatt” bra, tyckte jag, det var därför jag länkade till den.
Alltså, inte sne på Benny, utan sne på klimatet i sig. Som att det ena måste ställas mot det andra hela tiden, till och med såhär, liksom, internt. Där alla är på samma sida i det mesta: vi vill få bort inte bara the haters utan även Alliansen och deras vidriga politik. Eller?
Alltså, det är ju samma kvinnohat, som tar sig olika former. Så läser jag Unnis text.
Alltså, min kritik handlade inte så mycket om det, det var mycket annat. Det var så att säga en shitstorm. Kom på nu att jag inte svarade ditt sista inlägg, p.g.a. du vände bland med ny tråd. Vi nådde aldrig konsensus, det blev istället jul.
Det är kritik, det här är kritik: ”Vi förargar ingen i vår närhet när vi på Twitter och i de stora mediehusens redaktionella utrymmen dagligen svär oss trogna hatet mot hatarna. Vi sparkar neråt, slår oss för bröstet och blir dunkade i ryggen.”.
Jag kan läsa den sen, nu inte tid p.g.a. London.
*Benny has left the chatroom*
B: Men det gör det INTE OK med näthatet, eller som något trivialt man kan bortse från, det är en annan poäng med Unnis text, som inte kan understrykas nog. Plus, om man underkänner känsloargument så till den milda grad att man bortser från dem, vägrar inte bara använda dem utan till och med lyssna på dem, så kommer man så småningom höra det eka ensamt omkring en, det är min övertygelse. Finns inget som osar mer förakt än översitteri och känslokyla, oavsett om det kommer från vänster eller höger.
Å: Ja, samma kvinnohat. Men också en glidning från orsakerna: Alliansens klass/genus etc-perspektiv. Alltså att det är det som gett luft och näring åt svinen som hotar.
Och för att förtydliga min egen ståndpunkt: jag har svårt med akademiska, känner mig dum och föraktad när jag inte förstår trots avsändarens upprepade (och allt mindre tålmodiga) försök att förklara för mig. Jag vet att min tröghet antagligen är lika provocerande som deras IQ, men tänker att om jag säger såpass i alla fall, så behöver vi inte bråka bara för att vi har svårt att förstå varandra, vi som i alla fall vill samma sak.
Alltså: Unni Drougges text är en påminnelse om att vi bör kunna prata om alla de här sakerna samtidigt utan att tappa fokus på en eller flera trådar, lite. Blev peppad av den, bara.
Hehe…ryggdunkar….hihi….fniss
Och, ja, den handlar om kvinnohatet och dess former, men jag läste in mer i den: tycker man kan bredda det perspektivet lite. Översätta den till andra situationer.
Matti: Men nog finns det mycket kvinnohat i arbetarrörelsen också, har alltid funnits. Shit vad svårt Socialdemokraterna och LO har haft att erkänna genusperspektivet till exempel, på grund av den manliga arbetarnormen. Jag var med och tog den striden i början av 2000-talet, och den är till alla delar inte vunnen än.
”den är till alla delar inte vunnen än.” Dagens formulering om jag får bestämma. Och det får jag ju!
Jag håller annars så klart med dig i sak, om arbetarrörelsen, men jag menar ett ännu vidare perspektiv: ”Vi som hatar högern men inte nödvändigtvis älskar löneslaveriet eller kärnfamiljs-/folkhemstanken lika starkt som vi hatar det förstnämnda.” Den gruppen menar jag att vi tillhör, lite i alla fall, ganska många av oss.
Ja, det är ett utmärkt perspektiv.
Finns ju en hel massa tillägg där dock, för att få tiden att gå i väntan på val/revolution, lite som parenteserna på sjuttiotalet: ”Vi som hatar högern men inte nödvändigtvis älskar löneslaveriet eller kärnfamiljs-/folkhemstanken lika starkt som vi hatar det förstnämnda (men älskar tysk progg så mycket)”. Exempelvis. Eller ”Vi som hatar högern men inte nödvändigtvis älskar löneslaveriet eller kärnfamiljs-/folkhemstanken lika starkt som vi hatar det förstnämnda (men älskar chips)”
et cetera.
Annars: min dröm just nu är att få höra Connys demos, mixade och i en av honom bestämd ordning.
Sen skulle jag gärna vilja prata om RAS (bandet som H tipsade om häromveckan). Tycker de är skitbra, men inte helt omedelbara. Dessutom tror jag att de har en hatlåt om mig, och det skär lite i hjärtat när jag tänker på det.
Fast Ras heter de bara. Vilken låt tror du handlar om dig? Jag har inte koll på alla texter än, eller om det bara är att paranoia är något personligt. Det där som inte är helt omedelbart tycker jag är vad som lyfter dem, om jag tänker på samma egenskaper i musiken som du gör.
Det här är nog min favorit just nu:
http://open.spotify.com/track/0AbtUccX1mjLWqm7grftP2
Rockopera i punkformat, det bästa jag vet. Sitter som på nålar genom hela låten.
Ja, det är det som lyfter, håller med.
Låten heter Det är över, sist på Ras 1, och handlar om nån som är gammal och slut. I refrängen sjunger de Nej nej nej, flera gånger efter varandra. Som jag gör i Politix.
Alltså, jag vill ju lite att den ska handla om mig. Hatlåtar är ju mäktiga. Nån slags tecken på nåt. Plus att det tilltalar min grandiosa självbild lite, att bli så pass uppmärksammad.
Ras låter lite KSMB, jag tycker det är bra och dåligt, men mest bra. Kan utveckla om nån vill.
Bra och dåligt att låta som KSMB alltså. Ras är bra.
jag delar Mattis demodröm.
Jag ska köpa högtalare till teven. För att jag ska spela Spotify och se på Netflix via Apple TV. Vilka högtalare ska jag ha? Det ska vara prisvärt och bli bra musik. Skicka gärna länkar! Jag får ont i magen av att försöka förstå sånt här, vill bara beställa med ett klick typ.
matti: Vem fan tycker att näthat är gott? Såg så sent som idag på allas vår Vita Kränkta Mäns facebook ett hejdlöst ropande på att sluta anonymisera dem man citerar. Alla lika, Allah olika. Skit i det nu, nu snackar vi andra goa grejer.
Här då. En dokumentär om bävrar som är typ som en Hans Appelqvist- eller Erik de Vahl-skiva. Bäverpop.
http://www.svtplay.se/video/945430/samtidigt-ar-varje-baver-en-personlighet
Alla Sveriges bävrar härstammar från Bjurälven!
Matti: Hehe. Snyggare konvolut som gjorts förut, det är väl det där Crass-omslaget då, och ”du är ett lik” syftar på Begravningen (även om låten är inspelad innan det, sånt spelar ingen roll för förföljelsemanikern). Och sen den ultimata förnedringen: du övertolkar och projicerar, klart låten inte handlar om dig, fan vad självupptagen du är.
Eftersom ”Skända flaggan” inte verkar va tillgänglig här längre bjuder jag istället på en ny singel från mitt band som också sjunger på svenska och, åtminstone till hälften, kommer från Norrland. Vore kul om någon av storheterna här fick lyssna!
http://open.spotify.com/album/6KhBEHktChJS4WiKpDPj6p
H: Men jag vet!!! Man kan väl få drömma i alla fall.
Nix pix, inga såna trix.
Jag tror att alla H:s inlägg handlar om Matti.
Dina med, hoppas jag.
Jo. Jag tänker lite på detta som Mattis gästbok får jag erkänna.
Det här gör i alla fall det.
http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
Fast lite kul är det. Jag har alltid utifrån liksom uppfattat den här gästboken som att Matti håller hov för ett gäng jasägare som tycker att han är ball. Och nu sitter man här själv. Snart fyller jag ett år tror jag. Det har varit kul.
Äh, vad dumt det lät.
Yepp
Jo.
Är det ingen sim vill hjälpa mig köpa högtalare?
Snart fyller jag också ett år! Kul har det varit, trots att det låter dumt.
Liksom om mycket annat kan jag inget om högtalare. Spelar musik på billigt från Coop eller gammalt av glömt märke. Men monsterhögtalare till Tv:n inköptes, en stor baslåda med två små diskanter. Märket Bose, lätt att installera, sjukt brutalt bioljud,men kostade mycket. Mer vet jag inte. Kan ta reda på mer.
Meh. Jasägare? Jag säger nej.
Personligen fyller jag 44 idag. För åtta minuter sen började jag göra det.
Jag har tänkt det: Fyller inte matti snart? Grattis! Jag skålar för dig. Eller kanske inte ursprungligen, men nu.
Åsa: Köp gammalt. Gammalt är bäst. I trä.
Mittiveckan-fyllor. Man tar vad man får.
Gratulerar Mattis på födelsedag! Jag ser fram emot tårta och ett jam i världsklass! Okej, ha det bra!
Grattis matti!
Grattis Matti! Att personligen fylla år är något alldeles extra.
Har den äran!
Jag säger inte grattis för jag är inte jasägare.
Man tackar. Firar med att beställa punktischor från USA. Och med att lyssna på Riistetyts Valtion Vankina. Bra skiva, det.
Och nu när jag gjort det: Gism – Detestation.
Beställa punktischor från USA, det är ju det bästa. Särskilt när man hittar ett nytt vattenhål nånstans. Vi som aldrig lyckats uppgradera vår klädsel.
Grattis på födelsedagen, Alkberg! Hoppas den blir fin.
Yepp, vilka vattenhål har du Matti? Jag vill också känna mig sådär juvenil som en 44-åring.
Man avslöjar aldrig ett vattenhål, TP!
Det är som att be Kirk Hammett visa en hur man spelar solot i Ride the Lightning!
Det jag önskar mg mest är ändå en Eterkropptischa. Sett de nya och de är the shit.
Jag vet förresten inte hur solot i Ride the Lightning går. Jag är bara luft.
Nu blir jag osäker på om det ens är en låt, det kanske bara är en skivtitel.
TP: Punkstuff Hangar 19 heter vattenhålet. Första gången därifrån. Känns bara dumt om någon nu säger att de är sämst, för degen är dragen från kontot redan.
Tror båda. Tror det är deras tredje skiva, fick den frågan i Rock Science i helgen. Svarade som tur är fel. Man vill ju inte kunna för mycket om Metallica.
Grattis föttifyraåringen!
Tack P!
Grattis! Du verkar dela födelsedag med både Elvis och Bowie. Den heliga treenigheten.
”Det jag önskar mg mest är ändå en Eterkropptischa”:
Menar du en svart en med den där inverterade eterkroppickaninnyn under gothtexten? Klar dynamit.
R Kelly fyller också år i dag. Detta sväller out of proportions.
Och varför har ingen nämnt Paul Huston, trummis i Crowded House? Ska till en Spin Doctors-medlem för att toppa detta.
Nu lägger jag ner försöken att hitta Spin Doctors-medlemmarnas födelsedatum på nätet. Tio minuter av mitt liv jag aldrig får igen.
Grattis Matti :)
Tack. Robbie Krieger i Doors fyller också i dag.
H: haha
Annars undrar jag lite vad Ben Chasny håller på med? Senaste Six organs of admittance är ju inte bra direkt.
Georg Riedel, Shirley Bassey, Stephen Hawking, R. Kelly och Sean Paul fyller också år idag. Sighsten Herrgård också. Grattis alla ni!
Om ni ba visste vad jag har varit med om ikväll!
Har varit på ett seminarium och diskuterat norrbottniska manliga maktstrukturer. Gott om gubbar som hävdade att de strukturerna inte finns, att de bara är ”fördomar och myter”. Och som sedan bemötte mina argument med härskartekniker av typen ”Jag har talat med din far och han säger att du har fel!”
Den allt mer högljudda diskussionen utspelades inför P1:s mikrofoner. Jag är tvärförbannad men samtidigt befriad. På ett sätt skönt att få debattera ansikte mot ansikte med männen som företräder den maktkultur jag avskyr så.
De finns verkligen, jag ser inte spöken mitt på ljusa dan och nu har jag äntligen fått ryka ihop med dom live, inte bara i skrift.
skräddarn: Jag tänkte samma, om ryggdunkarna a Åsas.
matti: Gratis på fölsedan! Du borde kanske firat på Kafé 44?
Sändes det live, eller kommer det sändas framöver, Åsa?
Det kommer i Nya vågen nästa vecka. Inte hela debatten alltså, något klipp. Men de fick onekligen godbitar att sända.
Kändes ju jävligt fel att lägga den kommentaren där efter dig, Åsa. Satt och läste ikapp och uppdaterade inte innan jag skrev. Förlåt. Dålig kommentar kanske överhuvudtaget. Förlåt.
”Jag har talat med din far”, hoppas de sänder det. Helt stört. Nästa generation kommer att använda maktspråk och paternalism mer subtilt, på gott och ont kanske.
Hjon: Ingen skada skedd!
H: Ja, faktiskt, hoppas de sänder det. Jag blev helt rasande och ropade typ: ”Vem min far är eller vad han tycker hör inte hit! Jag är en vuxen kvinna!” Inte det snitsigaste att säga kanske, men tur att jag inte blev helt paff och tyst i alla fall.
dagar att markera i kalendern
chris barron 680205
eric schenkman 631212
mark white 620707
aaron comess 680424
Uhm… alltså, 2012 kändes som ett ganska mediokert musikår. Det beror säkert på att det inte kom någon BQ- eller Alkbergskiva. Det mest förvånande är nog att jag gillade Grizzly Bear-skivan skarpt trots att den låter som Radiohead. Men i alla fall – årets bästa poplåtar:
http://open.spotify.com/user/bomb/playlist/20BYS6Nl7eRjuqFZaNXtsX
prins två: Mad respect!
prins två: du är sjuk på ett roligt sätt
Åsa: Skönt. Så tisdag kl 14 med repris kl 1815 på onsdag nästa vecka i SR P1?
Ja, det stämmer, tisdag sa reportern’
Repostar årsbästalistorna eftersom ingen, typ, prempar. Åtminstone matti brukar förbarma sig…
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/582KpQo423oXVY5VQxP9mK
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/6APjSkJ3dMjTJOS28mGT1m
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/6RxGLpPLJHQeyUgACObnlu
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/30jGpzSGivvosGv8lHUMwu
Tack, hade tänkt scrolla upp å leta på men inte blitt av. Var datorfri när de postades.
Sen fattar jag inte om prempfunktionen är buggig eller nåt. En av mina påstod Matti att han prempar på, men hos mig ser det ut som noll. Ibland får man premp på mejl, ibland som röd dutt i Spotify. Osv. Antar att jag kan leva med det.
Är årets Tenniscoats-skiva ett bra ställe att börja?
Haha, jag hade inte hört Nu Sensae förrän nu – det är ju grunge! Jag tror jag gillar.
Bra grej: Justified har börjat igen.
Dålig grej: Spotify.
H: Tenniscoats gjorde 2 skivor 2012. ”All Aboard!” är den senaste. Skrev lite här om den i mellandgagarna, de har lagt sig till med en skevhet som gör dem dubbelt så intressanta i mina öron. Kul också med en japansk pop-grupp där vissa japanska harmonier hörs i melodierna.
var anonym nyss.
Det är ju intressant att den mest intressanta ideologiska debatten i svensk partipolitik på länge pågår i… Centern.
http://mobil.aftonbladet.se/a/www/16045549
Grymt! Skrev precis en krönika där jag nämnde det. Om Centern alltså (den här sidan har legat nere för mig sedan igår kväll, så inte sett det innan).
BQs förste batterist, Magnus Nygren (då Olsson) har gjort helt grymma playlists på spottan, tio låtar jazz från varje år, med start 1955. Han är framme vid 1968 nu: http://open.spotify.com/user/jazzdoris/playlist/2YL7gaErCUmEGrZrPNsD4P
Överhuvudtaget gör Magnus bäst playlists av alla, bortsett från våra här då. Älskar nördar! Pga är nörd.
Vilken guldgruva dom där jazzplaylisterna är! Har själv lyssnat massor på jazz den senaste tiden men har svårt att söka mig så värst långt från Coltrane, Brubeck, Mingus och resten av dom vanliga gubbarna, så det här var ju helt grymt.
Matti: Megabra tips!! Tack.
På tal om jazz så var det här en av dom bästa skivorna 2012:
http://open.spotify.com/album/3WA5GL1MYSMfayF6935qD9
på tal om jazz såg jag Fire! Orchestra igår. Det var bra.
Kanske fler som googlat upp, men här är alla jazzlistorna samlade på en och samma sida. Mycket fint:
http://www.soundofmusic.nu/artikel/jazz-%C3%A4r-farligt
Ååååååh, gammel-BQ.
http://open.spotify.com/user/staffan.e.andersson/playlist/3DWeiWMMWkPJfoU3wa2f8S
Kom på att senast vi spelade med Joon Erektion var vårt set ca 12 minuter långt, och då körde vi ändå alla 10 låtar eller vad det var två gånger. Så nu gör jag några fler.
Om vi hade låtar för en kvart, det är drömgränsen.
En recension: http://www.djungeltrumman.se/artikel/En_valkommen_undergang
För övrigt ids jag inte göra C-60s längre. Jag ser inte hur långa spellistorna är och pallar inte räkna ut. Lyssnar på musik för att slippa räkna.
Med det sagt så är såväl stalles som Hs senaste dynamite. Och jag prempar på Connys störtsköna årslistor också.
jag iddes göra för jag sitter på på jobbet och har pc. hemma på paddan är det värdelöst av just de anledningar du skrev om, man ser inte tiden etc.
Och har ni andra gjort listor så har jag inte hunnit med dem. Pga råpunk.
du hoppade över bq matti, hehehe
handklappen i barbed wired love. åh!
PERE UBU! http://open.spotify.com/album/7usRWbllLbxIHnW4opOI20
Joon Erektion återförenas på Norrbotten Hardcorefest 25-26 januari 2013.
Det är bara bra band, det är trångt på Föreningsgatan så anmäl er i tid om ni tänker gå.
http://foreningsgatan7.blogspot.se/2013/01/norrbotten-hardcorefest-25-261-2013.html
eller
http://www.facebook.com/events/364613976961267/
Erkänn du kommer sitta utanför och supa och missa Terveet Kädet?
Det kommer vara minus 25. Men, jo.
Kul med återförening!
Modernt!
i morgon är det 35 år sen mats nileskär sände sitt första soul corner.
men vad faaan, jag har em den 26:e.
Blev en del skivor i dagarna, får trösta mig med det.
Torsson – En svensk tiger (1989)
Torsson – En rökare i krysset (1984)
Ruff & Fukt & Suck – Live (1979)
Commando M Pigg – Mot stjärnorna (1983)
Kajsa Grytt & Malena Jönsson – Historier från en väg (1986)
The dB’s – Repercussion (1981)
Graham Parker – Sqeezing out sparks (1979)
Minimal Compact – The figure one cuts (1987)
John Foxx – The Garden (1981)
CD också
Lou Reed – Set the twilight reeling
Beck – Odelay
Sophie Zelmani – Sophie Zelmani
The Flaming Lips – Yoshimi battles the pink robots
Sophie Zelmani – Precious Burden
Dinosaur JR – Hand it over
Baxter – Baxter
Peace Love & Pitbulls – 3
Mendon – Drool
Yoko Ono/John Lennon – Two Virgins
Jon Spencer’s blues explosion – Don’t cramp my style
Jon Spencer’s blues explosion – Now I got worry
Nirvana – Singles (sex CDS)
Har lyssnat en del på nya Cult of Luna och önskar att jag gillade den lika mycket som du, Matti. Jag har alltid gillat CoL och särskilt ”The Beyond”. Men där den skivan är en eldkastare i nyllet så är nya skivan mer en hink is över huvudet. Gillar inte alls den där kalla sterila känslan i både låtar och produktion. Kanske för att den påminner mig om vädret utanför. Trist är mitt ömdömme hittills, hoppas det ändras.
jobbat klart för idag. nu gäller att se upptagen ut till 15.45 då jag passande nog tar idrottstimme och åker till hem till vinet… barna!!
Stalle: hahahaha!! Prioriteringarna, stalle, prioriteringarna.
Simple Minds var som bäst innan de blev sämst.
http://www.youtube.com/watch?v=9XT0wHEJyDM
Som vuxenkramar när de är som bäst.
nä, fuck this shit och hejdårå. mot systemet! och det kan ni tolka på två sätt, bägge är korrekta.
Jag skulle visst storsnyfta framför Fredagkväll med Malin på Barnkanalen.
Jag hade faktiskt inte hört talas om Alina Devecerski innan jag såg henne på Barnkanalen nu, men hon är ju tydligen rätt stor. Hela skivan är bra! Det är ju pop liksom, men det är bästa poppen jag har hört på länge.
Lugnt det var här inne. Är väl bara för att matti är och hämtar priser på Elle-galan antar jag.
Sveriges mest klädde.
bbc entertainment nu.
Det där hemska jag pratade om innan jul, Nejet, det gick inte bra alls.
Jag köpte en sån här idag:
http://www.bostona.eu/en/tabletops_ipoddocks_duoiplus.php
Ungarna ockuperar TV:n och vardagsrummet för jämnan, så stora stereon är inte tillgänglig för mig för det mesta. Och sitta med hörlurar när de är vakna pallar jag inte heller, vill liksom kunna höra dem, och existera i samma universum som de fast vi pysslar med varsin grej samtidigt.
Duo-i-plus är asgrym i köket. Kostar 1400 på Liontech. Det var Ljudmakarn som rekomenderade den, det är en av hi-fi-snobb-butikerna i stan, som helst säljer referens-förstärkare för 35 000. Men de har koll på ljud, och ljudet är superfint i den här lilla grejen. Stor härlig bas. Svinhögt ska man dock inte spela på den, då distar det lite oskönt. Då får man gå till stora fin-stereon.
Bra tips!
Här är mina problem med senaste versionen av Spotify (0.8.8) när jag kör det på Mac Book Pro OS X, (version 10.6.8).
Jag kan inte se hur långa mina playlists är.
Jag kan inte se vilka som följer dem (mer än till antal).
Det tar evigheter att starta programmet.
Det funkar inte riktigt att dra låtar och lägga dem i playlists. Ca varannan gång går det inte alls.
Programmet gör plötsligt ingen skillnad på mina egna filer och vad som faktiskt finns på Spotify. Problematiskt när man gör spellistor man vill dela med sig av. Förr kunde jag åtminstone välja hur jag ville att det skulle vara med det. Kanske kan man det fortfarande, men jag fattar i såna fall inte hur. Jag har inte ändrat i några inställningar.
En allmän tröghet, lite sådär gammeldags PC-buggigt, som när man hade trojaner eller rent av virus i datorn, ni vet. Ibland hänger sig programmet i Search-läget, ibland i andra lägen. Etc.
En massa jävla kommersiella erbjudanden om att följa Filip och Fredrik och tidningar och annan skit. Jag vill inte ens bli tillfrågad, ok? Jag vill välja de jag följer helt och hållet på egna meriter: tips, vunnen trovärdighet etc.
Det är så fult! Jävla vita bajsbook-fält i mitten.
Det går inte att använda eller ladda ner äldre versioner av Spotify. Om nu inte någon håller på med sånt, lägger upp gamla crackade versioner någonstans. Men jag har inte sett nåt sånt, fattar inte hur det skulle var möjligt heller. Eller intressant.
Varför har de inte gjort grejer som verkligen saknades i stället: fixat ett sätt att enklare sortera sina spellistor exempelvis. Det känns MINDRE användarvänligt nu än tidigare. Lite som när de gjorde om MySpace till clownskola. Jag håller på med internet varje dag och jag har inget tålamod längre.
Jaja. Färdigklagat. Nu fortsätter jag lyssna på min bästa råpunk.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/6JfO9BNQKYVhVRk2v760Av
El Rojo Adios, fin skiva. Missade den förra året.
Råpunken, gjorde den på Wimp också, om nån börjat hänga där sedan senast: http://wimpmusic.se/playlist/e4ecfff3-ec18-47e9-beaf-7d3dfb711f32
Jag verkar inte ha senaste Spotify. Tack för varningen.
Här är mina problem med mina senaste LP-skivor när jag spelar dem på min grammofon.
Jag kan inte se hur långa mina playlists är.
Jag kan inte se vilka som följer dem (mer än till antal).
Det tar evigheter att starta grammofonen.
Det funkar inte riktigt att dra låtar och lägga dem i playlists. Ca varannan gång går det inte alls.
Grammfonen gör plötsligt ingen skillnad på mina egna skivor och vad det faktiskt finns för skivor i världen. Problematiskt när man gör spellistor man vill dela med sig av. Förr kunde jag åtminstone välja hur jag ville att det skulle vara med det. Kanske kan man det fortfarande, men jag fattar i såna fall inte hur. Jag har inte ändrat min inställning.
En allmän tröghet, lite sådär gammeldags stenkake-buggigt, som när man hade tjall eller rent av vaj däruppe, ni vet. Ibland hänger sig grammofonen i Search and destroy-läget, ibland i andra lägen. Etc.
En massa jävla kommersiella erbjudanden om att följa Karl Gerhard och tidningar och annan skit. Jag vill inte ens bli tillfrågad, ok? Jag vill välja de jag följer helt och hållet på egna meriter: tips, vunnen trovärdighet etc.
Det är så fult! Jävla vita bajsbook-fält i mitten.
Det går inte att använda äldre grammofoner. Om nu inte någon håller på med sånt, lägger upp gamla rullbandare någonstans. Men jag har inte sett nåt sånt, fattar inte hur det skulle var möjligt heller. Eller intressant.
Varför har de inte gjort grejer som verkligen saknades i stället: fixat ett sätt att enklare sortera sina spellistor exempelvis. Det känns MINDRE användarvänligt nu än tidigare. Lite som när de gjorde om Klarakvarteren till clownskola. Jag håller på med det här varje dag och jag har inget tålamod längre.
Jaja. Färdigklagat. Nu fortsätter jag lyssna på min bästa råpunk.
Hehehe. Som man gnäller får man svar.
It’s All Over Now Baby Blue, det måste vara den låten det finns flest fantastiska versioner på. En till: http://open.spotify.com/track/4egjP47jhtKEzMnOYY7tpz
Vet inte, det är inte världens bästa låt precis, men det verkar vara lätt att lyckas med.
Påminner mig om en dröm jag hade nyligen: KBoi hävdade att människan, alltså arten, är helt dum i huvet.
Beviset var att det tagit så lång tid innan människan, i detta fall då Paul McCartney (som ändå kan sägas vara ett låtskrivargeni) att skriva Let It Be, låten alltså. Att upptäcka världens självklaraste ackordsföljd. Inte den bästa låten i världen, inte den bästa med Beatles, inte ens den bästa på Let It Be. Men självklaraste.
Kan stämma. Det kan ha varit en sanndröm.
Det skulle jag kunna ha sagt, men det har jag inte. Fast det stämmer nu när du säger det.
Jag har drömt om den här gästboken en gång. Det var Conny som skrev att han hade demos på någon extremt bra skiva, minns inte alls vilken men säg att han hade outgivna Discharge-demos, typ nåt sånt, som han hade gömt ute i skogen. Inte lika snitsigt som Mattis dröm.
Sjuka barn ger sjuk förälder. Fan. Mitt sämsta.
Blev ändå nån skiva till
Adult Net (Brix Smith) – The Honey Tangle (1989)
Simon and Garfunkel – Parsley, Sage, Rosemary & Thyme (1966)
Simon and Garfunkel – Bridge Over Troubled Water (1970)
The Blow Monkeys – She was only a grocer’s daughter (1987)
Bronski Beat – Smalltown Boy (extended) 12″ (1984)
Smalltown Boy, hela, vilken låt det är ändå även fast man hört den tusen gånger.
http://www.youtube.com/watch?v=gudYoMxr7mM
Run away, turn away, run away, turn away, run away.
Är det någon som sett ”The ballad of Genesis and lady Jaye”? Eller ännu hellre, nån som har den?
Om nu bara vissa somnar, och vissa andra inte vaknar, ska jag se The Dark Knigt Returns ikväll.
http://www.youtube.com/watch?v=9nD8S2pWexc
Febrar, kollar på Grease men lyssnar på NYHC.
Det är inget synd om dig. Jag har fått curare injicerat i halsen igen. Febrar och ser The Walking Dead, lyssnar på Neil Young och spelar modal D-stämning.
Hälsade inte på Jim Thirlwell.
Vaknade skitirriterad. Lyssnat på några skivor, men det har inte funkat alls. Men det ordnade upp sig så fort trummorna i Paperhouse drog igång.
http://www.kickstarter.com/projects/155994196/daniel-stern-plays-the-spin-doctors-guy
Curare i halsen. Fifan vad hemskt.
Paperhouse. Fifan vad gött.
hallå. jag har inte sett att ni har skrivit ett ord om ”searching for sugar man”. är det här gammal skåpmat för er?
http://www.youtube.com/watch?v=oKFkc19T3Dk
Jag bryr mig bara om råpunk just nu. Två nya låtarna är sjukt. Låter som om Disorder hade bytt identitet med Youth Of Today. Stenhårt, snabbt och bra under minuten per låt.
Och trummor, ett rep till så är jag helt på bana igen. Konstigt med muskelminnet ändå, som vore jag född att Sparka Bohman i magen så han spyr.
Skulle googla alzheimers och aluminiumkastruller, men det har jag glömt. Hoppas det inte är för sent.
Skulle googla alzheimers och aluminiumkastruller men det har jag glömt. Hoppas det inte är för sent.
http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM
Fryppel. Man tror inte att det ska vara bra, men så är det bra i alla fall.
http://www.youtube.com/watch?v=9E2xVc7Znf4
A Day In The Life, det är ju bra på det sättet att det är duktigt att ta ut en så svår låt och göra rockopera av den. Men det är fan dåligt att han har den där frisyren. Matchar inte alls kläderna Beatles hade på omslaget där de gav ut originalet.
Var inte så sur Cöxxy. Det är bra på det där ”alla-strängarna-går-av”-sättet.
Vill spy. Inte av nån anledning ens, mår bara illa. Allt luktar stekt.
”And your friend died of something / that you can’t prononounce”
Lou Reed bästa textrad från 80-talet, i ”Turn to me”.
Girls har börjat gå igen.
på barnens dagis går det springmask
In inget, ut sockerdrickaskum.
Då är det väl gångmask.
Jaja, som om alla era inlägg är hundraprocentiga föhelvitte.
Blev en miss i barberaranekdoten, jag trodde det var Mattis frisyr det hände, vilket visade sig vara felaktigt, men ändå, lyssna på det här: http://www.youtube.com/watch?v=P8j7WAfrKTs
Pretty stupid stuff!
Hahahahahaha!!!! Jag skrattar så tårarna sprutar. Du är sjuuk i huvet, Grägge.
Jag orkar inte med en sömnlös natt till. Gud om du finns, snälla låt mig sova! Eller om nån bara kan komma och sjunga en vaggvisa.
Ja du, Åsa… Jag somnade med ungarna kl. 9. Vaknade halv 1… Va fan, solen är ju ändå inte uppe på dan, så det spelar ju ingen roll när man sover. Det blev ett C-60 till januari:
http://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/4ntFk7zFmGGnGPhI8MnHy3
Fast det är ju så ensamt på natten. Alla tankar blir så högröstade. Istället för att tänka på sånt som oroar mig ligger jag och tänker ut superbra jobbidéer. Synd bara att jag inte kan använda dem pga sjukskriven pga ont i nacken.
Jag vet inte om det är kutym att länka till Cardigans i den här gästboken, men jag får för jag är sömnlös sjukling.
http://open.spotify.com/track/1kQ4fhVvX5xB3zcf3YVQm5
Det enda jag önskar från dig Mattias Alkberg, är att du säger vad du tycker om Aumgn. Gärna lika utförligt som om Sister Ray, för några år sen. Det lär väl inte du ha tid med, så mycket ståhej och ståfräs som du har för dig. Jag själv har ingen åsikt, för jag bläddrar så fort det inte finns någon tråd att följa (som jag begriper. Jag har nog aldrig lyssnat på låten ordentligt ens. Den får en trea.
nya new order på spottan.
Har någon mer än jag börjat läsa Neil Young-boken? Aldrig läst en bok som har varit i lika akut behov av en redaktör. Allt är helt oredigerat och handlar mest om att han tycker musik är dålig idag pga mp3 (men tror det mer handlar om att han har blivit äldre, ”om ändå ungdomen idag kunde känna som jag gjorde när jag var ung!”). Den skulle kunna bli en ganska bra roman om någon skrev om den.
Benny: upptagen pga sjuk i magen och feber plus lyssnar på ny-goth (Esben and THe Witch, nya skivan) som är grym, verkar det som. Men jag ska ta mig an Can när kroppen kan.
kilo: åh, kilo. Ska printa, skriva ut och hänga upp ditt svar på väggen. Det är ungefär sex månader sedan någon svarade på något jag skrev här (mest skrivit om mig själv, Kiss och typ lagt in någon stupid vinkel på rådande diskussionsämne, så verkligen ingen självömkan , bara ett konstaterande!) och vilket svar dessutom!
Det är svårt att göra podcast. Känner så mycket skam över att jag och Mikael är ytterligare två killar som sitter och fläker ut oss själva, så vill verkligen inte göra anspråk på något viktigt, utan bara full pajasfest. Med indievinkel.
Tips: Gengångare i SVTPlay. Min fru har hittat en torrent med text, om någon inte står ut med att bära långa tidsok mellan avsnitten.
Ibland är böcker som hade behövt en redaktör det bästa som finns. Min favvis är Andy McCoys (Hanoi Rocks) självbiografi. Jag har säkert redan skrivit om den här, så ofta som jag babblar om den. Helt overklig bok.
vars någerst hittades den torrenten?! e ju grymt gengångare. tycker Victor e svinlik Kalle Ohlsson. podcasten e också svinakul. lol tom.
Jo vahetere, en annan skiva att stuffa till som var bra förra året.
Jag har ju inte gjort nån lista, men ids.
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/1ozHNmUsopzLmiysflze6M
Stålet: Vissa av mina vänner som inte är våra gemensamma vänner blir arg på dig (och mig) för att du tagit bort flera av vloggarna. Desamma brukar framhäva att du är ett geni å ja ’Vet.’.
ja ba ’Vet’.
Gjorde en C-60 för januari i alla fall. http://open.spotify.com/user/chops/playlist/47gk0i7n06eOPULGemgTNs
Åh, den blev bra.
mörn, H – Jag har läst Neil Young-boken. Avslutade den häromdagen. Den är visserligen mångordig och en väldigt lång stream-of-consciousness, men det uppfattade jag som dess styrka. Ingen annan kan/får skriva en sån bok. Och även om han upprepar sig en hel del och drar en del helt ointressanta anekdoter så innehåller den också mycket bra. Bra om människor och om musik. Vill gärna höra mer om Andy McCoy!
Här kan ni lyssna på Nya vågen. Mitt vildsinta bastubråk är inte med men jag inleder programmet i lugnare ton.
http://m.sverigesradio.se/avsnitt/index/3048?avsnittsid=140601
Obs! Stuffskiva var fel länk!
http://open.spotify.com/user/benny.boxare/playlist/5MaajKvumf4MkWje9CcuCh
Såg precis Action Is My Middle Name med Morrissey på Letterman. Han är fin ändå. Om den nya skivan någonsin kommer så lär den väl vara sönderproducerad som vanligt. Ändå.
såg precis joon erektion på facebook. dom är tuffa ändå. Om spelningen blir så bra som jag misstänker kommer alla vi som inte tar chansen, att ångra oss. råpunk.
öh, matte, vem spelar vilken gitarr på 10.20.100? Bra låt.
Conny: Jari, Calle et moi. Jag slidar, spelar distpedal och rätt unisont med basen. Calle spelar det rytmiska/polyrytmiska och Jari mest melodier, liksom lead. Live är det men orgeln är lagd efteråt och, tror jag, skak. Inte för att vi upptäckte att det saknades, utan för att vi bara hade tio händer.
Låten på Facebook är överlägset längst. Typ äldst också.
Jag hatar ju kändissåpor mer än gemene man, men jag gillar Stjärnorna på slottet. Kan någon förklara varför?
Skådespelarpersonligheter kanske? Stjärnorna på slottet är väl det enda sammanhang där dylika kan blomma ut numera. Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt. Du kanske gillar skådespelarpersonligheter mer eller iaf inte mindre än gemene man?
Ja, mer tror jag. Älskar buller och bång överhuvudtaget.
Alltså, för att förtydliga: jag umgås mycket med ”skådespelarpersonligheter” och tycker om det. Den sortens buller och bång som intensiva männisor utstrålar, jag har inga problem med det. Inga problem med motsatsen heller, alla får vara som de är, men jag säger det för jag vet att många brukar ha problem med yviga människor. Jag vet inte, jag känner väl igen mig i dem, att jag får plats och inte behöver lägga band på mig. Det är inget märkvärdigt med det, ingen djup analys av mig själv eller de jag umgås med. Eller de som inte umgås med dem, heller, folk är olika bara.
Inte fest och glam och champagne och fyrverkerier-buller och bång, menar jag alltså.
Men jag tror jag gillar programmet i fråga för att de inte behöver prestera något, det finns inget tävlingsmoment i Stjärnorna på slottet. Älskar när Claes Malmberg och Ewa Fröling bara tar den plats de antagligen alltid tar överallt. Tycker det är roligt, att de är roliga.
Eller vänta nu, det var nog en rätt märkvärdig analys ändå, men jag vill inte utveckla det riktigt. Känns obekvämt.
Det här förresten: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/36ZGZEslYQwAFwgy54sWgW
Inte helt lätt att få ihop något, mycket som saknas, och helt bevandrad är man ju inte. Men Ram finns ju i sin helhet i alla fall, och det är ju bra.
Caprica! http://www.dn.se/ekonomi/hackare-far-utveckla-googles-smarta-glasogon
Jag ogillar verkligen de delar av mig som vill springa och gömma mig när Börje Alstedt (eller liknande) spontant brister ut i sång eller börjar recitera poesi, alltså ta plats. Det är väl det som populärt brukar kallas jantelagen som sitter under huden. Inget att skryta med eller så.
Däremot tycker jag att det kan finnas välgrundade tvivel mot den typen av självförtroende med vilket vissa teaterpersonligheter tar sig an kulturella uttryck i allmänhet. Det tappar ofta den nerv som t.ex. poesi och musik får när utövarna faktiskt är taffliga och nervösa och sätter sig själva på spel.
Istället blir det darr på rösten på alla rätta ställena och laddade konstpauser. Det kan störa mig något oerhört när teatermänniskor tar sig an t.ex. popmusik som om det vore en underkategori till skådespeleriet. Tom Waits komer väl undan med det ibland, med nöd och näppe. Blir konstigt ibland tycker jag. Tänker att spelet med autenciteten är viktig i pop/rock-traditionen. Teatern undanröjer ju alla tvivel om äkta/fiktion på en gång. På gott och ont. I teorin gott i praktiken ont.
Gillar också programmet egentligen. Kan tänka mig att de flesta skulle blomma ut rätt fint i sammanhanget. Men skådespelare har antagligen någon fördel eftersom de är vana att i någon mån spela sig själva.
Ja, men jag tycker dels att teater är underskattat och dels att de i Stjärnorna i slottet får vara (verkar vara) sig själva. I den mån man nu kan det överhuvudtaget.
Tycker rent allmänt lite synd om bullriga människor. Alltid är det något som inte duger hos dem.
Håller dock med om att det är irriterande när folk tror de är renässansmänniskor och att det oftare gäller skådisar än andra kulturarbetare.
Skådisar och romanförfattare.
Novellister, kanske det heter? Eller om det är en anglicism? Ett ord som för övrigt verkar vara en anglicism i sig.
Jag tycker nog att det i regel är finare när folk tar sig an sånt de inte riktigt ror i land än tvärt om. Mats Wilander läser poesi t.ex. Mycket finare än när Björn Källman sjunger schlager. Gillar nog folk som vill vara renässansmänniskor mer än folk som tror att dom redan är det.
Tror jag skulle vilja vara det själv. Alternativt vilja tro att jag redan är det. Spelar nog ingen roll för min del just nu.
Anglicism heter det väl ändå?
Ja, på vanlig svenska ja!
Hehehe. The Power.
Men alltså, jag tycker nog Mats Wilanders poesi och Samuel Frölers skivor går på ett ut där. Pest eller kolera.
Det är väl en fråga om makt och utrymme också. Om klass, såklart.
En novellist är en författare av noveller. A novelist is a writer of novels, alltså romaner.
Vad är en ametist då?
iden att bunkra mat pga rädsla för att jorden ska gå under.
Isf har jag fått ametist.
Gått i ametist heter det väl?
Nej, jag har fått idén att bunkra mat pga rädsla. Inte har jag gått i idén.
Efter maten ska jag kolla på nya Girls. E helt nervös.
Så, inte anglocism då?
Anglicism heter det väl ändå ?
Jag skulle googla nåt om alzheimers, men det har jag glömt. Så nu har jag kaffe i aluminiumkastrullen istället. Hoppas det är för sent.
Jag skulle googla nåt om alzheimers, men det har jag glömt. Så nu har jag kaffe i aluminiumkastrullen istället. Hoppas det är för sent.
Gengångare:
http://thepiratebay.se/torrent/7969440/Les_Revenants_Season_1
Subs:
https://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&hs=Z1&tbo=d&rls=org.mozilla:sv-SE%3Aofficial&sclient=psy-ab&q=les+revenants+subtitles+s01&oq=les+revenants+subtitles+s01&gs_l=serp.3..0.6452.6452.0.6572.1.1.0.0.0.0.39.39.1.1.0…0.0…1c.1.z3mBNje3JGQ&pbx=1&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.&bvm=bv.1357700187,d.bGE&biw=1348&bih=649&ech=1&psi=vlH0UPHSJcX-4QSE5YHADA.1358191803089.3&emsg=NCSR&noj=1&ei=vlH0UPHSJcX-4QSE5YHADA
Vi kan prata om nya Girls sen. Jag vete fan. Men det kanske kommer igång.
Ja det kan vi. Är inte klar med maten än. Har nån sett Game Change?
jo man tackar! de va en redig länk. inge valler! tack o bock. Girls var skoj. blir säkert skojigare. men är mest pepp på justified.
Kboi, Andy McCoy-boken, den känns ungefär som att bli infångad av ett fyllo på krogen som måste berätta om sina gyllene år. Helt ostrukturerat, egentligen rätt irriterande men också bedårande. Hanoi Rocks bildas, på nästa sida har de gjort tre skivor, sen kommer femton sidor om en sviiiiiinrolig fest i Thailand. Han redogör för hur många tjejer han låg med under Hanoi Rocks-åren (jag räknade på det och det är fler än en om dagen) och sitt betyg i en japansk groupie tidning. Boken mynnar ut i en låååång hatfylld tirad mot Steven Adler där man visserligen inte tvivlar på att Steven Adler är ett rövhål men man undrar om det förtjänar att ta upp så mycket plats i en rätt kort självbiografi. Sen försöker han liksom övertyga läsaren och kanske sig själv om att hans karriär efter 1985 varit lika lysande som före. Jag kan faktiskt rekommendera den. Och med Neil Young-boken oläst, så alltså mer generellt: om jag läser en konstnärs självbiografi vill jag ju veta hur det ser ut i huvudet på hen. Vill jag läsa minutiöst avvägda formuleringar kan jag läsa Djuna Barnes eller Virginia Woolf.
Det är kul när McCoy skriver om Razzle, Hanoi Rocks trummis, att det är förstås lite synd att Razzle dog men han skulle inte ändra på något ens om han kunde. Och Razzle gjorde ju helt rätt som spenderade alla sina pengar på party, han dog ju ung! Vad skulle han med pengar på banken till?
Såg ett fyllo i Åbo en gång, han hade skinnbrallor och en sko på sig. Han gapade på en kvinnlig och lika tandlös a-lagare.
– Det är ju Andy McCoy!, utbrast Jejo. Och det var det.
Jejo bor i Åbo KBoi har gått i ide McCoy var i Hanoi. Inget krångel!
För övrigt är det första gången någon utanför mitt eget huvud kallat Andy McCoy för konstnär, om än indirekt. Mad respect.
Anglosicm heter det. Jag har många lecksikon,
Nu hör jag Bowies nya singel för första gången. Det är en av hans bästa låtar överhuvudtaget ju.
Fö, apropå Strages krönika, så gillar jag Suedesingeln också, men vad låter den som? U2? Simple Minds?
Ha ha, vad rolig podcasten var igen!
Allvarligt nya Girls var inget bra. Bara Shoshanna var bra, hon är å andra sidan sjukt bra.
H – det låter ju lysande. Det är lite så Neil Young-boken är, fast han är inte en lallande pundare med gamla vendettor oavklarade. Mer en mysig marijuana-farbror med gott att säga om allt och alla utom MP3-or.
Jag har fått hemska, outhärdliga nyheter ikväll. Och jag känner skuld över att jag har det så bra, för jag har verkligen inte förtjänat det. Ta hand om er och kram.
smakprovet på cult of lunas nya låter gott
https://soundcloud.com/indierecordings/cult-of-luna-i-the-weapon/s-oaS5o
Åh, H. Fan vad jobbigt det låter. Hoppas det blir bra eller åtminstone bättre.
Det blir annorlunda. Tack för omtanken.
H kram.
A Tribe Called Quest på SVT, jag d ö r . Bästa hip hopen evah. Low End Theory, vilken fulländad skiva.
Men även så vansinnigt sorgligt, Phife och det. Och hela gruppdynmiken och avsaknaden av den. Sorgen.
Men lyckligt slut! Vilken film, se den direkt!
inskolningen går utmärkt: http://open.spotify.com/user/staffan.e.andersson/playlist/6w8XJzxuHrz5IrJpBE4w5E
Ingen behöver vara orolig för mig alltså. Jag behövde bara skriva av mig.
Fan vad svårt det är att äta skivad gurka med pinnar!
Vad är det frågan om? Kan man inte vara fattig utan att för den skull se ut som flickan med tändstickorna? Jävla idiotdebatt, rakt igenom.
skända flaggan!
Benny: håller helt med, helt och totalt.
Man analyserar samhällsproblem och klass med någon slags ’tänk på barnen i Biafra’-logik.
Och som vanligt handlar det om fel saker. Om Janne Josefsson i stället för om barn. Som finns, som är fattiga! Jävla pissmediaretorik. De kan fan ha en Facebookgrupp lika gärna, alltså bara, ingen tidning.
Jag har ju tjatat om dom här förut , men här är en bra artikel i ämnet
http://thequietus.com/articles/11151-come-interview-neil-kulkarni
fick anonymt kuvert med usb-sticka. Är det överraskning eller utpressning?
Om det rör sig om utpressning är det alltså ingen överraskning? Du lever ett hårt liv, stalle.
man vet ju aldrig!!!
Läsarkommentarerna under AB Kulturs artikel om Uppdrag granskning får mig att överväga: demokratin, den allmäna rösträtträtten, yttrandefriheten samt självmord.
kommentarsfälten på nätet är ju avlopp 999 gånger av 1000.
Det är lätt att tappa tron på sina medmänniskor när man läser vilken svensk nyhetssajts läsarkommentarer som helst, men man måste påminna sig om att det inte är representativt för hela befolkningen. Om det så vore så skulle nio av tio svenskar vara män i 20-årsåldern, med en IQ under 75 och med ett självhävdelsebehov som står i omvänd proportion till deras respekt för andra. Så nu påminner jag om det. Varsågod.
Sen tycker jag iofs att man kan fundera lite på om huruvida vi behöver läsarkommentarer överhuvudtaget.
Jag tycker inte man behöver det. Jag tror det enar extremidioterna och de behöver inte enas, de behöver splittras.
De är otrevliga, far med lögner och sporrar varandra till att göra värre saker än så. Dessutom tröttar de ut de fåtaligt smarta som försöker argumentera mot dem.
Är det en fråga om yttrandefrihet? Är det en fråga om demokrati? Det skiter jag i. Jag har lika stor rätt att yppa min åsikt som de har (medveten om tankevurpan). De har också samma skyldighet som jag att fan bete sig som medmänniskor. De kan gott gå under jorden, jag kan tänka mig att göra samma. Om de finge bestämma vore jag redan där.
Jag vet ärligt talat inte om det ens ska talas om som en fråga om yttrandefrihet. Åtminstone inte på det viset att man talar om det som en grundläggande rättighet. En nyhetspublikations främsta roll ska förenklat sagt vara att förmedla nyheter, och jag ser ingen anledning till att de dessutom måste bistå med ett slags verktyg för debatt anslutet till enskilda artiklar, bara för att de kan.
Anledningen till att läsarkommentarerna finns har förmodligen mer att göra med tidningarnas vilja att integrera sin funktion med de sociala medierna och på så vis anpassa sig efter samtid och publik, än det har med något djupare demokratifrämjande tänk.
Dessutom är det, som vi ser, ett ganska värdelöst verktyg för debatt som det är. Lösryckta Facebook-posts och likes hit och dit. Inte mycket konstruktivt utbyte där, ens när det är civiliserat.
Morrissey borde antagligen tvångsförvaltas. Han är för bra för att utelämnas helt till sin fria vilja. Allt bra verkar ju bara bli dåligt.
Fin idé. Frågan är, vem borde bli förvaltare?
Exakt. Skrev en krönika om honom i helgen. ”Gubbe hyllar gubbe” kommenterades det ju. Det var roligt pga sant.
Hahaha, vit gammal gubbe t o m.
Badly drawn boy får förvalta musikproducerandet tror jag. Politiken är svårare. Man vill ju inte ha honom helt utslätad. Bara lite mindre dum i huvudet. Tar gärna emot förslag.
Detta alltså för att jag älskar honom. Nya är kanske inte så dum. Bara så mycket dummare än nödvändigt.
David Sandström kan få bli politisk förvaltare. Funderar på musikalisk dito, är inte helt nöjd med Badly Drawn Boy.
Egentligen tycker jag att en åldrad Morrissey borde kunna låta ungefär så här hela tiden:
http://www.youtube.com/watch?v=jEuCcmUmURA
Håller med Mattis krönika om att fler borde försvarat Morrissey. Men kanske framförallt mot honom själv.
Det är ju omöjligt att vara i ständig opposition mot de man ser som makthavare och samtidigt kräva ständigt beröm från desamma. Det borde någon berättat för Morrissey.
070- 10 20 100
http://www.youtube.com/watch?v=hs4uYO76z3I
jag är så tjock nu att jag kan simulera fatbooth irl som det heter.
nu ger jag fingret åt jobbet och schtan. finger!
jag som är hacker säger afk snarare än irl. anser att internet är rl.
Om du menade Alexander Hacke i Neubauten så skrev du fel.
Allt faller är stundtals Curb-bra. Kul om Hacke, annars. Tack.
Såg precis om Whip It. Älskar den filmen.
Rep med bandet vadetnuheter. Bra nå jevurst. Hejdå!
Kommer hem till ny Darkthronesingel. Vågar inte vara först med att tycka något.
Jag gillar den svinmycket, hoppas det inte är edit på albumet. Gitarrsolot i faden är ju sjukt bra. Älskar att det inte är tugnt och nedstämt. Älskar den ”lyxiga” produktionen. Älskar Fenriz sång. Känns som att de hittat det de sökte på Circle the Wagons. För den är väl så ojämn. Fast vad kan man säga efter en låt egentligen? Mer än att när Darkthrone får feeling så brukar det bli grymme bra, och på Leave No Cross Unturned, som singeln heter, så har de feeling.
det gick ju bra.
skulle länka till gårdagens stopptid på svt, en ung salming. det var förvirrande likt stålet.
OM man vill höra Leave No Cross Unturned, streamas den här: http://www.peaceville.com/darkthrone/#.UPp4nqEjgeU
Varning, det är inte mycket black metal. Det är metal helt enkelt. Underbar metal.
Och på tal om crosover, varför vill ingen någonsin prata om Discharge och tiden mellan State Violence och Grave New World? De singlar och EPs de gjorde då förtjänar total upprättelse.
http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7ljbmbZTJ0yrkbIKFCNWua
Lyssna!
Vi har ju sagt att vi inte ska prata om det! Fan Matti!
Tycker det är helt magisk thrash, inte så snabb. Tycker han sjunger lika bra som på Hear Nothing [….]. På riktigt tycker jag det. Propaganda and Liiiiies.
Jag håller med om sången, men riffen är sämre varianter av de gamla, bra och med bluesgitarr istället för gnisselsolon.
Välformulerat.
Riffen är oklanderliga. Det är det bästa med låtarna, de är precis på gränsen mellan smarta och idiotiska. De är geniala. En annan grej med låtarna är energin, samspelet mellan trummorna och resten. Hur låtarna liksom studsar fram. Pogar.
Kristina Lugn !
Men jag fattar om man föredrar äldre Discharge. Det är ju Discharge, liksom.
Om man gillar bluesgitarr är sena Discharge helt klart ett alternativ.
Mitt crustband Kristina Ugn har precis blivit bokade till Nottbotten hardcorefest.
Äh, vaddå bluesgitarr? Grymma solon. Bara sällan smakfulla.
Var annars på vernissage i dag, Magnus Svensson. Superbra!
Basisten i Cardigas? Mad respect!
Cardigans
Inte precis. Den härs skulle äta upp den därs. Om man tänker att verkshöjd kan äta verkshöjd, och det är väl precis vad den kan det.
Nu såg jag Kristina Lugn!
Buh, basisten i Cardigans heter Magnus Svenningsson.
Verkar vara mycket värme i Magnus Svenssons verk. Riktigt fina. Alltså de jag lyckades gräva fram på nätet.
Annars har jag skippat spotfy och nästan bara lyssnat på hela album. Mest the Fall som har minst en skiva för varje sinnesstämning. Hela album sätter låtar i ett kontext ju. Som ni vet feståss. Inget nytt där, men ibland får spottify en att glömma.
Det kommer ju bara bli hardcore för mig 2013, jag känner det redan. Älskar.
själv har jag något av en rockhelg. lyssnat enkom på songs the lord taught us och sticky fingers.
Om och om igen eller har du bara lyssnat på två skivor? För i så fall är det ingen rockhelg.
När jag tänker efter, tänker jag, borde jag ha tänkt före. Men hur tänker jag nu?
Nu har jag lyssnat på Mattis spellista och jag vet inte. Om man lyssnar på det som tidig thrash eller nwobhm (vet nog inte vad som räknas dit egentligen) så är det kanske bra. Men lyssnar man på det som Discharge tycker jag det är helt poänglöst: dåliga riff, fjompigt framfört, urusla gitarrsolon. Jag skäms ihjäl över den där slutklämmen på The More I See. Men jag gillar inte metal så mycket tror jag.
Jämför med solot i And Children t.ex. Man tror inte det är samma snubbe.
Jag inser att jag intar en oändligt safe ståndpunkt, men jag tycker helt enkelt att de där singlarna är rättvist bortglömda.
Jag hör och förstår och håller med. Men jag jämför inte med det de gjorde innan, jag jämför med annan crossover och då är det bättre än det mesta. I en genre där det är långt mellan fullträffarna, det medges. Jag håller inte med om The More I See, dock. Där skiljer sig vår respektive smak åt. Älskar slutklämmen i sången, antar att det är det du menar. Med det sagt så gillar jag de där sista skivorna med Black Flag också. Tycker det helt klart går att jämföra. Även sena Datkthrone
Annars har jag åkt till Råneå idag. Två gånger till och med.
Solona: det är väl inte ens samma snubbe? Eller? Bytte de senare?
Aha, jag trodde det var Bones hela vägen. Nu har jag läst på, det blir en annan snubbe (bluesgitarrsnubben) efter State Violence-sjuan. Rent objektivt förklarar det ju en hel del. Men klart jag fattar att du inte menar att det är bättre hardcore än på Hear Nothing… och att det handlar om smak. Men slutklämmen, jag menar den där störtlöjliga gitarrtrudelutten när de slår ut.
För mig, noll resor till Råneå. Idag också.
Å, vad länge jag får vänta på Destiny Street. Skulle hinna med t o r Råneå till fots. Typ.
Alltid när jag är i Råneå tar jag en sväng upp till Melderstein! En princip jag har.
Återföreningsskivan då? Den från 02? Jag gillar, men jag vet inte riktigt vad det är. Den låter som nåt asbra band som lyssnat mycket på Discharge, men som inte är ett dis-band.
Jag hade så sjukt hög feber idag. Sen vaknade jag nyss, hade svettats ut alltihop. Nu ligger jag och tänker på varför gränsen för min fåfänga går vid plastikoperationer. Vore det så farligt med lite botox egentligen, med tanke på allt annat skönhetsfix jag håller på med? Sen tänker jag på vilket ramaskri det skulle bli om jag luftade den tanken på Facebook.
Kan ju absolut inte skriva det på Fejjan, har några tonårstjejer som kompisar där som inte skulle må bra av att jag sjönk så lågt. Vill ju inte va Katrin Zytomierska, vill inte operera mig heller, vill bara våga tänka på hur jag sätter mina egna gränser och hur godtyckliga/moralistiska de kanske är.
Matti: jag tror inte jag hört den ens. Om den finns på Spotify ska jag försöka hinna med den idag.
Åsa: läskigt att injicera gift i ansiktet.
Själv listar jag världens bästa hardcore just nu. Enda kravet är att det måste vara inspelat på 80-talet. Samlingar räknas alltså, såväl individuella som rena comps. Och det behöver inte vara musik från USA.
Tar inte med det jag bedömer vara Oi eller postpunk, alltså. Eller för den delen vanlig punk.
Funderar rent på om jag kanske skulle kommentera valen. Hu, vad ambitiöst. Blir trött bara jag skriver ner det här. Vi får se.
H: Ja, nä, botox var inget bra exempel. Både fult och farligt. Tänk att bli en lejonmänniska, som dom blir av botox.
skulle inte tveka att fettsuga mig.
Eller om jag skulle göra nya dunkar. Exakt som nu fast tre storlekar större. Skulle bli sensation.
Jag undrar väldigt intensivt varför Expressen trycker extraupplaga med 8 sidor om Sabunis avgång. På väg ut nu.
Alla vet ju varför hon avgår.
Usch. Kände mig som flashback nu. Hade raderat om det gick.
Vet folk det? Trodde förut att det bara var typiska spekulationer?
Fast inte behöver du känna dig som Flashback. Jag undrade ju.
Åsa – Vore grymt om du gjorde ryggdunkar. Då kan jag göra det så kan vi vara som Genesis P Orridge och Lady Jaye.
Åsa: Jag har uppfattat det som en sån där offentlig hemlighet, eller vad det kallas. Men naturligtvis ”vet” jag ingenting, det var därför jag känner mig fånig som skrev sådär.
Jag har lyssnat på Discharges självbetitlade från 2002 två gånger nu. Recension kommer ikväll typ.
KBoi: Ja det vore roligt! Men tror inte jag kommer att göra ryggdunkar, tror det skulle se för konstigt ut på mig, är rädd att jag inte längre skulle bli tagen på allvar.
HINNER INTE LÄSA HOPPAS ALLT E OK OK HADE BENNY
Är det nån som gör quizkampen som vill spela med mig? Ska ladda ner den nu, vill testa.
Om du gör ryggdunkar kan vi spela.
:(((( RÄTT dålig utpressning. asapetersen
Andra avsnittet av Girls tog sig. Men shit vilken ångest en får över hur ELAKA de är mot varandra, de små krypen.
Alltså, baksidestexter på böcker kan ju vara ohjälpligt dåliga ibland. Men för ett tag sedan fann jag denna fina motsats till beskrivning:
”Att läsa _____________ är som att slå ut en fönsterruta en stjärnklarnatt.” Jag läste boken och håller fortfarande med. Många fönsterrutor slogs ut och slås fortfarande ut under stjärnklara nätter. Helst under gnistrande vinternätter.
Ni som läst allt vet säkert vem jag läst.
Annars är jag helt uppslukad av Destiny Street som kom som en oväntad blixt igår kväll – en dryg månad innan prognostiserad ankomst. Sitter och njuter av Quines gitarrspel, Hells sång och blir sugen på att lyssna vidare i den fållan.
Äh, det var ju töntigt lätt att googla fram det. Likförbannat en bra bok och beskrivning.
Jag har haft Suck My Left One med Bikini Kill på huvudet precis hela eftermiddagen och näsan i jobb och har inte hunnit skriva vad jag tycker om Discharges självbetitlade. Jag vet ju att ni håller andan. Gillar han den? Gillar han den inte? Tycker han att den är sådär?
Ja, precis så. Så pirrigt att jag knappt kan andas. Lyssnar på Maria Eriksson under tiden.
Och Volodja och Räfven. Bra. båda. Inte min bag helt och exakt, men så gör jag det inte för min egen skull heller.
Ghost nya:
http://www.youtube.com/watch?v=TN2GCjPh0Hw
Den färgade vinyldagen har redan passerat.
Kommer på måndag. Videon vilken dag som helst.
Kan ni rekommendera ett par hörlurar till mig? Mina AKG från strax innan stenåldern slutade fungera ikväll :(
Vinterkräksjuka * två barn = trött morgon
Måste ha en kopp te.
Anonym på riktigt: Tack för Klabbes Bank!
matti: Jazztips, du också ska ha tack.
Åsa: Utmanar på quizkampen, heter som på wf något långt och larvigt i tre ord där det första är dj.
Rock, all musik uppfunnen och definierad efter 1958 egentligen, tillhör oss vuxna människor. Ungdomar begriper ingenting. Inte Per Gessle heller.
Heter du djävla skit gubbe?
Det som föranledde min komentar ovan, om rocken, är att nya Yo La Tengo är sjukt bra. Deras bästa tycker jag, lätt. Just nu i alla fall. Popmusik, rock, av folk som hört jävlart all popmusik och rock.
Inte bara hört allt utan även läst allt om det. Och därigenom dragit vissa slutsatser, utan att för den skull mallar sig med det. Folk som vet på ett ungefär vad de är och blivit. Vuxna, anspråkslösa, älskar de bara rock och pop och det är så det är bara.
”What the heck is a Yellow Tango?”
Hjon: Jag hittar dig inte :((((
quizkampen. kul, men jag kunde inte stå ut med hur fult spelet är, å mig slipper ni.
Tycker man inte att det här är roligt är man helt dum i huvet och sepestörd.
http://what-if.xkcd.com/25/
Läser ”Norrland” och kommer ihåg att vi sågs i en toakö på DRP:s 40-kalas där i midsomras. Du spelade med ditt band, jag med mitt nedlagda band. Lyssnar på ”Anarkist”, hittar den här bloggen som har Blondinbella-nivå på antalet kommentarer. Om du ngnsin är i Sthlm borde vi ta ett järn ihop. DRP har mitt nummer.
KBoi: Skulle aldrig särskriva.
Åsa: Alltså, jag trodde att jag hittat dig och bjudit in till match. Sökfunktionen är kass. Jag ska försöka hitta dig på Fejan…
Åsa: kolla fb.
KBoi: DJ är ett ord. Prova på wf!
138: det är Bizzarro World att vi inte setts innan. Vi borde ses. Fö vill jag att ni ska spela i Luleå i augusti.
Han har mitt nummer med, vi hörs.
Matti och 138 sitting in a tree
ännu en singel från nick caves nya. känns lovande tycker jag som är gubbrockare. http://open.spotify.com/track/0gFlclV6uhE4Lfxj3n4G8W
samtidigt i borås:
Borås (TT)
”Vi ska slakta dig” sade en anställd på en kommunal inrättning till en svårt paranoid patient som vägrade äta sin medicin. Och klämde dessutom patienten i sidan och sade ”det finns ju lite att ta på, så det blir potatis och din skinka som serveras till middag”, uppger P4 Sjuhärad.
Nu har inrättningen gjort en lex Sarah-anmälan om händelsen i Borås, eftersom patienten blev rädd för att bli mördad, grät och började prata om sin sista kväll här i livet. Agerandet var kränkande, enligt anmälan.
Kboi: Jag lämnade en teleportation pod hos dig. Vänligen använd den nu till lunch. Jag tänkte äta om ungefär en halvtimme.
Stalle: håller med om att Jubilee street är ok, men singeln som släpptes innan (we no who u r) är sådär lite sinnesslött mosig och smörig som han ibland har varit sedan 15 år tillbaka. Men i JS undviker han det riktigt fint.
fast jag tycker han låter farlig ändå, trots att det är lite slött och mosigt samtidigt.
Ja allt är ju relativt .
Benny – Cönnx har den.
Jävla Hanna Hirsch. Jag älskar er men ni vägrar komma på Musikens makt ju. Kärlek ändå, förbehållslöst.
http://research.nu/privat/fangelse/
Appropå gubbrock lyssnade jag på Tim Burgess skiva från ifjol idag. Det är Lambchop och han typ. Oväntat bra! Men helt ärligt har jag aldrig fastnat för Yo la tengo. Man behöver inte spela alla genrer på samma platta liksom. Med det sagt har jag bara lyssnat på Fade en gång, och den håller ju faktiskt ihop. Intressant det där med school of rock också. Jag tror ju man kan bli popstjärna ENDAST genom att lyssna och läsa om musik. Tror och hoppas!
Hanna Hirsch ja, hur aktiva är de? Vill höra live.
Eh. Har inte hunnit läsa ifatt. Har jobbat dag och natt hela året. (jobbare på dagen, musiker på natten). Ett sånt liv som tog död på Stieg Larsson. Som tur är har jag barnen, som kommer till mig i morgon och räddar mig från mig själv. Annars säger jag som Fassbinder på dödsbädden. ”jag vill bara bli fulare och arbeta hårdare”.
marcus: Sennheiser HD 25-1 II. Ljudteknikerna kör med dem live. Stänger ute lagom mycket, låter svinbra, och har ingen fejkbas i sig, utan man får lösa det med eqn. ”Basförstärkning” i iphonen passar bäst.
Men det här då! Fatta att det inte är fejk! Såg en kompis göra detta idag.
http://www.youtube.com/watch?v=6PEsGitVlUk
Fy vad Connys hörlursinlägg stressar mig. Jag lyssnar på musik i iphonehörlurar och har aldrig lärt mig ratta EQ.
Vänta nu, finns det eq på iphone!?!?
Ni som kan eqar på elektroniken, hjälp mig. Jag använder spotify mest.
Conny är vad jag minns lite emot in-ear. Jag rekommenderar alla Shures in-ear. Rätt dyra, men håller ungefär 10 gånger längre än vanliga, och har desutom utbytbara kablar. Bästa ljud jag haft, har 425 från Blocket.
http://www.shure.eu/products/earphones
Iphoneeq återfinns under inställningar / musik / eq. Men tyvärr finn bara pre-sets. Men den eqn påverkar bara ljudet i musikspelaren. Men trekants-rörelsen över glaset i övre högra hörnet tar fram spotifys egna interna eq.
H: intresset för bra ljud har vuxit i takt med min tinnitus. Dåligt ljud gör ont i öronen på mig.
Mando Diao släpper nytt i höst
Mando Diao, vars Frödingalbum ”Infruset” toppat Sverigetopplistan vecka efter vecka, släpper ett nytt album med reklamlåtar för volvo till hösten. Det berättar sångaren och gitarristen Gustaf Norén för Expressen.
Videon och en vänlig hälsning: http://blogg.svt.se/psl/
Oj. Här är den vänliga hälsningen i sin helhet.
Lite snabbt om Skända flaggan
Skända flaggan ingår i en sångcykel eller vad man nu ska kalla det. Det är en kung och en prins som återkommer i några låtar jag skrivit på sistone, och de kan väl ses som en metafor för makt i olika led och riktningar, kanske framförallt som den ser ut och fördelas mellan fäder och söner, bildliga såväl som bokstavliga. Kung/Prinsrelationen tacksam att utgå från: ärvd makt, absolut makt och så vidare. Det är lätt att både skriva och begripa.
Med det i åtanke (och jag har ju det, men det är ju jag) så avviker ändå Skända flaggan lite, då den faktiskt nämner verkliga människor och en verklig historisk händelse, de övriga texterna på temat är mindre rotade i den sortens realism.
Sedan, på ett helt annat plan, så är det förstås roligt att göra allsång av KUKEN PÅ SVENSKA FLAGGAN. För det var länge sedan man hörde allsång av den sorten.
Förhoppningsvis kommer precis rätt personer avsky låten och mig och oss. Jag vill det i alla fall. Jag tycker det är viktigt att distansera sig från nationalisterna, näthatarna och rasisterna. Och kanske särskilt de som har mage att bli kränkta av att någon annan kan bli kränkt. Jag menar negerbollsförsvararna och de som hatar fattiga barn och deras föräldrar och använder sina egna högst privata sunt-förnuft-argument, och försöker ge dem ideologisk bäring. De borde skämmas.
Och personligen tror jag dessutom att Carl XVI Gustav inte tycker om dem heller. Han verkar vara en busig en, som nog gärna skämtar om både det ena och det andra, och nog gärna skulle skulle säga vad han tyckte om svinen om han bara finge slappna av lite och inte vara så hemskt kunglig hela tiden.
Vänligen,
Mattias Alkberg
kul att se iggy.
Kan inte sluta lyssna på Yo La Tengos senaste. Och annan vuxen-New York-rock. Lyssnar även på Luna. Och Anarkist. Som vanligt, när jag släpper nytt så flyr jag till det jag gjorde innan. Fattar inte helt varför men så är det i alla fall.
Finns en viss risk att det kommer näthatare till gästboken nu. Ska bli intressant att se hur de klarar debatten.
So if you’re rough enough for love
Honey, I’m tougher than the rest
Åsa: de skriver här, jag kollar ip och meddelar ”kompisar” i närheten av där de bor, eller hör av sig från iaf. Sverige är litet, fast det finns plats för så många fler.
Det skulle vara jättekul att se, jag tror Patrik är jätteduktig men jag har inte heller helt kommit på det klara med vad som skiljer Patrik från resten av de flesta som skriver här åt