Så fort vi avslutade inspelningen av 89 började vi repa in nya låtar. Vi presenterade skelett, grova skisser, riff och melodier för varandra som vi sedan utvecklade till, jag vill inte säga låtar, för det var inte det från början. Det var ljud som gick in och ur varandra. Långa varv och melodier och ingen hörde riktigt vad de andra höll på med. Flera gånger kändes det tröstlöst. Tidigare har jag haft en ganska tydlig bild av låtarna redan innan vi började nöta dem, men så var det inte nu. Jag tror väl inte någon av oss hade det. Vi bara litade på att det i slutändan skulle sys ihop, att helheten skulle vara överordnad detaljerna. För är det någon skiva vi gjort som består av detaljer så är det den här.
Ibland tänker jag att The Bear Quartet är en modell, en fungerande anarki. Praktisk socialism. Jag vet att det är skillnad. Med anarki menar jag att alla får göra precis som de vill så länge det inte inkräktar på någon annans visioner. Med socialism menar jag att vi verkar för en utopi utan att helt förstå hur denna kommer att se ut när vi väl är framme, eller vad de olika delarna har för samband. Anarki är roligt, socialism är hårt arbete men resultatet är ungefär detsamma.
I BQ är jag helt klart dummast i huvet. Kanske är det därför jag upplevt den här skivan, dess tillkomst, som så jobbig, då jag alltså inte kunnat urskilja resultatet förrän jag hade det framför ögonen. Eller så var det så för oss alla. Det är socialismen, tänker jag. Proletariatets diktatur i skepnad av färdiga låtar i en viss följd. Å andra sidan, det var roligt att bygga sina egna vägar, färglägga själv. Sitta i replokalen och höra nånting växa fram som blev ännu bättre än mina egna delar, delar jag mejslat ut till, så nära jag kunnat, perfektion. Och att sedan upptäcka att alla andra gjort samma sak. Anarki.
Jag märker ju att det här kan framstå som lite pretentiöst, men helt ärligt, det här är den mest ambitiösa skiva vi någonsin gjort. Progressivt. Och om någon har problem med det så skiter väl vi i det. Det är popmusik, rock som kanske tar lite tid att hitta in i, för mig tog det alltså nästan ett år, men om man ger upp innan man gjort det är man lat och det tolererar jag fan inte.
Vi är ju inte överens om allt, till exempel om den här texten. Jag tycker att det här är musik gjord av människor som är dubbelt så gamla nu, jämfört med när de började, och att det har en betydelse. Nån annan motsätter sig hela tanken på att det faktum att tiden förändar en skulle påverka det man gör. Han vill att jag ska ändra. Aldrig säger jag, det är min text. Jag är dummast i BQ, jag fattar inte vad han menar. Även om jag just nu tycker att den här andra, han jag inte nämner vid namn, är dummast i BQ just nu. Och så ändrar vi oss. Diskuterar. Tjafsar. Som gamla kärringar. Fast aldrig om själva musiken, då litar vi på varandras förmåga att leverera genialiteter när så krävs. Vi vet att nuet består av ungefär en tredjedel förflutet och resten framtid. Äh, jag driver med er nu. Nuet är nu och korrelerar det med något annat är det lika delar slump och erfarenhet. Om texterna på 89 hade något slags tema så var det The Bear Quartet, hur vi interagerade med varandra och inte. Den här gången handlar det mer om oss personligen och om dig och dig och dig. Monty Python är ett bevis på att man kan vara relevant ända in i döden och att anarki fungerar. Och till syvende och sist handlar det ändå om vad musiken gör med en. Jag gråter när jag lyssnar på hur det blev, för det är så vackert och jag kan för mitt liv inte förstå vad det var jag tvivlade på.
Fyra låtar ligger uppe för lyssning i tio dagar. Skivan släpps nån gång i höst. Vi spelar lite live i sommar, kolla här bredvid.
Jag ger en konstant stående ovation. Du skrev nåt matti om att höra nåt som får en att vilja sluta göra musik. Bredvid P och johan på er konsert på Umeå Open förstod man att det skulle bli svinbra. Det här är fan fantastiskt!
djäfvla bra!
fast det är för tidigt, tidningen har inte ens kommit än. men vill som lyssna igenom hela låtarna, men det hinns inte. väska skall packas, frukost skall ätas, kläder skall på och tänder skall borstas jag måste åka om fem minuter…
men djäfvla bra det var.
Det är ljust ute. Regnet har slutat. Det känns som en perfekt dag. Saker som skjutits upp i två månader har blivit gjorde under natten eftersom en kniv slipats och lagts mot min komvuxstuderande strupe. Och så det här. Tillfredsställelse på flera plan. Det är inte varje dag det händer.
yes!!!
Det heter ”til syvende og sidst”. Du är fan dummast i BQ.
Det finns ingen svensk som är bättre på att skriva engelska texter än Peter Nuottaniemi. Återigen bevisat med de här låtarna. Matti låter mer och mer som Ozzy. Ibland. ”Sweet Beef” indeed. Även litegrann här.
att det här kanske skulle ligga här nu var min första tanke när jag vaknade för en stund sen. koka kaffet först, sen lyssna.
we´re not gonna make it är en genititel. nu ska jag lyssna!
matti, du är bq’s graham chapman.
Jag får Ny Våg-vibbar. Fint.
Gud åh gud så vackert. Jag är helt tagen. Det känns som att allt jag någonsin skrivit om er och er musik över åren kommer ta udden av det jag skulle vilja säga här, så jag låter bli. Men förstå att detta känns stort. För det är det.
inne på fjärde lyssningen, nu med riktiga jävla högtalare. det är såhär man ska lyssna på´t. på hög jävla volym med riktiga grejer.
det är bra.
Tack tack. Jag har annars den sämsta dagen i år. Från 20 till 2 på en kvart. Telefonen funkar inte, Telia har borrat sönder bredbandet. Lönen försenad och det är inte mitt fel. Men tack, kul att ni gillar.
nu väntar vi bara på att FRANS kommer och kalla alla för rövslickande jävla svin.
Titta, lite internet har jag fått här nere i Malmö i alla fall! GRATTIS, Matti, till tredje stora bra skivan på ett år! Hållr med om att det låter som storebror till 89.
Nu känns det lite överspelat, lite gammalt, att kommentera att Fra Lippo Lippis andra skiva som är den bästa hette ”Small Meries”.
vårt gillande skickar ju inte lönen snabbare, men ändå: så himla fint och bra. you you you…-melodin. redan där. golvad och sänkt. har tänkt nu på morgonen på att bq varit en konstant i mitt liv i mer än halva. inte så många andra saker som varit det. säkert är det så för flera här. och inte menat med tid som nåt måttband, det var bara en så fin känsla. inte nostalgisk, nåt annat. se det som en icke-monetär medborgarlön, utbetalad i tid. på tal om utopier.
hans: hahahaha, det är som en lustiger dans där alla tar sina steg antar jag.
Jag tycker om The Bear Quartet.
Tänker, inte helt osökt på bobbans version av 5 Yrs Ahead Of My Time. Vad hette den Conny? På Arvika ’97? Min lön kommer fem år försent? Vilken enorm översättning egentligen.
Kan det tänkas komma någon BQ-spelning norr om Östersund i sommar? Vansinnigt vad bra you you you you you you är.
Oim någon för tio år sen hade sagt att Bear Quartet skulle göra låten ’We’re not gonna make it’, hade man förmodligen dragit slutsatsen att revolutionen hade kommit, att Matti var på barrikaderna och kämpade, medan Jari hade flytt till buddhismen i Nepal, och att BQ numera bara fanns i postförsändelseform mellan medlemmarna.
I very much like this Bear Quartet, very savantgarde.
Hohoho! Vilken lysande albumtitel! Lär inte heller ha några problem att leva upp till sin namne att döma av smakproven.
Tack till den som flaggade för Flying Nun-dokumentären förresten, Joachim tror jag det var. Kul att befinna sig på södra halvklotet för ovanlighetens skull.
japp, matti, exakt så hette den! finns utgiven på nomads-tributen!
Stål-Magnus: Nej. Aldrig säga aldrig. Men nej. Inget planerat, ingen som frågat. Mig veterligen i alla fall.
Benny: Jari är på barrikaderna. Jag sitter hemma och hetsäter.
Hetsäta! Hetsäta!
matti: Jojo, det vet jag allt. Jag reviderade kronologin lite bara. Gud ske lov att inte revolutionen kommit än, då skulle jag få kyssa min doktorshatt adjöken.
vad kul med doktorshatt, Bennster! men, läser du vid teologisk, juridisk, farmaceutisk eller medicinsk fakultet?
pyskologisk. benny läser pyskologi.
”You. You who swam and also ran, you that I can stand”, nice. Och Doors sen, kanske bästa hittills! Den torde vara pur eufori live, lite som ”if you have a heart” var på gamla tiden (nu flippar väl nån för att jag jämför något nytt med något gammalt). Älskar lugna låtar som får ta tid på sig. Texten sen, ”Used to never really have much to do with others”. Kärlek.
jag fattar inte hur ni kan leverera så pass relevant musik jämt. helt sjukt när man tänker på det.
de nya låtarna är seriöst bäst. å vad du sjunger melodiöst! på ett bra sätt alltså. nu ska jag lyssna en gång till.
Två uppenbara referenser i Doors och ingen nämner dem. Har ni inga öron, ni som hängt med från början? Ni som gillar Australien?? Eller är jag för introvert nu, för insyltad?
Doors heter nog inte Doors många dagar till. Det gäller fler än den skulle jag tro.
Jag är inte arg längre, ingen i BQ är dummare än jag igen.
Fungerande anarki. Innan jag lyssnade på You you you you you you så var jag osäker på hur något sådant låter.
Helt fantastiskt att ni håller ihop det. Förutom att det är tajt spelat så är inslagen så väl avvägda att man nästan blir rädd. Syntens klangfärger, gitarrens jävla power, rytmperfektion, pauser, nått sjukt skrik. Och sen sjunger Matti svinbra, och melodierna är direkta. Nä, detta var ta mig fan det bästa jag hört.
Sticket, eller vad man ska kalla det, som börjar med ”I recall…” för tankarna till Cattle and Cane. Ska hämta örontops och analysera mer.
Le Kboi, näää, det stämmer ju inte, för då blire ingen doktorshatt. bara hattar i de fyra ”högre” fakulteterna. så bennster är teolog, farmaceut, medicinare eller jurist.
spring rain
fast egentligen är han en kvacksalvare, bennstern.
ja. då får han en lagerkrans. leo lagerkrans. som vi andra.
åh, så trevligt:
http://www.minradio.se/gimmeindie/
Det finns ju uppenbara referenser till tidigare BQ låtar i Doors. Men det är inte det du menar förstås.
Jag sa aldrig doktorshatt, ni hörde fel. Jag är trädgårdsmästare till yrket.
Om man t.ex. jämför Fannies nya med BQ:s nya grejer, så, tja, försök vara snälla mot mig nu med den här metaforen… Att lyssna på Fannies, är som att få hem en gammal kompis på fika, det är fint väder ute, man kanske sätter sig på altanen och pratar om hur det var en gång i tiden, och man tar en bulle med vanilj och pärlsocker och så skrattar man lite lågt åt varandras skämt. Att lyssna på BQ är lite mer som att det knackar på dörren på ens smutsiga lilla lägenhet, det regnar ute som fan, utanför står en knarklangarhallick med en kamphund och en kasse starksprit i handen, som man träffade en gång för 8 år sedan och bytte telefonnummer av en anledning man inte längre kommer ihåg, och så super man, och så slåss man, och så blir man biten av kamphunden, sen minns man nästan inget om vad som hände efter det att man drog iväg till den lokala pizzerian.
Alltså, inte riktigt. Men typ.
Och, märk väl, i det senare fallet. Dagen efter så tänker man: ”schysst utekväll ändå”.
gummo: fast tvärtom.
alltså, bq är bullarna och govädret.
Alltså, det är förmodlgen inte vad du syftar på men det är nånting med ””doors” och The Clash, den påminner om något från Combat Rock eller Sandinista där runt frasen med ”surf”.
Alltså. Jag menade allt i positivaste bemärkelse. Stalle. Det vet du. Det där har vi pratat om. Ta av dig hängslena och slappna av.
gummo: det begrep jag väl, jag tyckte bara tvärtom
hängslena är fortfarande på. och de är brandgula. usch och fy.
Jag förgriper inte riktigt vad du snackar om, gummo, men det var fint att läsa. Skulle nog egentligen också vilja ha BQ till en sockrig bulle hellre än en ilsken kamphund, men vad vet jag om vare sig det ena eller det andra.
För övrigt är jag faktiskt trädgårdsmästare. Tillfälligt, och utan någon som helst form av mästerlighet. Avverkade fler trimmers än ar sly och ogräs idag. Tre stycken fick åka till verkstan. Sen fick jag åka hem.
bwah, det handlar ju bara om: det ena känner man igen, det är familjärt och hemkärt; det andra är mer som en utflykt ut i djungeln där man inte riktigt vet vad som ska hända. båda grejerna är bra, men på olika sätt.
Då förstår jag dig precis.
hjort: ska du till hässle i morgon?
Tyvärr inte. Blir inget festivalande alls för mig i år. Hade varit kul, men jag har varken råd eller resesällskap.
ahmä, resesällskap, reseschmällskap.
gummo: När kommer du till Hässleholm?
11.20 i morgon. lite tidigt för dig, va?
åker hem med nattåget sedan, så bara där torsd.
Jag har lyssnat på de nya låtarna då och då sedan jag upptäckte dem sent i måndags. Ikväll blev jag biten. Det är ju inte alls den där tunga fortsättningen på 89 som jag trodde. Det är ju pop.
doors är bra,,, L.A woman . vilken jävla skiva. jag är helt seriös-
Vadå pop? Jag tänkte först utveckla frågan, men faktiskt så behövs bara ”Vadå pop?”.
Äntligen: ölningshelg.
det låter jävvligt bra. men jag tycker skivan skulle heta ny våg.
Sjuukt bra låtar! din sång är helt fantastisk..
”My number!!”
det kommer att bli en fin höst i år
http://open.spotify.com/user/akezon/playlist/6uiiH6UWpZTzvBRgIsNam1
Jimmy Åkesson rock. Rock out with the cock out.
chiliscenen igår, Hässleholm, 16.30-22.30. så många föttiåringar. så mycket oljud. och bitvis, så jävla bra också. men nu: tinnitus.
föttisarna är de nya fjörtissrna
Förstår ni hur roligt det är att Lagerbäck har Nigerias landslag? Det är som att försöka implementera ett såsse-socialförsäkringssystem i ett gerillakrig.
”Det har varit en jätteskojig och intressant resa. Och lärorikt att få uppleva ett annat land och en annan kultur. Jag känner mig oerhört privilegierad att ha fått en sån här chans och att få uppleva ett mästerskap till. Det är fantastiskt.”
hahaha, rolig liknelse. svennis i elfenbenskusten känns inte riktigt lika mycket som en sketch. mer som när ikea öppnar ytterligare ett varuhus med billiga köttbullar.
”Doors”: Påminner om Hunters & collectors. Har jag rätt eller rätt.
Björn Olsson har släppt nytt.
http://trololololololololololo.com/
http://www.youtube.com/watch?v=kGUxZvuRe9k
http://www.youtube.com/watch?v=SqtTd_0oFU4
Musikvideor, mmm.
performanceminimalism: http://www.youtube.com/watch?v=arSbh0kope4
Benny: Go-Betweens-kväll. Trefvligt.
B-sidan på Björns nya är rätt grym med.
http://www.youtube.com/watch?v=7NPdVpx5CgE
Trololololololololololo inattkommerjagochäteruppdinabarn. Nu vet jag vem jag kommer drömma om inatt.
tack conny och matti för bästa konserterna på länge., riktigt bra, trist bar att gubbar måste visa vart det där jävla skåpet ska stå dag efter dag..
jonas i nerverna var bäst, jocke o jag fick tom tårar i ögonen,,
Jag har tårar i ögena hela tiden. Fast av skratt. Frankrike är ett sjujävla skrattretande ställe.
Var någon av låtarna på BQs spelning en cover? Troligen var det en jag borde ha känt till i så fall. Det kan också vara så att jag bara kände igen den från spelningen i höstas. Born Old är jag säker på spelades då i alla fall. You you you… och We’re not gonna make it älskade jag redan innan spelningen. (Det är ju pop.) Lovers Goodbye föll på plats under spelningen. Men Doors förstår jag fortfarande inte. Det ska säkert lossna om ett år eller så. Några låtar på 89 lossnade först den här veckan.
Vilka var gästerna på scenen?
Men vad är det som är så fantastiskt med Dinosaur Jr? Det är klart att några låtar sticker ut men jag tycker det mesta låter likadant. Jag har försökt förstå dem i snart 20 år.
Synd att både BQ och Built to spill fick spela på en scen där sången knappt hördes.
det är som om det vore en parodi på en bq-recension
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/live/article7205404.ab
Konserten var på eftermiddagen, inte kvällen. Jag tror inte något band spelade extranummer i torsdags.
ab har väl fejkat recensioner förr.
Jag hörde en recension från en som faktiskt var på konserten när jag satt på tåget hem. Han kallade det för en anti-spelning och påstod att det lät som ett 15 minuter långt intro, ”det var inte ens ett jam”. Men han tipsade sin kompis om de tidiga skivorna som var ”ren indiepop”. Om jag förstod saken rätt hade han till stor del bildat sin uppfattning från öltältet. Fanns det ens ett öltält på siesta?
”Jag gillar de tidiga plattorna – när de hade melodier. Några av dem får vi höra i högtalarna mellan oljudskavalkaderna.”
Gamla låtar på spelningen, är det sant??
Tack Frans! Vad roligt att kunna glädja nån för ovanlighetens skull.
Det var sjukt tråkigt att åka hem i fredagskväll. Hade velat se er (teddybears) å Bob hund. Var säkert helt suveränt båda två.
Hemma. Bra festival. Jag har haft mkt skoj. TBS var en upplevelse. Är det svårt inuti björnen F? MA & N var bäst och rörde mig mest. Missade BQ Och Pascal, för det krockade med förberedelser med Ossler.
Ang. skåpet och ålder. Alan Vega är 72!
Inga covers md BQ. Däremot VAR det inte en bra spelning och det var ju tråkigt men vi försökte verkligen. Vi har inte spelat på utomhusscen på, ja typ tio år eller nåt. Vi är lite orutinerade och det är synd för er som kollade men för oss med. Vi tycker ju inte det är roligt att inte höra vad vi gör. Vi vill ju vara bra, för vi ÄR bra. Gamla låtar: José Saxlund djade sekunder av gammalt BQ-mög mellan de riktiga låtarna. Mirella hette hon som sjöng så fint.
Med Nerverna gick det vansinnigt bra måste jag säga.
Trevlig festival på det hele. Pascal, TBs, bobban (även om det blev en massa strul med loge och sånt för min del när de började, såg bara extranumret), Hästpojken och Dead Prez var bäst. Och Jonas idéer om en rare-samling jag håller på att sätta ihop med sologrejer. Jag dör av skratt när jag tänker på det nu.
jag har aldrig sett en bra (som i tekniskt bra) spelning med bq men jag tycker ändå ni är ett av världens bästa band och ett av väldigt få band som jag nuförtiden skulle resa mer än en halvmil för att få se.
känns bra att vi kan lägga keffleholm bakom oss nu för att i stället börja fokusera på fredagens spelning.
nedräkningen har börjat.
Ja, conny det blir varmt, inget djupseende och hör inte publiken men annars är det lugnt, jävligt roligt var det,
Jag tänker på det där Frans skrev, med att gubbar visar var skåpet ska stå. Ligger nåt i det, nåt obehagligt.
Matti: Utveckla gärna.
Ni som är statsvetare och gudvetallt: det här uttalandet av den tyske presidenten, är inte det fascism?
det här menar du?
http://www.youtube.com/watch?v=Bqp64q7kHmw&feature=related
Benny: det ena är att jag (och Frans och några till) kanske inte ids sätta mig (oss) in i musik som yngre håller på med. Det är ju deppigt. Ännu deppigare är det om han (och jag) har rätt. Att vi är sådär mycket bättre. Vilken eländig återväxt i sådana fall, tänker jag initialt.
Sen, att det iofs inte är så konstigt kanske. Erfarenhet, om det räknas inom rocken. Jag har spelat i band sedan 1979. Det är faktiskt sant.
Vilket också är obehagligt.
Eller så är det bara fuck off, allting. Om jag tyckte jag gjorde nåt dåligt skulle jag väl lägga av. Eller…
högmod föregår fall. framstjärt föregår bakstjärt. matti föregår med gott exempel.
men släpp rare-samlingen’rå!
Jag ska! Fast nu har jag börjat tänka på en helt ny skiva. Få se vilken som blir klar först. Raregrejerna kan vara lite svåra att hitta.
Vem spelar gitarrsolot på ”Sämst i klassens bästa kompis”? Fruktansvärt bra. James Williamson, Sterling Morrison, John Essing, Tom Verlaine, och de lirarna. Det är den klassen.
Benny: Nu är jag ju inte direkt statsvetare eller så, men jag skulle vilja påstå att det rör sig om militarism. Som förvisso också är motbjudande.
sarin över luleå, nu redan i sommar! extra extra!
http://www.fria.nu/artikel/83378
kan du inte släppa skivan/skivorna då matti? samma dag som bomberna faller? eller kan vi samlas på torget och skära lite i varandras armar? anything goes?
Conny: Det är Nils Johansson. Ett geni, jag sa ju det.
hannes: Äntligen! Går det som jag vill (fast varför skulle det?) är jag nog inte i det här länet då…
Allvarligt, vad ÄR det med Israel? Det här är ju inte bra alltså.
Svårt att förstå varför de vill bli hatade av en hel värld.
gammal dok om the enemy och dunedin sound – friends of the enemy: http://www.youtube.com/watch?v=4PZ7xGX33QQ
Ang skåpet/ålder så pekar det mesta väl på att det faktiskt är Matti m.fl. som är så mycket bättre. Annars skulle det ju finnas bra musik från yngre människor som man inte fattar (eller inte ids sätta sig in i). Men vad eller vem skulle det i så fall vara?
Ang skåpet. I Sverige drabbades indiescenen av en identitetskris tidigt 00-tal. De nya banden som kom fram siktade på Springsteen -73 (Marit Bergman, Moneybrother). Håkan Hellström spelade på Allsång på Skansen.
Glada party-band. Livsbejakande blås. På gott och ont.
Det var liksom inget nytt band som tog på sig att göra grisgörat. Vara omöjliga i media t.ex. Därför är BQ fortfarande dagens BQ, och bob hund fortfarande dagens bob hund.
Man får gå till genremusik för att hitta extremerna idag bland yngre band. Och det tycker jag är tråkigt.
Det är kanske inte bland band utan snarare soloartister man hittar intressanta uttryck idag. Nu är ju varken El Perro Del Mar, Anna Järvinen eller Fever Ray purunga artsiter. Men ändå. En tendens.
Makthaverskan är annars ett rätt intressant totalhaverikaosband. På ett uppfriskande sätt. Och dom är ju typ 16. http://www.youtube.com/watch?v=n-kY62ddXrQ
vad hette de här pojkarna med baseballträt? de var ju lite småfestliga iallafall. men det kanske var genremusik? jag fattar inte sånt där musikerprat. som medhörning, pa gunnerfeldt och diskanter och sånt.
gummo: Tough Alliance?
ja, så hette de. med keporna och så.
Indiescenen, ja. Jag har tjatat om den förut, men jag kan göra det igen. Jag tycker inte om den. När begreppet indie gick från att innebära en form av DIY och oberoende till att bli en egen scen, en egen musikalisk inriktning och subkultur slutade jag bry mig. Eller, kanske inte direkt just då, men snart nog.
Det kommer säkert inte så mycket nytt som känns viktigt eller ens intressant ur den där sörjan eftersom den är för jävla likriktad i grund och botten. Det är lattevänster och hipsters så långt ögat når. Ett kollektiv som är grundat i något slags individualism som i slutändan bara resulterar i ett kollektivt beteende lik förbannat. Så kanske det alltid slutar, i och för sig. Punkens tuppkammar och läderjackor blev ju också uniform.
Jag kanske knappast är rätt man att sitta här och gnälla heller, som en bitter gammal gubbe i en ung mans kostym, särskilt inte som det är jag som propsar för band som Grizzly Bear och som enligt en av Le KBoi’s polare ”smälter in utmärkt” på söder, men jag gör det ändå. Gnäll gnäll gnäll.
Sen kan man ju gnälla lite på att jag skriver ett långt inlägg om indie, men inget alls om Israel. Å andra sidan, vad ska man säga om Israel? Detta kommer inte sluta gott för någon. Fan vad tröstlöst.
hjort: Tröstlöst och ändlöst. Det enda jag ser skulle kunna få något att hända är om det blir värre. Vilket man inte vill önska i första hand.
Backlund: Pratar du om Israel eller indiesverige nu? Hepp!
gummo: Genremusik är ju Mattis begrepp. Jag har förstått det som musik som förhåller sig till sin egen genres regelbok snarare än till omvärlden. Inom Black Metal, Death Metal och Rockabilly finns ett ideal, ett slags absolut idé om hur ett band ska låta. Bra och dåligt definieras utifrån hur nära idealet du hamnar.
Inom experimentiell musik är idealet att varje gång skapa något nytt.
De flesta band befinner sig mellan dessa poler. Har jag fattat rätt då, Matti?
Vad blir Tough Alliance då? Ett band med halvtaskiga låtar som dansade en sommar? Sorry, jag hör bara poser. Inget där som är farligt på riktigt. Jag skulle här och nu vilja utnämna Tough Alliance till sin tids Noice. Tvåa på bollen med ruttna hejarklacksrefränger, och lite farliga attribut på bilderna.
P: Tröstlös och ändlös är ju diskussionen om indiesverige. Men det var Israel. Och varför är Henning Mankell på väg hem förresten? Han, om någon, skulle väl kunna bedriva juridisk strid om den här hemskheten. Han längtar nog efter Kurt och sina miljoner.
Grisgöramusik, farlig musik, vad ni nu är ute efter (fattar inte riktigt): Ken Ring? Embassy? Pratar ni om 90-talsindien? Vilket skåp gäller det här egentligen?
Äsch, klanka inte på Mankell. Han har engagerat sig mer än de flesta, och det verkar som han har mer integritet än uppmärksamhetstörst.
Var det ett klädsamt skägg man skådade i Aftonbladets recension av BQ på Siesta?
Joachim: Nix. Jag pratar inte om 90-talsindie, utan om alternativmusiken. Den som börjar med Velvet Underground, och som blir artrock och kraut på 70-talet, postpunk och industrimusik i 80-talets början, vidare grunge och indie.
Matti har skrivit tidigare om 80-talets början, att det är den sista vågen av musik som inte är postmodern, utan som tror att den är nyskapande. Innan alla blir så j-la självmedvetna. Den musiken var farlig på riktigt. Throbbing Gristle likväl som Jonathan Richman.
Backlund: Nä, precis. Saker och ting måste urarta något enormt för att världen ska kunna sätta tillräcklig press på Israel, men det skulle knappast gynna vare sig judar eller palestiner.
Joachim: Det blå skåpet. Indie-Sverige har bajsat i det, och nu måste de gamle visa var det ska stå så att vi andra slipper känna skitlukten.
*palestinier
Adrian: Nä, det var dåligt uttryckt om Mankell men jag ser fram emot att höra vad han och de andra, inte bara svenska, inblandade har att berätta. Det är ju trots allt hundratals människor det handlar om och det står nog ingen Israel-spin emot.
Klädsamt vet jag inte om skägget är. Jag jobbar i en annan riktning kan man säga. Två till och med, jag har bara inte bestämt mig ännu. Det växer så hemskt långsamt att jag hinner bestämma mig flera gånger om. Och nu har det börjat ställa till problem också. Skägget.
Jo, det var så jag menade, med det (post)moderna och med genremusik. Alltså, jag är mer eller mindre postmodernist, i alla fall mer så än att jag hyllar det osmakliga sörja som en gång kallades modernism men som nu bara är konservatism, hur mycket somliga än säger sig vara socialister. Gråsossar och rödvinsvänster, säger jag. Liberaler, nyliberaler, till och med. Moderater.
Nog svärt. P har en klar poäng där, med de kvinnliga artisterna han räknar upp.
Pip Hjort och Connys analyser håller jag också med om, även om jag aldrig skulle slå mig själv för, äh, det är sånt ljug att det inte ens är roligt. Jag är bättre, helt klart, VI är bättre.
Och Tough Alliance fyllde helt klart en funktion, men när folk började göra som dem dog allt de (möjligen) kunde tänkas ha stått för. Med det sagt: Noice fyllde också en funktion, på samma sätt som Magnus Uggla innan dem. Hellre Noice än Gyllene Tider, jag tyckte det då och jag tycker det än. Även om jag föredrar och föredrog Ebba Grön, liksom.
Vad var etta på bollen om Noice var tvåa? Det var ju en annan kontext än det verkligt bra (Ebba, Grisen, KSMB, Attentat etc). Noice var ju snarare någon slags inverterad version av exempelvis Magnum Bonum eller Factory. Och det är ju klart mer intressant än The Real Deal. Om man accepterar sammanhanget jag placerar in dem i, vill säga.
Conny: ja, jag förstår, teorin och så. givetvis spelar bob hund i en annan liga, på riktigt alltså.
men de var lite söta. med baseballträn och kepor och så.
Härligt rörig diskussion! Helt oakademisk!
Jag har målat in mig i ett hörn. Noice och TTA har inte alls mycket med varann att göra.
Det där med tvåa på bollen får jag ta tillbaka vad gäller TTA. Vad jag försökte säga är att både Noice och TTA hugger låtar med yxa, snarare än täljer dem med morakniv. Det i sig behöver ju inte alls vara dåligt. Sham 69 var grymma på det.
Det är bara något med TTA som gör att jag inte kan lyssna på dem. Det känns som de sitter bredvid musiken och flinar åt mig när jag hör dem.
Fan vad jobbigt, när någon sitter bredvid och flinar åt en. Jag har en känsla av att någon gör det hela tiden.
Det är jag.
Du sitter på min hand
Angående modernism / postmodernism. Såg ni Babel med Stig? 18.28 in här börjar det:
http://svtplay.se/v/1965647/babel/del_6_av_12?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2017425/sb,p102835,1,f,-1
Visst blir de mer och mer lika, MES och SL! Och jag blir så upprymd varje gång SL öppnar mun. Helt oavsett om han har rätt eller fel. Han fejkar inte. Han sitter inte bredvid sig.
Jag tycker Stickan ska starta ett band. Det skulle bli världens bästa band. Apropå nya unga förmågor alltså.
nyindien är ju mer effektiv än gammindien. för var man ju tvungen att hålla på med fanzines, distros och sånt mög. nu köper man tishan först, råkar slösurfa på en mp3-blogg och upptäcker att artisten man har på tröjan också finns på nätet, laddar ner, tycker att låten är sämst, köper ny tröja.
här är förresten ett exempel asbra nyindie:
http://www.youtube.com/watch?v=AePShfa66LU
Jamen vem ska man lyssna på om man vill höra about the young idea? Jag better listen för jag har said my bit.
Kriget mellan kulturvärlden och konstvärlden. Intressant.
”Hade de chansen på DN, då skulle de döda mig, jag lovar dig.” Måste läsa Knausgaard nu, har väntat för länge, men är han överhuvudtaget översatt till svenska?
Och så rekommenderade han Myrdal! En av mina favoritböcker, det där.
Jag tänkte på det här med rap också, om musiken slutade vara farlig efter punken. NWA var ju rätt här-kommer-jag. Och dansmusiken också, house, jungle, postdisco. För mig inträder postmodernismen när John Cage gör sin tysta låt, då gick det inte att gå längre, det är liksom musikens ”white on white canvas”. Punken var väl definitivt postmodern, blandningen av högt och lågt, symbolmissbruket etc. Ljudet av hela musikkanot som åker ut genom fönstret.
Fast jag håller nog inte med om att det var bättre förr, för mig känns det mer som att indien är ganska jävla död, men det tycker jag är svinskönt. Eventuellt kan jag sträcka mig till att den alternativa musiken blev kommersiell via nevermind och att man nu inte riktigt vet hur man ska göra effektiv kontrakultur.
Vad äckliga ni är nu.
Joachim: Så slutar det mesta som är farligt. Medelklassen suger upp det och gör det meningslöst. Kommersiellt. Revolt är en färskvara.
Skrev en krönika om hur black metal har ersatt ganstarap som farlig musik för oss indiemänniskor. Jag gillar begreppet indie, förhållningssättet och kan se solklara kopplingar mellan exempelvis Dan Treacy och Dead Kennedys, Black Flag och Black Dice.
Håller med om att det ersatts av någon vämjelig slags ”alternativ” musik som skulle kunna passera för punk eller i alla fall 60-talspop (för min mamma som inte lyssnat på en skiva sedan Jösses flickor), där utövarna spelar halvakustisk gitarr med dist, har för korta kläder och är under 3o år gamla. Indie har inte med musik att göra. Indie är postpunk helt enkelt. Det vill säga mer punk än punk. Mer ideologi än punk och det passar mig som ett korvskinn.
Någon/några/vi borde återerövra begreppet indie eller skapa ett helt nytt. Tycker jag.
Skrev en krönika om hur busstrafik har ersatt fordonstrafik som farlig trafik för oss fotgängare. Jag gillar begreppet fotgängare, förhållningssättet och kan se solklara kopplingar mellan exempelvis en promenad i parken och en promenad på stranden, flanerande och power walk. Håller med om att det ersatts av någon vämjelig slags ”alternativ” gångstil som skulle kunna passera för rask promenad eller i alla fall 60-talspromenad (för min mamma som inte gått en meter sedan Jösses flickor), där utövarna promenerar i halvakustiska skor, har för korta kläder och är under 30 år gamla. Fotgängare har inte med promenader att göra. Fotgängare är postpromenad helt enkelt. Det vill säga mer promenad än promenad. Mer ideologi än promenad och det passar mig som ett korvskinn.
HAHAHAHAHAAHAHAHAHAHAH!!!
Wow. Vilken läsning när man kommer hem från jobbet.
Joachim: Postmoderniteten inträdde senare i popmusik än den gjorde i klassisk musik, tycker jag. Om klassisk musiks vita duk är Cages 4.33, så sker motsvarande grej inom rocken just under postpunkens tid.
Postmodernism är mer ett tillstånd än en ideologi. (Inom konsten gör ju Marcel Duchamp postmoderna gejer otroligt tidigt, men ingen kan läsa dem som postmoderna förrän senare).
Jag tycker postmoderniteten inträder i pop när begreppet ”rockstjärna” börjar ifrågasättas, d.v.s. i och med Sex Pistols. Boken – den har nämnts många gånger här – Rip It Up And Start Again sätter fingret på det där.
När postmoderniteten slår igenom stort, det är när alla nya grejer citerar, samplar, kommenterar eller ironiserar över något gammalt. D.v.s. det sker inom popen på 90-talet.
Knausgård: Hans förra finns på svenska. ”En tid för allt”. Den bästa bok jag och Jonas Thente dittills läst under 2000-talet.
Men nu SKA jag plöja hans nya på norska, och lära mig det där språket äntligen.
Benny: Jo. Jag känner mig jätteäcklig.
conny: sant. men för mig är tidig postmodernitet i populärkulturen patti smiths horses (låten), kool herc och larry levan. fast ja, det är väl om man ska in och peta, har väl aldrig funnits täta skott i perioder. ska man skapa ett är nog sex pistols ett bra exempel. sen tycker jag den slår igenom stort under 80-talet, snarare än 90. pet shop boys liksom.
hjort: tvåeggat blad det där, medelklassen står ju för typ all ”alternativ” kultur också. efter realismen är konsten mest ett elitprojekt, på gott och ont.
benny: klaga ens.
kboi: roflcopter.
i övrigt: jag är fortfarande på det oklara över vilket fort som hölls på siesta?
Joachim: Snackar du rent historiskt eller så som det ligger till i dagsläget?
Du är inte det, verkligen inte. Men ni pratar ju så konstigt om alltihopa. Jag är inte överens med er, framför allt inte om allvaret i det. Jag tycker också att det mesta som ges ut nu inom ramen för popmusik är skit, men so what? Det går inte ens att jämföra generationsväxlingarna inom genrer, i alla fall inte utan att prata om devalvering. Det är ganska självklart, öppen dörr.
Jag hade gärna citerat, men jag nöjer mig med att säga att jag gillar David Byrne. Han får minsann inte plats i den där analysen, inte som ni formulerat den hittills.
http://www.youtube.com/watch?v=dE-mxVxFXLg
Joachim: Jag förstår inte pitemål. Men vi är helt tydligt inte överens här. Och våga fan inte ringa upp, jag är mer stressad än en dagslända.
Benny: Det råder väl inte nåt konsensus överhuvudtaget? Jag tycker alla är lite all over the place. Det enda jag vet säkert är att du har fel, oavsett vad du tycker. Jag smsar senare. David Byrne ja, han är ju bra. Fast jag fattar inte, han är väl extremt postmodern? Han är väl som handen i handsken i sammanhanget? Kolla här t.ex: http://www.youtube.com/watch?v=oavMtUWDBTM
Hjort: Jag drar till med från 1894 till idag.
Med risk för att vi talar förbi varandra genom användandet av ordet ”alternativ” så måste jag säga att jag inte håller med. Inte föddes exempelvis punk, hip hop eller jazz ur medelklassens sköte. De har assimilerats av den, men det var ju precis det jag snackade om förut. Indie däremot kan säkert vara en ren medelklassrörelse redan från första början, åtminstone i Sverige där kidsen har haft råd med instrument och får repa i pappas garage. Så om vi talar om den specifikt kan jag göra en liten pudel.
Ja, och att popen då skulle ha ’blivit postmodern’ på 90-talet är rätt underligt. Det var exakt min poäng, gällande Byrne. Jag tycker att det är ett underligt resonemang om, och en konstig term att använda för det jag uppfattar som diskussionsämnet.
fan vad ni har sniffat lim idag.
Men Benny, du läser mig denna afton lite slarvigt. Kanske för att du är stressad?
David Byrne är ju helt klart en postmodern postpunkare. Ingen har sagt att popen blev postmodern på 90-talet. Jag har bara hävdat att det var på 90-talet det postmoderna tillståndet slog ut i full blom, så att säga även i det allmänna (ironiska generationen, slapbasen i introt till Seinfeldt, etc, etc).
För som Joachim säger så går det ju inte att hitta ett datum då världen blir postmodern. Det börjar som sagt med Duchamp. Nej. Den förste som ser vad som kommer att hända är ……….. Nietzsche. Så var vi där igen.
hjort har en poäng. Jazz skapades inte av på Södermalm på 90-talet.
på blev av.
Det är skönt när saker och ting blir av.
Conny: Både ja och nej. Ni pratar om när postmodernism inträder i specifika genrer, jag tycker att det är en trubbig term som inte säger så mycket mer än självklarheter om för- och efterled i musikhistorien.
Ska man prata om pop som någon slags enhet som kan innefatta både Beatles och Markus Krunegård är det kanske intressant.
Nån säger att indie är en ideologi, nån säger att det är postmodernism är ett tillstånd. Det känns mer intressant att prata om tillvägagångssätt, vad som i sak är nya grepp, osv. Vad som specifikt är så jävla grymt med Byrnes stora kostym.
Fuckit, jag är inte intresserad av diskussionen. Beklagar mitt gnäll, tyckte bara den skramlade lite illa med det här ’popen har blivit så kass’, det känns som en ickefråga (som kändes äcklig).
det började med ett skåp men som vanligt ska alla börja snacka nietzsche. varför tycker man att ulf sturesson är bättre än embassy? jo, för att man är gammal. vissa blir visa när de blir äldre andra blir bara äldre.
Någon har lagt upp ett liveklipp med Nerverna från Siesta:
http://www.youtube.com/watch?v=RXLPveilqo8&feature=player_embedded
skräddarn: Du har tyvärr helt rätt. Men det är ju inget konstigt att man i diskussioner försöker motivera sin smak, eller hur? Oftast kommer jag fram till att jag inte hade något alls på fötterna, och det är ju lärorikt.
Fast nog fan är Ulf bättre än Embassy alltid. Rent objektivt, menar jag.
Nu är ju Embassy iofs något annat än Stureson, det är till och med något HELT annat än Tough Alliance. Och bättre.
Det här är ju flera diskussioner i en. Jag sa att det var äckligt, jag med. Men jag tycker det är viktigt med ideologisk MUSIK. Eller i alla fall att diskutera den. Det är inte samma sak som att säga att det är viktigt med musik med ett politiskt budskap i endera riktningen. Kom ihåg att Pistols vägrade ligga på indiebolag, emedan exempelvis ATV inte kunde tänka sig något annat. Indien, den ideologiska indien, är en motreaktion på det politiserade 70-talet. Möjligen, beroende på definitionen av den, är det till och med en motreaktion mot postpunken, mot den farliga musiken. På så sätt är väl indien postmodern och postpunken modernistisk kanske. Fast vad det i såna gör punken kan jag inte riktigt förklara. Eller jag vet inte, min analytiska förmåga greppar inte riktigt de här -ismerna till fullo. Kanske är jag ute och far, lägger in betydelser i orden som det passar mig, snarare än att använda dem korrekt.
Det jag egentligen vill säga är att man kunde HÖRA vad som var indie långt innan det blev en definierad och i långa stycken värdelös musikalisk genre. Det är, tillexempel ett visst sorts arbete med, en betoning av, detaljer som ursprungligen var en ekonomisk fråga. De små bolagen hade inte råd med att hyra in exempelvis stråkkvartetter. Kevin Shields fick spela de partierna på gitarr i stället. Psychic TV fick dra skelett över golven. Typ. Jag fuckar medvetet upp i kronologin nu. Jag tror i alla fall att det var så, att från början ERSATTE man ljud med andra ljud av ekonomiska anledningar. Sedan blev de ljuden ideal i sig. Jag tror det hörs i bob hunds musik, jag tror det hörs i min och vår också. Att den ekonomiska ljudbilden på många sätt blev den ideala ljudbilden, en viss sorts instrumentalister kom fram ur det här, en viss sorts harmonik, en viss sorts röster och texter. En fullständigt otydlig genre som peakade mellan, säg, 86 och 93. Men som fortfarande lever kvar, bra band, bra musik som skäms för att blandas ihop med nutida alternativ skit. Jag slängde ihop ett litet exempel: http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/1DsGxqRzHChjDA4gVQERbM
Nuförtiden är den här ljudbilden ett självändamål. Som att det räcker med det. DET är ännu äckligare än det faktum att ’popen har blivit så kass’.
Däremot vänder jag mig emot den väldigt begränsade beskrivningen att indie måste ligga på oberoende bolag. Jag hävdar alltså: det var en ideologiskt framtvingad musikalisk rörelse som av olika skäl började låta på ett visst sätt för att sedan travesteras i all fucking oändlighet.
Men jag pratar gärna om Byrnes stora kostym. Den diskussionen är och snuddar vid SL:s definition av vad som är genialt i Babelinslaget som Conny länkade till ovan. Något helt nytt,som förändrar vårat sätt att vara och se på saker. Som Norénfamiljerna.
Och kolla Jonas klipp.
Och Embassy är alltså bättre än Tough Alliance. Men jag gillar båda.
En grej bara. Jag tycker det är kul att skriva ”Nietzsche” och ”postmodernism” för att det retar så många. När det kommer till kritan säger man ju bara ett, två, tre, fyr och så kör man och så blir det vad det blir. Men! Det är kul att försöka förstå vad andra har gjort och vad man själv har gjort. Helt enkelt för att man vill kunna göra NÅGOT ANNAT nästa gång.
Mattis indie-definition här ovan gillade jag. Och tack för listan.
Le KBois inlägg igår om promenader var rent av genialt.
matti lyssnar på bon jovi, hööhöhhö
”det är kul att skriva ”Nietzsche” och ”postmodernism” för att det retar så många.” Hahahaha! Burned, Benny! Burned!
att embassy och sturesson är olika är ju hela min poäng. självklart kan man gilla båda som jag själv t.ex., men skulle jag vara tvungen att välja EN skulle jag välja Ulf och en förklaring till det är att jag börjar bli gammal.
angående mitt inlägg ovan vill jag bara säga att jag gillar alla svåra ord ni använder! jag fattar inte allt, men det är ju mitt problem.
å jävlar vad han spelar förresten!
Jag började helt plötsligt läsa indien som Indien, i ditt senaste inlägg, Matti, och då blev du genast ännu otydligare. Det var jättesvårt att förstå vad du menade.
Alltså. Vad gäller postpunken så UPPFANN man ljud: det var verkligen sista gången (senaste) man gjorde helt ny musik. Detta i en strikt västerländsk tradition, glider vi in på hip hop och genremusik ser det annorlunda ut. Indien ERSATTE ljud. Det är en skillnad i attityd, en ideologisk skillnad, inte lika revolutionerande som postpunken och inte heller lika farligt, argsint, politiserat. Jag är indie men jag vill förstås vara postpunk. Fast jag vill förstås mest av allt bara säga fuck off till allt och alla som försöker klassificera mig. Det inkluderar givetvis mig själv. Det går ju sådär.
Shredder: Jag vet inte vad jag väljer, jag vägrar kanske till och med välja, det är lite min poäng. För övrigt är Embassy i vår (tror till och med min) ålder, Tough Alliance är yngre.
Ok. Upp i sadeln mot Stockholm. Ses i morgon då. Hoppla.
Hehehe. Det var samma för mig, Jonas.
ja, fast… vad jag försöker säga är att embassy gör något nytt och konstigt jämfört med sturesson och ju äldre man blir desto svårare är det att med ungdomens entusiasm hänge sig åt det nya. man vet vad som är bäst redan. för en själv det vill säga, inte för alla andra.
sen kan man ju byta ut embassy och sturesson mot valfritt annat alternativ som man tycker passar bättre in.
självklart tror jag att man kan göra ny och konstig musik även fast man blir äldre, man får bara en yngre publik på köpet.
matti: Jag är glad att ens mitt ringa jag är adresserad. Men jag gillar varken postmodernism eller Nietzsche, jag gillar ju vetenskap. Imorgon ska ni få vad jag gillar utöver det.
Man behöver inte blanda in Nietzsche, Herakleitos eller Jung. När jag såg bob hund första gången var det som att ett piano släppt från 32 meters höjd landade på mitt pannben. På ett positivt sätt. Filosofier och eventuell postmodernism hade oerhört lite att göra med den upplevelsen. Det vore roligt att få uppleva något liknande med ett nytt band. De får spela vilken genre de vill så länge de ger mig den känslan. Om man nu kan känna så fortfarande när man är nästan 40 jävla år.
va, 40 år? dö och lämna utrymme för oss andra.
apropå Nietzsche. grymt samtal mellan honom och Hitler:
http://www.youtube.com/watch?v=JUH1H-b-N5o
(courtesy of Le Kboi en gång i ti´n, jag vet)
http://www.youtube.com/watch?v=I8gsIuEvEs0&feature=related
benny: vad du gillar mer? att vara man, tror jag du kommer säga. jag sätter mina pengar på det jag.
själv gillade jag den retoriska stafettlöpningen från siestafestivalen till nietzsche. men då är jag också bosatt i akademins imagination land.
dessutom: med sommaren har trumcirkelhippies bosatt sig på gräsmattan nedanför min balkong. en diger blandning av gycklarstudenter och möllandreads. det är som att min balkongtillvaro har fått aids. total katastrof. hat på orkanstyrka 9.
Jag såg bob hund på Kafé 44 typ 1993(första EP:n va släppt). Lyckades tjata mig in då det var slutsålt, betalade 20 spänn och pressade mig in. Minns att Tomas Öberg gick på folks armar genom hela lokalen bak till mixerbordet och sen tillbaka till scen. Dagen efter såg jag min hand under hans skosulor på en bild i DN. Har faktiskt inte heller upplevt något liknande med något senare band.
Jocke, först med genus.
Jag kommer att gilla öl.
mitt finaste bob hund-minne: att vara mickstativ under en, eller två låtar åt herr öberg i lund någon gång.
joachim: handgranat. rakt ned bara. nu.
Jag såg bob hund första gången 1902. De spelade i en jiffy-påse för tre ryska handikappade socialarbetare och en vildkatt. Eftersom de inte hade släppt några skivor alls, och inte ens lärt sig spela, bestod konserten av att Thomas klapprade med hovarna på Connys och Johnnys visdomständer. Jag har bootleggen, som senare släpptes på rullband på Stig Larssons förlag, och det är ett stycke mäktig rockhistoria. Det bästa jag hört eller kommer att höra, alla kategorier.
Men vilken benämning ska vi använda på musikendå??? Och hade dom redan då ett skåp?
(ett mellanslag glömdes bort mellan musiken och då)
jag minns när jag bildade bob hund.
Allmänt gäller väl att folk som är väldigt inne på popmusik (eller bara populärkultur i största allmänhet) är ganska obildade och gärna svänger sig med begrepp (postmodernism) och namn (Nietzsche) som de har mycket vaga begrepp om och använder helt utan intellektuell precision.
jag minns när skräddarn funderade på att bilda bob hund.
HW: Det vete fan. Tycker nog det är lika vanligt att personer som är väldigt inne på popmusik snarare mörkar sin ofta förvånansvärt höga bildning, för att framstå som lite mer street.
Personligen läste jag filosofi vid Stockholms Universitet. Och har åtminstone ägnat just Nietzsche och postmodernismen en hel termins studier vardera. En av mina kurskamrater spelade i (bortglömda) hardcorepunkbandet Omnitron, en annan var Bobba i Hellacopters.
Jag har t.o.m. plöjt och förstått delar av Gilles Deleuze’s bok ”Nietzsche och filosofin”. Jag skulle fan kunna ta betalt och ge privatlektioner i Nietzsche. Fuck you all!
Conny: Vore väldigt intressant att diskutera Nietzsche med dig i verkliga livet då du läst honom ur en strikt filosofisk ståndpunkt. Jag har läst honom men hittils mest analyserat honom ur ett idéhistoriskt perspektiv.
Det jag menar är att v-a-r-j-e gång ordet postmodernism nämns på den här sidan blir folk helt bananas och utgår från att personen som använt termen inte vet vad han/ hon snackar om. What’s the big deal? Postmodernism är inte alls ett speciellt svårt begrepp. Däremot är det i princip omöjligt att tänka runt popmusik utan att använda sig av begreppet postmodernism (vare sig man känner till innebörden av termen eller inte).
Sen är det en annan sak att det kan bli lite både allmänt röriga och kanske inte speciellt intressanta diskussioner när man slänger sig i den postmoderna lianen…
Och det är var mans rätt att tycka att den här typen av diskussioner är tråkigare än att äta en gammal hatt till lunch.
Backlund: När som helst över en öl! Bara inte precis under BQs gig i morgon kväll!
Conny: Du får sparka på Pontus smalben imorgon kväll. Jag sitter fast i Umeå tyvärr. Men nästa gång ska vi diskutera karln över en stark.
Sist denna afton önskar jag bara citera Ulf Lundkvist. ”Postmodernism? Det tycker jag var på 50-talet, när man delade ut posten även på lördagar”.
HW försöker bara chocka genom att vara osedvanligt otrevlig. jag känner minst fem disputerade forskare som hänger här, som inte är så himla korkade i bollen som man kan förledas att tro.
av personlig erfarenhet vill jag dock lägga in en liten brasklapp. att man är disputerad forskare har ingen korrelation med intelligens att göra. det handlar om att ha varit på rätt plats vid rätt tillfälle, månne slickat rätt röv och rygghåren medhårs på rätt sätt, och sedan haft sittfläsk i den högre decilen, och så vips, bumselibejan är man jubeldoktor.
Underbart med nya låtar och spelning i kväll! Vi ser er alla där, utan att såklart veta vem som är vem (med undantag för Conny som är en kändis).
det här bekräftar allt jag alltid misstänkt om popmusik. och mig själv.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/lag-iq-kopplas-till-sjalvmordsrisk-1.1116498
Joachim: japp, det tycks som om myten att det är alltid de intelligenta som blir deprimerade, och sedan skjuter sig själv (för att det bara är de som fattar hur hemsk världen är), är rätt tillbakavisad inom medicinsk forskning. kom ett liknande resultat för ett par år sedan:
http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/61/4/354
Jocke: Trodde du att du var självmordsbenägen för att du är smart? Jag kan komma på minst sex, sju andra orsaker.
Benny: Hahahaha.
Det värsta är att det är för sent nu. Hela genimyten är avlivad, nu får man ett avmätt ”Har fan alltid tänkt att han var rätt jävla pantad” istället. Tur för Ian Curtis att han är död.
jag tänker rätt ofta på hur vänligt Kboi är, i sotrt sett varje gång jag lägger på ett vax. Men nu är det nya tider, man kanske skulle smälla på med en Rega?
Le boi: vildkatt, du dödar mig.
Min stockholmskorrespondent (P) meddelar att konserten ikväll var ”en av de bästa han sett någonsin”. I Umeå är det vindstilla.
I fucking Strasburg står karusellen på Place Gutenberg stilla. Vad fan ska jag göra nu? Hela mitt lördagsnöje är pajat!
Eller fredagsnöje menar jag ju.
Om Aftonbladet hade skrivit den artikeln Jocke länkade till hade de lagt en länk i slutet av artikeln:
”Får du uppleva årets midsommar? Gör IQ-testet här.”
Conny får gärna ge mig lektioner i Nietzsche och postmodernism, men jag är skeptisk.
Appropå postmodernism, jag fyndade nyligen Plastic Bertrands j’te fais un plan från 1978. Bob Hund gjorde ju en cover på tout petit la planete från den skivan, och när jag nu läser om Plastics intetioner med sin musik slås jag över hur logisk den covern är. Plastic både skojjade och var allvarlig med sin musik samtidigt, lite som Bob Hund gör idag (även om likheterna kanske slutar där). Snyggt omslag på skivan också.
http://www.discogs.com/viewimages?release=1675947
Kilotin: Jag är också skeptisk. Förstår inte hur jag kunde skriva något så fånigt. Jag kan ge gratis vägledning i postpunk istället.
Det var väldigt bra igår. Det blev sent. Jag är blödig. Såg det här och började grina. Ni vet ju att Adrian Borland var en av de som nu bevisats inte vara ett geni….
http://www.youtube.com/watch?v=gb38SyLBZXw&feature=related
Cause you’re England.
http://www.youtube.com/watch?v=fhLG-vZhF6o
jag är för trött för såna djupa diskussioner.
Mer Adrian Borland.
http://www.youtube.com/watch?v=C-aDGcQXuN8&feature=related
Benny: Så jävla bra VM-låt. Man fick allt lite pepp inför det som komma skall.
Conny, det är jag som är fånig. Det var menat som ett skämt, långsökt långsökt skämt. Tänkte i stil med att vara skeptisk är en del i att vara postmodern (dåligt dåligt). Man ska alltså aldrig ta mig helt på allvar. Allvarligt. Nämen jag lovar, det ÄR sant. Pårikt.
Second Layer, fantastiskt och stenhårt (that’s what she said). Aldrig hört förrut, ska nu.
gud vilka bra grejer, både vm-låten och adrian.
I Jokkmokk, snart hemma.
Till Conny: Skallarna gjorde (släppte) vad jag förstår sammanlagt fyra låtar. Två dåliga och två som är perfekt musik: Leva och sparka och Sal nummer fem. Dessa var alltså a-sidorna på deras två singlar. De kom från Strömsund i djupaste Jämtland. Om någon vet mer om dem tas den informationen tacksamt emot.
Jokkmokk: Tack för allt. En av de roligaste festivaler jag varit på faktiskt. Jag och Mats var grymt bra. Invasionen bättre än de varit tidigare. Markus Krune var så bra att jag började gråta.
Signing out, rocking on.
Kilo: Hur går det? Blire nån unge?
Kilotin: Second Layer finns inte på CD, inte på itunes, inte på Spotify. Men här finns de:
http://433rpm.blogspot.com/2008_02_01_archive.html
Vilken fin och bra recension på Kamratskap Rock, P. Jag håller helt med. Jag säger som Torgny Lindgren sa när han fick frågan om han blivit en bättre författare. Nej, jag har fått bättre läsare.
Har ni förresten hört Plastic Bertrand med P-Nissarna? De gillar honom inte så mycket, och de har antagligen fel, men det är en grym låt.
Matti: Unter Den Linden, Fahrenheit (enda bra låten är ”Vi har sprängt”), ABC 80 (depression på värmländska!) e.t.c. finns på denna blog:
http://denkonkretakniven.blogspot.com/
Conny: Jag vill gärna ha depression på värmländska, men ABC 80 är väl från Karlshamn?
Tack för en mycket fin kväll i fredags. Vi blev lätt berusade för första gången på länge och åt god mat. Spelningen var very very good.
Vad spelades i fredags? Hela nya? Nåt gammalt? Nåt lånat? Inget blått väl?
Ni var grymma. Julia var grym. Tycker man annorlunda tycker man fel.
h: Ja. Du har helt rätt. Jag hade helt fel. I mina öron har jag tänkt värmländska när jag hört sången, men det är med största säkerhet depression på blekingemål vi står inför här.
Hela nya, Hjort. Inget annat. Du borde varit där.
Matti: Låten ’Nerverna’, och låten ’Ice Drummer’ från ’Jukebox Baby’ har vissa beröringspunkter. Berätta!
jag har tyvärr bara vaga minnen ifrån i fredags. vad ni än gör, överdosera aldrig kung, varunr. 1446 på systembolaget. det är livsfarligt.
jag älskar jukebox baby.
Conny: du får inte göra så där. eller det får du ju visst, men nu finns det ju faktiskt folk där ute som suktar efter värmländsk dödsångest. den finaste värmländska ångesten till dags dato är förvisso paddington dc, och det håller ju bra, men man vill ju ha mer, värmländsk depression.typ en modern fröding på psyket, eller en postmodern, sönderfragmentiserad selma på styltor.
h: Då vill jag varmt rekommendera Matin Bärjed ’I Andanom’ istället, om du inte hört den. Han sjunger underbart på bred värmländska. Fantastisk och alldeles förbisedd skiva! Silence distribuerade den förr. Jag har den på CD. Saken kan ordnas.
Ursäkta. Martin Bärjed.
Matti: Nog blir det väl, annars världens brakfis. Bäst före datum JUN 18. Har du nån länkt till p-nissarna, eller mejla.
Jag köper alltid från billigaste lösviktsgodiset. Av rent ekonomiska skäl naturligt vis, dyrt är ju godare. Man kan säga att hur goda de billigaste godisarna är bestämms efter en annan mall än för godis som är dyrare. De jämförs inte mot varandra eftersom den ena inte är ett allternativ. Med skivor funkar det på samma sätt. De flesta jag köper är bra, men egentligen är de skit. Kolla här, det är i en sån här skivback jag vill bläddra och köpa. http://www.tradera.com/New-Wave-c3_210847
Fan hur jag stavar. Och sär skriver ser jag nu. Sorry.
Plåster: http://www.youtube.com/watch?v=I6U8n1En_Qw&fmt=18 Bra, men vad vet jag?
Kilo: Hahahahaha, brakfis.
visst har ni lyssnat på ariel pinks haunted graffitis nya skiva? ”mycket kompetenta musiker”, som min far skulle ha sagt. om han gillat det, dvs.
http://www.youtube.com/watch?v=wiLqAu4s-_s
matti: Ja, jag borde varit där. Ville verkligen vara där, men jag var uppe och jobbade vid fem på morgonen, och sen agerade jag guide åt familjen som var uppe i hufvudstan för att se syrrans respektive springa Stockholm Marathon dagen därpå. Somnade ovaggad innan ni ens hunnit börja spela andra låten skulle jag tro. Klent, jag vet. Jävligt klent.
kilotin: Varning för punk vol 3. Kolla på Slsk.
Jag har ju inte DN nu. Peter N tipsade mig. Har ni hängt med i Zarembas artikelserie? Del 1 av 5, sista publiceras i morgon:
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/de-skrattade-bara-sa-berovades-safet-sitt-manniskovarde-1.1113979
jag litar inte på zaremba, men jag orkar inte utveckla det nu. har för mig att han avhandlades lite grann tidigare, nån som kommer ihåg?
Zaremba har alltid en poäng och skriver alltid stringent.
”Jag tycker man skulle ha toalettstolar runt matbordet i stället för tråkiga pinnstolar. Då, först då, skulle vi kunna kalla oss civiliserade. Egentligen skulle alla stolar vara toaletter. Och soffor med.”
A: du menar: http://www.youtube.com/watch?v=z6boxoksi3U
Conny: Mats Olofsson var det bästa hittills på den där postpunkbloggen! Ska försöka få händerna på en Bärjed skiva, too.
Jag är inte så impad av nya Watain, faktiskt. Singeln, eller vad det kallas nuförtiden (Reaping Death), är grym. Resten inte lika. Ska det vara sån där ”bred(bent)” black föredrar jag Ov Hell.
Dessutom är Skitlivs Skandinavisk misanropi från förra året orättvist ignorerad. Av bland andra mig själv. Den är grym. Äldre är bättre.
Fast nu lyssnar jag mest på P-nissarna, Sune Studs och Skälby-Örjans. Back To Basic svensk 80-talspunk.
stalle: zaremba var seriöst snett på det i den här ”norr om haparanda”-storyn.
däremot är ju ”polske rörmokaren”-prylen grym.
tror att ”norr om haparanda”-missen är ett symptom på ett bekymmer inom grävjournalistiken. när en reporter redan lagt ned en massa jobb på ett argument, en tes, eller vad det nu månde vara, och sedan kanske upptäcker att, fan, det låg inte så jävla mycket i det här som jag trodde, måste han/hon trots allt löpa linan ut, så att det inte blir en massa tid i sjön och att man desuden riskerar att inte få ut stålar för det jobb man trots allt lagt ned.
och detta problem inom grävet är inget jag själv hittar på. har hört många ärrade snubbar berätta om liknande storys.
gummo: just det, vojakkala så var det. problemet med mz i min bok är ju att han mycket väl kan ha skarvat i sina andra reportage också, bara det att han kommit undan med det. och jag kan ärligt säga att gräv som visar sig inte hålla, de stoppas undan och når inte allmänhetens ögon. inte på min arbetsplats iaf.
För er som gillar ordvitsar: http://www.youtube.com/watch?v=HGOC4Hib4OM
Försten att knäcka anagramet vinner ett pentagram.
Reglwe för leken: MAN FÅR INTE TITTA PÅ KOMMENTARERNA.
Men vadå snett ute med Vojakkala? Det har jag missat. Upplys mig gärna, snälla ni.
försökte länka men si det gick inte.
Är det första kommentaren här exempelvis?
http://enn.kokk.se/?p=3097#comments
jag hade stefan tornbergs blogg och så en länk från publicistklubben
testar igen
http://www.stefantornberg.blogspot.com/2009/05/en-annan-bild-av-vojakkala.html
http://www.publicistklubben.se/2009/09/16/sanningarna-om-vojakkala/
tjoho, funkade. stefan tornberg är upplysningsvis från nästgårds familjen grönfors.
stalle: menar du det, att det inte når allmänhetens ögon? jag menar, kalibers gräv-grej om SDU, var det v e r k l i g e n en sådan panggrej som de ville göra det till? vad fan, människorna infiltrerade SD, och det bästa – typ – de kom upp med, var att det främlingsfientliga och anti-såssiga partiet SD, faktiskt ibland var rätt så smårasistiska, och minsann, sjöng nidvisor om Palme, på fyllan.
kan tänka mig muf-aftnar som, efter ett par gintonics, slutar grövre. eller typ en taklagsfest i något stockholmskt ytterområde där grövre rasistpåhopp ekar i fylledimmorna.
matti: jag tror man gjorde bedömningen att det var publicistiskt intressant nog för att sända även om det kanske inte var det hetaste. men felaktigt var det inte. så menade jag.
stalle: gissar att det där var till mig, inte matti. och ja, så var det nog. men, jag vidhåller, har man lagt ned tid och pengar på ett jobb, ska det mycket till att man inte publicerar eller sänder det. och då att man kanske betonar vissa aspekter mycket hårdare än andra, som kanske gjort storyn betydligt mer nyanserad. jag säger inte heller att sd-prylen var FELAKTIG, bara, tja, kanske inte superintressant…
Ok. Jag tyckte det var konstigt att jag blivit så förd bakom ljuset i alla år av lokalmedia, jag minns känslan när jag läste Zarembas Vojakkalaartikel första gången. Nu är bilden mer komplicerad, jag förstår ju det. Tycker ändå Zarembagrejen har ett värde i så mån att den, trots att många andra tydligen försökt och misslyckats, ger en annan bild, om än inte den korrekta, av händelserna. Och det finns självklart ingen helt korrekt bild.
Och den här mobbningserien, jag tycker det är bra läsning. Informativ. Mobbning och pennalism, gängbildning är på riktigt det värsta jag vet. Är det något som gör att jag ligger sömnlös om nätterna är det hur jag, i sällskap av andra, flertalet, betett mig illa mot andra, fåtalet. Vetskapen om hur lätt det är att vara en sån människa, och hur lät det är att hamna i skottlinjen.
Medvetet vag här, vill verkligen inte tipsa eller lämna ut något.
Såg inte förra svaret innan jag skrev mitt. Men det var till gummo, va? Annars förstår jag inte. Sända?
gummo: det var till matti men du får gärna vara med.
matti: ett problem jag har med zaremba är alla anonyma källor(inte så många i mobbningsserien)som används. ett annat är att om han har förvanskat i ett reportage så är det inget som hindrar att han gjort det i andra fall, utan att bli påkommen.
kaliber sänder i radio
Men då var det väl till gummo? Det var han som tog upp Kaliber. Gud, vad jag tycker det är svårt när ni skriver med bara gemener. Kaliber, var alltså ett namn.
Men jag förstår vad du menar vara ett problem. Jag tycker dock inte att han ”förvanskade”. Däremot är det ju att se som en debattinlaga, en motbild, mer än ett regelrätt reportage. Något han väl själv (och DN) (enligt PK-länken) var rätt tydliga med?
Vad gör jag? Sitter jag och försvarar Dagens nyheter? Bonzo Goes To Bitburg. Upponedvända världen.
Stalle: ja, det första, om att sända, var väl ändå till mig. Men skitsamma. Det här kan bli ett avsnitt i mobbningsserien. Härskarteknik. Schmärskarteknik.
Matti: jag hör vad du säger, men köper det inte riktigt. Jag är så evigt less på att verkligheten bara handlar om ”perspektiv”, och att vi ”egentligen inte vet vad som är sant eller inte, därför är det viktigt med motbilder till rådande sanningar”. Guess what, ibland är en spade en spade. I Zaremba-fallet kan jag tycka att han undlåter en väsentlig massa viktig info, som gör att hans debattinlaga faktiskt angränsar till förtal, han hänger faktiskt felaktigt ut vissa människor ohörda.
Ett annat aktuellt exempel är de två böckerna ”Infiltratören” (Wierup) och ”Hanteraren” (Sundevall), där det tycks mig alldeles alldeles tydligt att Wierup försöker vara någorlunda varsam i källhanteringen och tar upp olika aspekter av de vanvettiga spelen runt Liljegren och Stockholmspolisen; medan Sundevall skrivit boken TILLSAMMANS med Liljegren, och undanhåller läsaren väsentlig information i affären/affärerna. Man kan förstås välja att se Hanteraren som en ”debattinlaga”, men läser man BARA den, blir man ju sepe på kuppen, för man lär ju köpa storyn.
Av ett liknande skäl är jag kritisk mot Zarembas ”norr om Haparanda”-pryl. har inget emot argumenterande debattinlagor om man bara är varsam med källhanteringen. Det tycks mig, utan att vara expert på ”norr om Haparanda”-fallet, som om han inte varit det.
Problemet med Vojakkalagrejen och Zaremba är ett annat i mina ögon. Som handlar mer om Stockholm, och hur Zarembas rasistanklagelser (mobben av bybor, hillbillypressen mm) blir legio så fort det publiceras i Dagens Heliga Nyheter. Han drar, om man uttrycker sig lite grovt, landsorten i smutsen med det han insinuerar. Ett Stockholmsperspektiv läggs på denna konflikt, en von oben-vinkling. Och eftersom nästan alla annan media (och för den delen samhällsdebattörer) med verklig kredibiltitet har sitt säte i Stockholm underkänner man den lokala bevakningen av lokala problem. Bara för att Robert Aschberg rapporterar på ett sätt innebär inte det att exempelvis NSD, Haparandabladet, P4, Nordnytt, Norrbotenskuriren etc använt DET som källa. Det finns ingen komplott. Det finns inget ont uppsåt i det här, inte från någon av sidorna (av de som rapporterade om konflikten). Zaremba förde nog krig mot Aschberg, inte norrbottnisk media eller norrbottnisk befolkning. Han visste bara inte om det själv.
Men ibland är en spade inte en spade, det är en sked. Rent av en kniv. Det där är bara retorik (eller om det är semantik), gummo. Och jag är fan lika less på det.
Tänkte inte på den vinkeln, men den är ju minst lika valid, förutom frågan/dilemmat ”hur mycket av verkligt dokumenterade prylar ur den *andra* storyn måste jag ta med för att mitt bidrag här ska vara etiskt försvarbart”.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=3748178
Jag vill klargöra: Det jag skrev om ”stockholmsvinklingen” och det, skrev jag INNAN jag läste det som gummo skrev om ”perspektiv”.
Så vi inte blir osams om fel grejer nu bara…
ja det var till gummo för helvete. jag läser som en kratta.
benny: finns inte en käft där som är intressant (på förhand…) att höra. fan va tråkigt mög det blivit med sommarpratarna.
Alltså: det är Zarembas Stockholmsperspektiv som är rasistiskt. Självkart finns det rasister i Haparanda med, självklart är det många vars trappor inte räcker hela vägen upp inblandade i det här. Men DET vet väl alla vid det här laget. Det är ju inte rätt (inte ens på ett extremt moraliskt-utanför lagen-sätt) att slå någon med en yxa. Det är heller inte rätt att kasta sten på sina grannar, nästan oavsett omständigheter.
benny, stalle: Jo men några lite intressanta var det väl? Birgitta Stenberg, Johannes Annyuru, Andres Lokko. Jag undrar vad Björn af Kleen spelar för musik.
Sedan saknar man ju en och annan. Men jag har ju pratat om det i tio år nu.
Vågar inte yttra mig i annat än mobbingserien och ”lättkränkt-debatten” om Zaremba; i de fallen tycker jag han har varit lysande.
I dagens artikel är det intressanta avsnitten som handlar om svenskarnas sätt att trycka ner sina aggressioner, och konsekvenserna av det. Ryser av obehag. Viktig läsning.
FAN! Frans är inte med i år heller.
Sommarpratarna. Stenberg lyssnar jag gärna till. Men generellt har det ju gått utför med mänskligheten i radio i alla fall. ALLA sommarpratarna jag hörde ifjol pratade för det mesta OM sig själva. Minnesvärda sommarpratare pratar om NÅGONTING (och kryddar kanske berättelsen med personliga annekdoter), men nuförtiden verkar det vara tvärtom. För 15 år sedan var det tabu att spela sin egen musik i programmet (Di Leva bröt det tabuet, lite kul var det då). Nu är det legio, nästan alla artister spelar sin egen musik.
Och så var det roligare när det inte var en massa kändisar. Jag vill höra Le KBoi i två timmar!
ett helt sommarprogram med tema Fläsk, ja det vill jag också höra
I Andres Lokkos första sommarprogram, som sändes sommaren 1876, sa han inget förutom vilken skiva han just spelat. Jag skulle göra en parafras, fast med olika typer av FLÄSK.
jonas a har nytt band http://www.myspace.com/godtherapyworld
Conny: Ja, Viktig läsning. Propagandajournalistik på BÄSTA sätt. Alltså, jag menar det. Verkligen bra serie.
Med propagandajournalistik menar jag att han gör en analys och har en egen åsikt om detta. Inte bara rapporterar.
Jag vill höra Annika Sörenstam, om golfen, golftouren och könsbytet.
BÄSTA? Är det något nytt sorts KÖTT du menar? Varför annars skriva med versaler?
jag vill höra FRANS be alla dra åt helvete, alltid, med allting. i 90 minuter. och bara spela Peter Doherty-bootlegs.
annars vore det grymt med ett sommarprogram med Olle Liljegren.
Benny: Hahahahaha. Kändismobbning. Kött är det kanske inte, inte vilket som helst i alla fall. Men FLÄSK.
Staffans länk ovan. Inte Teglund, alltså, utan Almqvist, så ni inte missar nåt potentiellt grymt. Eller varför det ena utesluter det andra vet jag förstås inte. Jag har inte full koll på allt Lillis gör. Kanske jammar han med Nunnan i Louisiana, jag vet inte.
Och från Nunnan vidare in i svensk postpunk. Det här är så bra att det kommer kiss, typ. Inte var det så eget och jag vet att de andra banden i Göteborg, särskilt de på
och kring Radium, skrattade åt dem. Men det gör det fan bara ännu bättre.
http://www.youtube.com/watch?v=Wd2NMmgoMqc&feature=related
nä det är ju cure på svenska men minst lika bra kiss som radiumbanden.
jag kommer lätta att lyssna på mats sundin!
http://www.youtube.com/watch?v=E2mXIfA2xNs Nytt, fick just höra om det. Fin låt.
FLÄSK:
http://www.youtube.com/watch?v=vl71ryzbTbs
Här finns hela Elegi-albumet:
http://tystforfan.blogspot.com/2007/02/elegi-elegi-lp-1981.html
”-I går spelade jag i Stockholm för 800 pers med ett band som heter Bear Quartet och i dag spelar jag här, i Jokkmokk… nä, jag säger inte det för att låta dryg, båda sakerna är precis lika roliga och va fan, vad är egentligen Stockholm va?!
Med de orden rullar Matti Alkberg igång sin första låt, Stockholm:
Stockholm kommer 100 mil
Stockholm kommer om 100 mil
stockholm kommer men här är ditt liv
Och för första gången förstår jag den. Jag står verkligen över 100 mil från Stockholm och då tar sig den staden jävligt… borta. För vad är det för skillnad på den här lokalen, de här banden, den här staden för utom storleken? Just inget. Vi i Stockholm får gärna för oss att det är lite viktigare där, att allt som sker är centrum och bäst. Men så är det inte. Matti Alkberg i Jokkmokk, en ljus sommarkväll är världens medelpunkt just då. Han glömmer sina egna texter, han spelar fel, och han ler. Han ler som bara en människa som är så JAG med sig själv kan göra. Han berättar musikaliskahistorier om sitt liv då och nu, han berättar hur sårbar han är. Det är så fint. Alkberg är inte en coolkille, inte någonstans. Och han vill inte vara det, han vill vara bara just Matti.
Piper nån så inte är det för det, dom bara piper och inget mer.
Dom är som dom är och dom får vara de med.”
musikenligtjerry.se
Äh. Jag rodnar. Det var nog inte 800 pers på Strand heller. Men bra mycket mer än i Jokkmokk i alla fall. Annars är det ju typ rätt, jag tycker det är lika roligt överallt. Eller tråkigt, de spelar mig verkligen ingen roll hur mycket folk det kommer och var det är nånstans. Men jag är jävligt cool…
Wild Nothing är verkligen bra. Fina texter, kanske liite för enkla låtar ibland bara. Tänker på Flying Nun och prime-time Go-Betweens. Och det är ju skönt.
Shit:
http://wittenberg.blogg.se/images/2007/malk_1184528500_11640056.jpg
Sångaren i Trailer Truck Maniacs.
Yoko Onos Approximately Infinite Universe från 1973, Gud, det är en av de bästa skivorna någonsin.
HAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!! Taget i en campingstuga i Emmaboda. Några år sen, kanske fyra.
awesome
jeansen matti, vad händer? http://wittenberg.blogg.se/images/2007/alkoja_1184528730_11640057.jpg
jag vill inte vara någon extrem teaser, men i min fatabur har jag en betydligt grymmare bild av matti och jeans. betoningen i föregående mening på på ”och”.
före detta jeans har jag för mig
Jajajaja. Stilla er. Det där var bara vanliga skinheadbraller. Hade väl eldat upp de andra.
du valde fel par enligt mig
Skinheadbraller ..? sure burt. turkbraller menar du nog.
Hehehehe. Ok. Jag hade en fruktansvärt dålig dag. Inte blev den bättre heller.
Nu är jag ju däremot assnygg…
http://gaffa.se/Galleries/gallery/3320#6
Det är jag till höger. Eller till vänster.
nice, men var är nya gitarren?
men kolla vad neil young släpat in:
http://www.groove.se/gfx/artikelbilder/Matti-Alkberg-by-Stefan-Candefjord-009.jpg
nyrakad matti
http://cdn.stereogum.com/files/2009/04/thurston-moore-santos-sessions.jpg
ser fram emot många roliga bildtips…
Matti med sina nya briller:
http://www.realpics.net/user_photos/98945/11_750850.jpg
Nya gitarren har krånglat lite. Svajet och lite annat. Använde den däremot på skivan, hälften av låtarna.
gummo: jag tycker jag ser ut som Stig Larsson där. Annars är det en fin bild på fult motiv.
Snälla sluta nu. Jag mår nog dåligt som det är.
Eller är det här i linje med Zarembas artikelseie?
det går inte att mobba dig.
förlåt. men groove-bilden är riktigt snygg. alltså, även motivet.
Men en bild på Stalle är på sin plats nu när han nu varit hemlig så länge.
http://www.grimmemennesker.dk/data/media/1/ugly_karate_kid.jpg
Och på gummo:
http://cache.gawker.com/assets/resources/2007/08/fat_midget_stripper.jpg
nicolai: på pricken, manboobsen, slipsen, posen.
ja, groovebilden var cool och du var snygg. sen när svajjar du?
Sen jag fick tillfälle. Men det borde jag inte ha gjort. Äh, det är inget märkvärdigt, behöver bara köpa en fjäder och skruva dit den. Men det har jag alltså inte gjort ännu.
Jag svajar mycket på 89-skivan. I typ varenda låt. Mest i Northern.
rock.
Nicolai: mina stringkallingar iallafall.
brukar du få så där mycket dricks då gummo?
nej. det brukar bli mindre. de häller ned mynt i grenen.
Matti: Julia har ju samma hårlängd som du för några år sen i Östersund, avsaknaden av Black Flag-tröja är skillnaden. Och lite till.
Ja. Lite till.
Industrial Skyline! Bandet och låten med samma namn. Satan så bra. Vilka är det egentligen? Faktaruta, tack.
http://www.industrialskyline.net/
De utgörs av, såvitt jag förstår, Kåre Vernby (ex-Blissful, turnerat med BQ); Olle Cornér (som är väl något slags remix-stjärna under namnet Dibaba eller något åt det hållet, medverkar bl.a. på BQ-hyllningen) plus Richard Öhrvall, vars musikaliska förflutna jag inte vet ett iota om.
det lät ju finfint
Mange Schmidt, Wille Crafoord och Sofia Talvik gör Moderaternas vallåt. Pinsamhet uppstår. Kort utdrag ur texten, saxat ur Metro:
”Det här är en låt
låt den klinga sitt plong
utan tvingande tvång –
det är bara en sång
Och vi gillar att sjunga
utan händer för munnen
Lycka är att tycka utan att vara tvungen”
Mange Schmidt säger såhär: ”Knappt någon har gjort det här tidigare för högerblocket. Det har varit vänsterpatent. Det känns lite rebelliskt. Jag tycker inte kultur och vänster ska gå hand i hand på något tvingat sätt”.
Tack för kulturgärningen då, Mange. Ditt jävla stolpskott. Vågar inte ens tänka på hur skiten faktiskt låter.
moderaterna kan gärna få ha mange i sin röv.
Jag känner en som haft Mange i sin röv, märktes knappt.
Där ser man. Och i Blissfull var väl Calle Olsson med också va? Bitarna faller på plats.
Apropå valtider. http://blogg.aftonbladet.se/nojesbloggen/2010/06/sommarens-affisch
Stal en sån där affisch på stan häromdan, tror den kommer bli värd en förmögenhet när revolutionen har kommit.
Ha! Stolpskott!
Mange Schmidt, alltså. Tyskvän.
På frågan: ”Visst spelar Mattias Alkberg nästa fredag?” – ställd på Scharinska i Umeå, är svaret ”Nej”.
Vafalls?
Va? Ingen som sagt nåt till mig om det.
Backlund, övriga Umeåbor:Efter en del turer, främst beroende på bristande kommunikation, är det så att vi SKA spela i Umeå nästa fredag. Vi kör i källaren på Scharinska, punkrockstylee. Det kan bli trångt, så kom tidigt för att vara säker på att rymmas. Säg det till alla du känner är du gullig.
Åh, jag älskar sånt här. När folk är schyssta och man löser problem. Fage är grym, Nerverna är grymma. Det kommer bli underbart bra och alla är vänner.
På övervåningen är det tydligen Dio-kväll. För mig blir det som att vara i paradiset. Underbar musik på två våningar.
Fred & Anarki
Mange och Willie. Jag säger ingenting.
http://www.youtube.com/watch?v=P4FAnAr8i-U
Matti: Ja! Bra! Vilken tur att det reddes ut så det blir någon jäkla ordning i tillvaron.
Alltså, det skrevs lite om det här i förra tråden men nu är det så att jag dör när jag lyssnar på The Bats och The Chills. Kan ingenc säga var jag ska gå nu?
När det begav sig lyssnade jag mest på Australien. Nils och Jari var de som spisade NZ. Fråga mig däremot om Lipstick Killers, Scientists, Vandals etc. och jag kan allt.
mätto: jag sprendar dig en grym nz-samling när jag kommer hem, så kan du välja själv. spontant säger jag dock 3Ds, eftersom jag inte kollat dem själv och tänker mig att de är bra. och clean, the anthology, om inte annat så för kontexten.
Like so: http://www.youtube.com/watch?v=mrNn_3MKjXM
Fråga mig om nazi. Jag kan allt.
kboi är gästbokens lustigkurre, hiihi, *fnittra*, nz, nazi, hiji.
Joachim: Tackar!
Le bOi! Jag vet…
Vilken tid lirar Nerverna på Svartöstadagen? Är det på Blackis eller är det utomhus?
Bara för att jag inte har bättre för mig: Ytterligare något som är så dåligt att det blir roligt.
http://www.youtube.com/watch?v=ECdkMag-gXo&feature=related
Den har några år på nacken, men jag hade missat den fram till nu.
Tänkte på det där med höger- och vänsterpolitik inom musiken också; kan någon komma på några hyfsade låtar med högerpolitiska budskap? Det kanske är lätt att hitta bra låtar med patriotiska eller religiösa teman, men sånt är ju inte nödvändigtvis högerpolitiskt. Man hör ju ibland att högermänniskor (som Mange nu senast då) klagar på vänstervridning inom musik och andra kulturyttringar som vore det nåt slags masspsykos eller konspiration, men när låtar från högerhåll har textrader som piece-of-Schmidts ovan börjar man nästan undra om det inte är så att det bara rör sig om en blå avsaknad av talang. Näe, ok, det tror jag inte är sant, men kom igen. Finns det inte bättre exempel?
Horst Wessels ”Die Fahne Hoch” är det enda jag kommer på.
Should’ve seen that one coming. På tal om nazi så har jag lagt klövarna på dokumentären Forgiving Dr.Mengele, men inte sett den än. Nån här som gjort det och har en åsikt om den?
bara för det feta berömda protokollets skull – jag var inte gummo med umlaut, det var ett jävla svin till nickknyckare som var. matti eller jonas kan intyga via fucking ip-nr.
icke desto mindre, det är Le Kboi som håller humorfanan högt nu när Conny gott över till musiksociologin.
Räkna till tio gummo!
Ein, zwei, drei…
http://www.struthof.fr/
Här var jag i söndags. Ruskigt ställe.
eheheee: Vid dåligt väder på Blackis. Jag är rädd att vi spelar mitt under England – USA. Men det är gratis. Är det ute så är det vi Karlssons, och de har ju fullständiga. Och är det på Blackis får man ta med sig eget. Det kostar inget.
Matti: Det är gratis för att ni spelar mitt under Atlanten, det är så du menar? Får man stå för syrgas själv?
http://loureeditweed.blogspot.com/2010/06/wille-crafoord-mange-schmidt-och-sofia.html
Här är den då, Mange, Sofia och Willie med vallåten. Angående det han sa i Metro om rebelliskt: Har det gjorts liknande valmusik för typ S? SD har haft vad som med lite god vilja kan kallas för valmusik, rättvisepartiet socialisterna har mabd, men utanför det är det väl ingen?
http://www.youtube.com/watch?v=ELqQs_95kL8
Vad skönt det är med folk som är övertygade och som står fast vid sina ideal!
”Var det svårt för dig att gå med på att tillåta nybyggnad av reaktorer?
–?Det är klart det var! Men jag såg ju att vi vann så mycket. I slutänden sitter jag som partiledare och räknar ”ja, hur mycket är det på pluskontot och hur mycket på minuskontot?” Och jag kunde konstatera att det allra mesta låg på pluskontot. Sedan får jag leva med att kärnkraften finns kvar.” Maud Olofsson
BTW: P3 Kultur, gode bra radio. Jådå. Här om svenskt musikmörker.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3472&artikel=3751400
http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/06/juni-11-2010-maud-olofsson-upptackte.html
Apropå Maudan.
Joachim: Åh herregud. Den texten blev inte direkt mindre pinsam av att styltas fram på det där viset.
gummo: BWAHAHAHAHA! Maud.
nu har ju hon i vart fall bränt sina chanser att skoja med ohly om att han lirat fotboll med nacka skoglund.
Ja, så länge det uppmärksammas ordentligt. Annars kommer hon väl låtsas som att det regnar. Fast det är synd att ozonskiktet inte omnämns i ett direkt citat, utan bara refereras till i anslutning. Där finns potential för Maud att påstå att det rör sig om ett felaktigt citat eller simpelt missförstånd. Vilket det ju också skulle kunna vara, om man nu ska leka djävulens advokat lite grann.
Herregud. Maud. Vet inte vilket som är värst, när hon berättar sanningen eller när hon ljuger. Ordet populism har fått ett nytt ansikte.
Full. Fuck Off. Döda moderaterna. DÖDA.
Kända populister inom blues och rock:
Maudy Waters. Maudhoney. Maudly Crew.
Fortfarande, med ny dator och allt. DÖDA.
Eller äh, jag gillar när det är val. Man påminns, grejer dras till sin spets, människor visar sitt rätta jag. Eller som de är under press eller opinion åtminstone.
Bortsett från Reinfeldt him self; inte har borgerligheten några ikoner i klass med Anna Lindh eller Palme?
Anarki. Fred. Men anarki.
RAF
Enligt myten ville ju Iggy spela för Reagan med ’I’m A Conservative’ men fick inte.
http://open.spotify.com/track/6Irs2uoRUZbJ8f7VHpGNCM
”I like the small black marks on my hand /…/ i like the crazy girls that i screw /…/ Conservatism is no easy job…”. o.s.v.
Inte för att det är speicellt kontroversiellt eller så, men jag vill ändå säga att jag har börjat hata Maradona. Bara sättet han förhåller sig till lagbygget på är vidrigt. Det är inte rock’n’roll, det är fotboll, din feta obegåvade dvärgpanda. Nuff said.
soldier, en klart underskattad skiva.
hata är ju ett starkt ord, benny. men man kan ju undra hur framgångsrik han hade varit som coach åt något annat land, typ honduras eller danmark.
min topp fyra konservativa artister:
1. brian maudo
2. alan mauda
3. matti alkmaud
4. peter maudaniemi
stalle: med vilka då?
skräddarn: med iggy såklart. se connys inlägg.
så klart.
Schredder: Inte alls. Kolla när jag använder det såhär då: Jag hatar inte high definition-repriser. Helt mjukt, lugnt och städat.
Benny. Du har fel. Maradona. M a r a d o n a.
Maudadona heter Argentinas förbundskapten. I övrigt har jag INGA åsikter i det spörsmålet.
gummo: Eat da poo poo.
Jag har slutat hata Maradona.
Vi var sjukt bra igår på Svartöstadan.
Annars: The New Man. Vilket band. Ny musik, det hör man nästan aldrig, kanske en gång om året, en gång vartannat år. Kommer på rak arm inte på när det hände senast. Ordo Ad Chao, kanske. Det var som jazz, som sena Sonic Youth (tänk Sonic Nurse, A Thousand Leaves). De gjorde en Townes van Zandt-låt och det lät hårt och mörkt. Bonnie Prince Billy, fast postpunk snarare än post -Americana. Helt knäckt blev jag. Bästa spelningen jag sett i år, jag har ändå sett några riktigt bra: bob hund, Skriet, Pascal, Dead Prez etc. Det här var bättre.
Sedan efterfest i ett växthus med folle för sexhundra spänn. Vi lyssnade på BQ, New Man, Nina Simone, The Bats och Raketen. Solen gick upp och man gick hem lycklig.
http://www.youtube.com/watch?v=dt8qKu32uXg
Ett tag sedan jag var här upptäcker jag.
Jag menade inte att spelningen med BQ var perfekt. Däremot förstår jag inte hur folk kan få det till jammande. Om jag förstått saken rätt är jammande att man hittar på efterhand, improviserar. Jag tyckte det var tydligt att hela spelningen var välplanerad och även om inte allting satt perfekt var det väldigt roligt att höra de nya låtarna. Att delar av låtarna fastnat hos mig efter att ha hört dem på en spelning i höstas säger att det trots allt är catchigt.
”gammalt BQ-mög”? Som du säger.
En gång när jag såg Embassy åt han som inte sjunger ett äpple på scenen. Han åt det väldigt snabbt, typ under en halv låt, och smådansade samtidigt. Väldigt sexigt på något sätt.
Släpps Monty Python 10 oktober?
Alla har vi våra små fetischer. Innan jag såg videon till Seems Fine med Concretes hade jag inte den blekaste aning om att jag var svag för när tjejer i overall hoppar omkring bland perserkatter i slo-mo.
Vart hittar man The New Man?
the newman: http://www.youtube.com/watch?v=Rg_4z2adv6Q
Kilo: The New Man hittar man nog ingenstans ännu. Skivan inte färdigmixad, och jag vet inte vem som ska ge ut den. Du får kolla efter spelningar nära dig i stället.
jag hittade the new man här igår.
http://www.myspace.com/theyliongrow
johan: ok. Toppen.
svinbra
The New Man på Youtube:
http://www.youtube.com/watch?v=K5le9sYdYkM&feature=related
Låter ju hur bra som helst det där. Fate, vilken låt. Får lite Isolation Years-känsla, kanske är det sången och i så fall en helt meningslös jämförelse. Fast det här är hursomhelst mycket mycket bättre, så språlla.
Den här är fin: http://www.youtube.com/watch?v=ED77pT_9MYE
Dancing Girls! En av dem är min unge.
Jättefint! Jag blev alldeles varm i hjärtat. Familjär stämning.
en apa kan göra mitt jobb. borde göra mitt jobb.
varför gör inte en apa mitt jobb?!!? jag vill ju inte.
Hehehe. Somliga skulle säga att en apa gör ditt jobb… Eller om det är en älg? :=)
jag är apan. fan.
Alla känner etc etc.
Det sämsta med Lars Vilks är att varenda liten ynklig rasistjävel och islamofob rusar till hans försvar. Allt för en ”slarvig” tecknings skull. Frågorna han ställer, det han verkligen opponerar sig emot, är så oändligt mycket viktigare än enbart invandring och yttrandefrihet. Eller viktigare, viktiga nog i alla fall. Han (och vi, med hjärnor) förtjänar en helt annan slags debatt.
nä inte vilks nu igen matti. kan vi inte jämföra olika ölsorter?
Ok. Men jag blir bara så upprörd av kommentarerna på hans sida. Lika upprörande är förstås Den mängd hot och rena oförskämdheter han får ta emot. Öl kanske skulle lugna mig. Spitfire eller Boddington?
Boddington. Men jag dricker hellre fållisar, ljusa goda kalla mmmmm.
Folle? Men vilken sort?
kalla sa jag ju.
hehe närå, gärna staropramen.
trefemmor. sen skiter jag i resten.
jag känner att gummo borde kunna ha lite input här.
tycker matti har en poäng, fösståss, men tvååttor kan ju funka åsså.
ska bli kul att se nordkoreas version av hollands totalfotboll – totalitärfotboll.
3,5or har jag aldrig fattat poängen med (de kostar ju som starköl). Vill ha öl med smak så Spendrups fatöl special och Tingsryd tycker jag gör bra öl för pengarna. Prisvärdast är Norrlands Guld.
egentligen finns det ju inte dåliga öl. jo förresten, herr franklin bjöd en gång på kött-öl. den var faktiskt äcklig.
totalitärfotboll, hahahahaha
Kött-öl? Nu blev jag intresserad här. Folköl är fan bäst. 3,5. Synd att Folkölsfrämjandet verkar ha självdött, de grabbarna kunde sina saker. Hade öltest, pyssel, knåp och en speciell kalklyator för att räkna ut hur pass prisvärd fållen var på suveräna adressen hinka.nu. Men den är död och borta.
I juli blir det till att sitta i en brassestol vid en stilla tjärn mitt ute i skogen och dricka hembrygd öl. Det är livet det.
Skitkul att se att du har kids som hjälper farsgubben med scenshowen, matti. Fantastiskt.
matti vad tycker du om nya watain-plattan?
han gillar singeln men är inte lika impad av resten, faktiskt.
oki trodde inte han hade hört hela skivan, med tanke på hans tidigare inlägg. hymn to Qayin är magisk!
Watain: Den är ändå helt ok. Men vill man ha svensk cross-over black metal vill jag i stället tipsa om Reinkaos, Dissections sista. Däruppe med Mercyful Fates Don’t Break The Oath faktiskt.
nenäverenvuoto! nenäverenvuoto! nenäverenvuoto!
Semester. Två veckor utan jobb. I norrländsk obygd utan egen dator under denna tid.
För övrigt kan jag numera berusa mig på två tvååttor om jag äter för dåligt innan.
Vadå för obygd? Du har med dig din postpunk och din gitarr hoppas jag. Ha det så trevligt i alla fall. Hälsa!
Jobb. Ett liv utan semester. I en kropp utan egen vilja under denna tid.
För övrigt kan jag numera berusa mig på mina barndomsminnen.
Jag är hög på livet.
idag kom pappren. jag är ledig från 16 juli till 31 december. fuck you jobbet.
Själv stänger jag dörren och tänder crack-pipan.
Jag lyssnar på Into The Mourge med Mary-Go-Round och får gåshud på exakt samma ställen (i låten alltså…) som jag fick när jag hörde den första gången. När det nu var. 80-talet nån gång kanske.
men nya devo då? nån som hört?
Nä men Mind Games med John Lennon. Den är bra.
lyssnade själv på locked med mary-go-round häromdan. 2.06 popmagi.
Ja gud. Papa Don’t Preach med Madonna är också en perfekt låt. Playlistläge, som Ni förstår.
Och Spanish Stroll. Min musiksmak är ju helt fri från fläckar!
Själv stänger jag dörren och tänder crack-pipan. Igen.
Och undrar lite varför man inte får posta exakt samma inlägg två gånger. Censur-teg, fuck you.
Jaaaaaaaa,,, Schweiz.
Poppar Go-betweens på brors krog efter en trettontimmarsdag i köket. Konjak och öl du aldrig ens trodde fanns. Det är mig man ska rulla med i sommar.
Till exempel Kött-öl, FLÄSK-öl och ölöl.
sveriges två fulaste ord 1: blodprutt 2: pattar
stalle: bröstvårta. den sexuella dimensionen gör det så hängigt. ryggböld, typ. säxigt.
Uppdaterade precis spelningarna: Stockholm Parklife 10/7.
vad fan i helvetes kuk. nigeria.
fan i helvetes kuk. vilken bra svordom. jag hör prick hur du låter när du säger det och hur arg du är.
stalle, joachim: Skäggbiff. Kombinationen av skägg och biff låter allt annat än inbjudande.
http://www.youtube.com/watch?v=2T_obaO46Bo
fan vad tråkigt med frankrike. spanien med för den delen, men de har ju fortfarande chans. iofs spelar de sämst men det är så tråkigt när det bara blir schweiz och hunduras kvar i slutspelet. man vill ju ha lite europeiska hatmöten! och nä, schweiz räknas inte som europa. möjligen ottmar, men bara han.
England! Tyskland!
Frankrike är som bäst när dom förlorar. Det är sant.
det är inget annat än mys när frankrike förlorar. förbundskaptenen är så jävla störd i huvudet och allt.
http://playrapport.se/#/video/2046073
birdman. scary.
Men väldigt roligt. Jag ska fan skaffa en uggla.
Eller 300.
han nitar svan-tanten i Stockholm med några hästlängder avseende fågel-wackiness.
eller han och han, de nämner väl inte könet på fågelälskaren i fråga. det kan för allt i världen var en hbtq-person, och då passar ju inte våra ”vanliga” (ja, inom citationstecken, för att visa hur fördomsfullt det är att skriva ”vanliga”, ja, inom citationstecken igen) kategoriseringar av kön. för guds skull, personen ifråga kanske identifierar sig som en fågel, vad vet jag. jag tar tillbaka allt jag skrev i föregående inlägg.
lektion 1 a i hur man krånglar till ett enkelt inlägg. tack gummo.
fan jag missade lyssna på de nya bq-låtarna. jävla skit.
gummo – det framgick iofs att det var hemma hos en man de hittade fåglarna, så jag tror att ditt första inlägg var ok. har du varit på toleranskonferens, så försiktig som du blev i ditt andra inlägg?
Kan någon banda det här fotbolls-VM åt mig? Jag jobbar ju fiffan jämt, fihellvetti.
Inget att se, Bee. Jävla England. Nu börjar vi strax. Punk rock city AC.
Tyskland är som bäst när dom förlorar. Det är sant.
För övrigt anser jag att kungahuset bör förstöras.
jävla småungar.
du låter arg matti.
Äh. Jag minns inte ens det där. Nu i bilen på väg från Umeå. Gud vad det var roligt. En av de roligaste spelningarna i år faktiskt. Och allsången på Nerverna, jag ville bara gråta. Tack alla fina.
toleranskonferans, bwahhahaha.
nä, likabehandlingsseminarum. sammalika.
Setet igår var ju helt grymt. Sen har jag inget mer att säga förutom att det är fotboll på ena kanalen och middag på andra.
Tro mig, jag vill avskaffa monarkin lika mycket som the next guy, men jag har suttit och tjutit framför teven hela dan i alla fall.
sånt kallas hyckleri
du menar väl, matti, framför fotbollen.
förövrigt ska jag (a) aldrig mer vara redaktör för någonting och (b) aldrig mer arrangera någonting. att behöva förlita sig till andra idioters inkompetens är alldeles för frustrerande. själv är fantamig bäste dräng.
Hallå aliihop det blev en pojke! Stor kille också, 4,5st kilosburkar. En småfet lat sömntuta som älskar bröst, pappa upp i dagen.
Grattis utta bara hellvette! Killar är dom bästa!
Gummo: Jag tycker att det är något av en idiotidé att förlita sig på idioters inkompetens. Om du hade förlitat dig på deras kompetens skulle det möjligen vara lite vanskligt och dumt. Men inkompetensen? Nej du Gummo, du ska nog hålla dig till bögerna.
När jag kom på mig själv med att säga ”Men det var väl fint!” när Daniels mamma fick dansa med kungen var det nog. Helvete!
Stort grattis, kilotin!
Benny: det förutsätter ju att det icke-idioter finns.
Kilo: gratuit!
Hyckleri schmyckleri. Väx upp. Jag hade tjutit vilket bröllop det än hade varit, det fattar du väl. Eller så gör du inte det, tönt.
Hyckleri, är det när man går över till att spela in digitalt, för att sedan för första gången släppa det på long play?
Pro kärlek – anti monarki? Det låter väl rätt sunt.
Kilo: Grattis!
Ni borde kolla in norra kusten också, sketabra, kolla här bara: http://www.adrianrecordings.com/default.asp?newsid=276
Vad det dog här sedan jag kom ut som aggressiv romantiker. Hahahaha.
köp!
http://cgi.ebay.com/YNGWIE-MALMSTEENS-PERSONALLY-OWNED-1955-STRATOCASTER-/200484992247
Obygden ligger i Ångermanälvens utlopp. Kallt är det. Men underbart. Gitarr har jag. Jag håller på Danmark, men bryr mig ingenting. Giftermålet gick mig förbi. Aggressiv romantiker, det låter som ett tema för en hel platta!
”Aggressiv romantiker” får mig att tänka på Albert Einstein som sa sig vara militant pacifist. Detta i sin tur får mig att tänka på en annan Albert.
http://www.youtube.com/watch?v=ww-88rwt4ms
Båda grymma på sina egna vis.
bara ladda ner denna Ep nu :
http://www.mediafire.com/?wjt1y3zn1y4
lite sent, men vad fan, det slog mig nu. matti, det här är en av de mest mästerliga formuleringarna:
”pepp på allting utom livet”
gillar denna:
”nu jävlar går vi in och ger 60 procent!”
Tack g. Men det är nog Calles egen det där. Den med 60%, är det också Calle, Stalle? Roligt rim där, oavsiktligt. Citatet är vansinnigt roligt.
Now it’s on
http://www.hospitalet.se/
Conny: Ja, det gör den. Fråga bara Le Kboi, han älskar det stället. En gång stod han på räcket på Sandöbron och skrek att han aldrig ville lämna Kramfors kommun, men det är många år sen nu.
Tack alla för gratulationerna! Lägtade hem från bb för att kunna berätta det för er. Sitter här och försöker sätta ord på hur vackra och mysiga nyfödda bebisar är, inte lätt. Jag är så kär att jag ticsar, så som jag gör när känslor blir översvallande. Spänner kroppen för att lätta på trycket. (Har ni nångång känt att ni vill krama nån det hårdast ni kan? Så!) Fattade nog inte att jag saknat spädbarn så mycket, ojade över saker som ”hur ska jag orka börja om” osv. Men, det är ju SÅ värt det. Lukten, fjunhåret, valkarna i nacken, hand som greppar lillfingret, ögonen i kors, leenden i sömnen(!) och gosa silkeslen mullig hud under ett varmt täcke. Jag är rädd att det här blir sista så nu måste jag njuta, och försöka minnas! För det är ju det som är det jävliga. Jag vet numer att jag kommer att glömma hur det känns, det är fan så deprimerande att tänka.
man tittar in och samtalet pågår visst fortfarande. känns tryggt, fortsätt med det.
Nä, jag gillar Stockholm. Ingen annanstans egentligen.
matti: har för mig jag läste det i kuriren av alla ställen.
kilotin: hemskt fint du skrev, du kan nog göra vem som helst sugen på föräldraskapet.
kilotin: fint det där, men med en pojke som skrikit i nio av sina tio levnadsmånader så väntar vi nog lite till. grattis till bebben!
oh my fucking god!!!!.
http://www.youtube.com/watch?v=aZaUha1vdgM
Kilotin: Stort stort grattis!
Frans: Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha!!!! Jag ser precis vad det är och när. Din jävel! Hahahahahahahahahahahahaa!
Kilo: Så ingen tror att jag är okänslig, grattis en gång till och lite offentligt också.
Dagens klassiker: The Jam på Måndagsbörsen
http://www.youtube.com/watch?v=ugfa8wa8VkI
Matti: Avgå.
Joachim: Jag ska, jag ska.
MAtti : kolla in taggarna,!!
Frans: Såg. Dog.
Nu har matti sagt grattis offentligt, och alla vet ju att jag går i hans ledband. Så, stort grattis kilotin!
idag ska england förnedras.
ENG-ER-LAND! VM GULD!
Jag vet, jag vet. Men jag vill.
när får man se omslaget till monty python?
Det är inte klart ännu.
Gud vad jag älskar Klungan, på tal om humorgäng.
”Förbannat, mina ögon, det är torr luft här inne!”
”Det är inget fel på att äta småfåglar.”
apropå klungan
http://www.youtube.com/watch?v=8jR33H_9N50
på tal om humorgäng. fan vad lojt det är på krogshow.
Äh, det har ju inte ens gått ett år sedan det senaste skämtet.
Mera Bassoforte på nästa BQ-platta. Fram med verktygslådan, matti.
http://www.youtube.com/watch?v=lhp6P9Ygsoc
Stalle: Shit, det lät tungt! Det är ju rätt stressande, barnskrik. Pang så börjar man svettas.
jo, fast först vaknar man.
Skrev han 05.48 på midsommaraftonsmorgon. Glad midsommar stalle. Alla andra med förstås. Lyssna på All Cats Are Grey. Man blir gladare av den än man kan tro.
Älskar den, glädje i svart.
Nu drar jag till havet några dagar, glad midsommar på er.
matti: då hade jag varit på jobbet i en timme, vi har sovit bra i en månad nu lite drygt. Det ska man tänka på, allt vänder så småningom. glad midsommar.
Raketen! Jag d ö r vad hon sjunger bra.
Jag ska så se till att dom spelar i Luleå i sommar.
Swans 2010
http://younggodrecords.com/images/upload/image/Downloads/Swans%20headshots%20black_1_large.jpg
Annars – ses i Roskilde på fredag!
Ye, ni vet,
Stalle I LOve You, du vet hur det är. gnatt då
vet. love. ses vi i sthlm på lördag?
Inte omöjligt.
ska och bowla i sickla om du är på
Varför vill Mats bli uppfostrad av en lodjursfamilj?
Det här är ju gammalt, men nytt för mig. Kanske det coolaste jag sett: http://www.youtube.com/watch?v=LU8DDYz68kM&NR=1
matti: Älskar den där. Ensam är stark, min röv. Tycker det är på tiden att Kropotkin får lite cred för sina idéer om samarbete i naturen. Jag har sett en liknande video med gazeller eller antiloper och lejon också. Ser den inte i relaterade klipp, men den finns säkert där någonstans.
Jag fattar ingenting jag, är inte lejonen också ilag?
Benny: Jo, det är de ju i och för sig, men grejen är väl lite att djur som normalt sett är så gott som försvarslösa mot ett större rovdjur kan försvara de sina och komma undan med livhanken i behåll när de går samman i en större grupp. Videon i sig är på det viset inte ett exempel på samarbete kontra ensam jägare som det kanske lät på mig i mitt förra inlägg, utan bara ett exempel på att samarbete stärker individens förutsättningar.
http://www.myspace.com/skumosund
Säl – ett extremt roligt djur
Stockholmare, eller någon som av en händelse råkar befinna sig i huvudstaden torsdag till lördag den här veckan med starkt psyke och körkort som kan köra riktigt långt får gärna höra av sig till mig. Blir roligt. Tre dagars hårt och dåligt avlönat arbete. Men det kommer att skrattas en hel del. Möjlighet att se Prince kan infinna sig.
Ni vet var jag finns.
Ytterligare en anledning till att man borde tagit körkort. Måste fan ta mig i kragen.
hade vatt mer nossk dössmetall om körkort inte var ett krav.
Jag är tillbaka i Stockholm, men åker till Malmö torsdag morgon. Har hur som helst inte körkort. Tror att jag och matti tillsammans har 60-procentig syn. Eller så kan man säga att vi tillsammans har den syn andra får när de druckit 60-procentigt.
Svenska turistguiden 2010. Del 1.
Glada Hudik. Solen skiner alltid i Karlstad. Göteborg – alltid på G. Svenska städer som marknadsför sig på detta sätt är naturligtvis misslyckade. Vidare argumentation tycker jag är överflödig. Mitt Södertälje maknadsförde sig för några år sedan under parollen Södertälyeah! Det är dagens sanning.
Undvik helst hela Hudiksvall. Stationshuset har två avstängda toaletter. Det är allt. Annars är allt bommat för gott. Detta första intryck gör att sinnena skärps när du spatserar vidare in i avfolkningsbygden med din tunga packning för att kunna gå på muggen och skaffa något att äta. Du går till första bästa ställe.
Undvik Café Skeppet i Hudiksvall. De har en slags servitör som mest påminner om Manuélle i Faulty Towers (just detta lägger jag i.o.f.s. på pluskontot). Han agerar inkastare, drar i dina väskor och förklarar att man får äta hur mycket man vill av buféen. Nu är problemet att när du väl betalat och kommer fram till buféen så ser den ut och luktar som något gamar ratar. Detta vore nu inte mycket att skriva hem om – många syltor i sverige har svårt att göra pyttipanna – men när vi satte oss på uteserveringen luktar jag på min dotters räkmacka. Jag hinner bara säga ät inte av den där innan min dotter lägger märke till djuret som kryper längs väggen. Råttan måste varit sjuk, för den var helt orädd och framme vid våra skor och luktade på oss och vår packning. Vi fick åtminstone pengarna tillbaka.
rättelse. Café Skutan heter syltan ovan.
ja, det där låter ju som en grym deal tycker jag. har ansökt om passbyte på jobbet fredag och lördag men jag vet ju hur det brukar gå. hoppas ni hittar någon skjuts.
Och så var det försent. Sorry alla som ville köra fram och tillbaka till Roskilde på samma dygn för helt ok ersättning. Jämfört med vad jag får i alla fall. Chaufför fixad av han som skulle vart det från början.
Polletten trillar inte ner hos mig. Den rör sig nedåt i ultrarapid. Nu fattar jag Stornoway. Det var när jag hörde ’I Saw You Blink’ utanför provrummen på HM i Härnösand. Tack för tipset, matti, så här efter någon månad.
Varsågod kompis. Hoppas förresten semestern blev bättre än maten i Hudiksvall.
En tröst eller nåt, liiite relaterat i alla fall, är att det kom en asbra punklåt häromåret som hette Krig i Hudik. Minns i vad bandet hette, men har för mig att Rolf Revolt var inblandad på något sätt.
Solen skiner här. Det är underbart. Det är nåt med sommaren, jag lyssnar typ bara på Cure, Madonna och Slayer hela dagarna. Kollar True Blood och Ashes To Ashes om nätterna. Skriver dikter och hushåller med barna.
Bästa Madonna: True Blue eller Like A Virgin. Bästa Cure: The Top eller Pornography. Bästa Slayer: South Of Heaven.
Bästa låtar: Ghosts of War, South Of Heaven, The Figurehead, La Ment, All Cats Are Grey, Papa Don’t Preach, Into The Groove, Live To Tell.
Fast allt med Cure till och med Head On The Door är ju bra. Kiss Me Kiss Me Kiss Me är ganska bra. Bloodflowers och senaste är också grymma.
bandet kallade sig väl också krig i hudik? rolf revolt var med, kanske nån från första totalitär-sättningen också men där kan jag ha blandat ihop allt.
edit: 2 medlemmar från totalitär och nån från brainbombs. cover på ett band som hette knark i hassela! bra namn!
Stackars Rockparty.
Jo. Fast lite självförvållat kan man tycka, va? Lite i alla fall. Med tanke på dragplåster de senaste åren och så.
Eller, äh, jag tar tillbaka. Det är sorgligt och stackars. Bokningarna ska jag inte uttala mig om, inte vet jag hur man resonerat kring dem. Inte heller vill jag eller har någonsin velat att Hultsfred (eller nån annan festival) ska lyssna på bästervistrar som mig. Vill man ha en annan sorts festival än de som redan finns får man fan göra det själv. Och det gör jag ju inte och bör således hålla truten.
Conny, det där om matstället, det låter som sånt som drabbar medlemmar av den här gästboken. Välkommen hem.
Om inte Hultsfred kan betala tillbaka pengarna måste ju festivalen vara död för all framtid. Vem vågar köpa förköp nästa år?
Cure gjorde, i min mening, två dåliga skivor: Disintegration och Whish (undantaget låtarna Pictures of you och Friday i’m in love). De albumen är båda endast bleka kopior av tidigare album. Bäst är Pornography och Head on the door. Head on the door för jämnheten och introna. T.ex. A night like this, In between days och Push. Särskilt Push.
Om man kan sin tv-spelshistoria är det här vansinnigt roligt.
http://www.youtube.com/watch?v=3_3E7UlmK2k
Hm. Hultsfred klantade till det för sig för ett par år sedan. Men det kan ju inte nya ledningen lastas för. Och årets bokningar… vet inte, men Siesta med sitt fina program och sin charm blev kanske en konkurent för mycket i närliggande geografiskt område.
Det är ju jävlars trist för alla oss som skulle ha spelat där… Och då syftar jag inte till gaget som väl försvinner och resorna vi betalt som vi väl knappast får igen… Och folk som köpt biljetter, får de tillbaks sin deg???
Svart slips. (Varför heter inget band så?) Många minnen från Hultsfred är mina finaste. Jag hoppas på någon form av fortsättning.
The Cure. ’Faith’ är bäst. Den tar jag med på en topp 50-lista över alla album som gjorts. Om ’Seventeen Seconds’ varit jämnare hade den varit 2a, men nu är den bara 4a efter ’Three Imaginary Boys’ som är 2a och ’Pornography’ som är 3a. Jag föredrar speciellt sången på de där fyra första skivorna mycket mer än på det som kommer sen. Oskuldsfullheten. Uppriktigheten. Det går rakt in i hjärtat.
Från och med ’Let’s Go To Bed’ är The Cure ett helt annat band, har jag alltid tyckt. Mer rockstjärnor. Där intresserar mig mest bara hitsen. Och de är ju grymma. Men de krossar inte mitt hjärta som de första fyra skivorna gör.
’The Head On The Door’ tycker jag är bäst av det de gjort efter ’Pornography’.
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/3dl3WLCI6JKMC7OnHaSWUn
’The Caterpillar’ och ’För en lång tid’. Jag älskar Håkan, och jag älskar Jocke. Vet inte vem av dem som ligger bakom lånet, men vad tycker ni om det? Jag tycker de borde ge 20% Stim till Robban.
conny – svar på dina frågor finns på relevant ställe.
Jag minns en gång i Hullsfrä, 1994 tror jag det var. Jag stod, som den lilla tönt jag var, och hängde framför en av de större scenerna när bob hund soundcheckade. Conny stod i bar överkropp och spelade två ackord om och om igen. Han ropade till mig ”låter det stickigt?”, ”närå”, sa jag, fast det lät jävligt stickigt. Tomas hade kryckor sedan, under konserten.
Jag minns en gång i Hullsfrä, 1812 tror jag det var. Jag stod, som den lilla Napoleon jag var, och hängde framför en av de större scenerna när bob hund soundcheckade. Conny stod i bar överkropp och spelade två ackord om och om igen. Han ropade till mig ”låter det för tyskt?”, ”närå, perfekt franskt”, sa jag, fast det lät jävligt tyskt. Désirée Clary hade kryckor sedan, under konserten.
HA!!!! Att ställa in gitarrljud på den tiden var som att mixtra med utlösningsmekanismen till en bomb på en buss! Det kunde bli precis hur som helst!
ett lamt comebackgästboksinlägg är ändå ett comebackgästboksinlägg.
ett lamt comebackgästboksinlägg är inte ett comebackgästboksinlägg.
Kricke: Så någon skrev något lamare än ditt inlägg? Bevisare, synthare!
Jag sitter och läser alla svenska kulturtidskrifter som finns. Många pärlor, men jag känner att jag håller på att formulera något, ett slags manifest eller en fråga. Det handlar om ideologier, kulturpolitiska sådana. Dels rör det Kritiken, dels rör det Konsten. Båda sidorna av staketet, alla spelplaner och genrer.
Sådär, nu har jag varit på hela internet. Dags för semester.
Ho Ho Ha Ha…HAr en sån fin bild på conny och ebbot från hultsfred . väldigt fin-
frans – ska du gå den 13e, fotbollen?
ja.. tror det om jag inte jobbar..
Lycka till i Roskilde! Jag drar om fyra timmar först till Malmö för rep och sen till Bergen för Bygdalarm på fredag med skånska sjukan. Hemma igen lördag kväll.
Nickknyck! Annars allt väl. Sommarbarn, sommarbarn, aktar sina ben.
Ni där musiker, den dag ni gör något i paritet med ’Ghetto Defendant’, då har ni gjort ert förvärv. Annars behåller jag min skepsis.
stalle, per ubu: stakka lördag? ring om ni ids.
Roskilde: Åh herregud. Bear Quartet är för gamla för sånt här. Då är jag ändå 170 mil och ett dygn därifrån.
http://svt.se/2.21862/1.2062946/bekraftat_hodgson_till_liverpool
Hej, om ni vill e ni vælkmmna på fest hos två :L-å bor på Nansensgade kbh.K (+45- 6185 1983)
Bisous
tack nadia, men jag sitter just nu med full-jugge i Bommersvik och skriver bok. men det var gentilt.
Tack Gummo men det var inte dig vi ville åt. Det var Jaari og Matti.hihihi
(vi håller till på camp vest (c) imorgon)
Martin Denny – Exotic Moog.
Som Jaumet skulle ha sagt, ’Iss rockmusick, butt pled witt kibbods.’
ahahahaha,
så smutsigt rövepul, det är det ni er ude efter. jaja.
Vill man inte åt gummo vill man fel.
Hur gick det då? Tack bra. Mäktigt att ha bockat av det där på att-göra kontot.
Stortyskland.
tyskland var fan mäktiga idag. schweini!
Semester. Äntligen börjar min sommar. Jag springer till skogs med den norska black metal matti tipsade om, i min iPod. Återkommer med åsikter och förhoppningsvis en betydligt mindre grotesk bonnbränna än den jag för tillfället skrämmer livet ur tanter och små barn med. Ha en riktigt fin sommar allihop. Fred.
Kloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppeti
kloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppeti
kloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppetikloppeti
kloppetiochjanikanjudettaviddethärlaget.
MOAHAHAHA!!!! Sidsträckare! I’ve still got it.
Kanske osmakligt, men: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7411968.ab
tyskland, mein gott alltså.
Vill veta mer om BQ i Danmark!
Anttila spelade före bob hund i Öystese (nån som vet hur man gör Norska ö på datorn?). Öystese ligger vid Hardangerfjorden, oerhört vacker plats.
Det är bökigt med textrader som ”jag fick min plats i… o.s.v.”. Och läser man intervjun i revolver
http://www.revolver.nu/artikel/?article_id=2107
så blir det ännu bökigare. Å ena sidan blir jag oftast hellre provocerad än oberörd. Å andra sidan reagerar jag som en träslöjdslärare och vill be slyngeln växa upp och sluta tycka synd om sig själv. Typ: Dra dig tillbaka och odla tomater istället, om du nu inte alls vet vem du är eller vad du står för, och hatar dig själv så intensivt.
Jag kom till Stockholm, vi repade och mitt i allt smsade Peter en glad nyhet. Danmark var som festivaler brukar: roligt, rätt mycket folk och fylla med Teddybears. Vi kom dit nio på morgonen, spelade ett och åkte hem halv tolv. Halv sex var vi hemma. Då la jag mig i en krypta, 2 våningar under jord. Gick och åt på en pytteliten kinarestaurang på Östgötagatan. Sen kollade jag Tyskland – Argentina, gick på bröllopsfest med stalle och andra. Klockan sex klev jag upp i morse. Åt en närande frukost (melon, bacon, lite annat). Flög hem och sov. Och nu är jag här. Mer eller mindre vaken. Mer pank än inte.
Den där intervjun: Är den sann? Vojne, alla unga människor. Vad det är jobbigt att vara dem.
http://www.youtube.com/watch?v=-chIqnrgdjA
men antilla, vem är han? är det bra eller? verkar ju dum i huvve, men vem är inte det?
nu ligger han bara tre efter dig matti.
Ja, jag hade tandställning och var finnig när jag var fjorton. Och ja, Christian, det gjorde ont. Tacka fan för det.
Gängspö!
Problemet är att han är 29 när han gör den där intervjun. Inte typ 21 som man tror. Han är född -79.
Skräddarn: vem han är – det var Anttila som Nerverna spelade med några gig i våras. Han är från Göteborg och har trackshits.
Och jag är glad och trygg så länge min dotter inte har honom som idol.
Frans: Bilden från Hultsfred, är det när jag lyfter Tobbe eller när han bollar med mig?
Det enda jag får den här sommaren är halsbränna…
Vet ni, såg precis om Refused Are Fucking Dead. Jag tycker mycket om den.
http://nojesguiden.se/artiklar/kristian-anttila-far-sig-en-kyss
Här var han då 26 eller 27.
För övrigt drar jag till sommarstugan i Köttsjön i ett par dagar.
Jag känner att jag måste balansera det här lite grann. Kristian Antilla är jättesnäll och om något blir han intressantare när man läser de här intervjuerna. Men jag känner honom inte så värst bra, knappt alls, och tycker inte han gör så grym musik. Men det kanske man inte tycker om man lyssnar på Black Flag, Emperor och Robert Wilkins tills örena trillar av.
Nåja. Det här med minnesförlust och radioinkvoterad musik är ju rätt kul.
Men. Man får ju stå för vad man säger och sjunger och gör. Berättelsen om 14-åringen gör mig bara ledsen, och den är enbart vidrig, även om den förmodligen inte är sann.
Så, om karln är jättesnäll borde han överväga ett alternativt sätt att lyckas förmedla detta.
http://norran.se/noje/article216014.ece
Ja Conny. Jag håller helt och hållet med om det. Ville bara poängtera att mina egna erfarenheter av honom inte är desamma som han ger uttryck för i de där intervjuerna. Jag tänker att (och det gäller fler än honom) att somligas tveksamma existensberättigande berättigas om man i alla fall finner det värt att göra annat av dem än att lyssna på dem. Som att uppröras.
MEN jag är självklart moralist och hoppas att snuten eller vem det är, fan, en arg mobb – så länge det är nån – tar hand om och behandlar pedofilsvin efter förtjänst.
Bästa sommarlåten såhär långt: Into The Mourge med Mary-Go-Round. Från typ 1988 eller nåt.
Markus, min Markus.
Och snälla, kom inte dragandes med nåt tjafs om hur pedofiler bör behandlas lika och inte dömas på förhand och bla fucking bla. Jag vet allt det där, ni vet att jag vet det. Den diskussionen har jag ingen lust att dra nu.
Fick nya MIA men jag ids inte ens slå på den, jag vill bara lyssna på samma gamla härliga skit som alltid. Sommaren plockar verkligen fram det sämsta i mig i det avseendet. Jag är fortfarande kvar i Cure, Madonna och Slayer-ruset jag skrev om för nån vecka sen. Just Slayer är det inte så mycket med. Men det andra. Och en skön släng av twee och Bob Dylan. Jag brukar rycka upp mig när jag glidit över i Somebody Got Murdered på repeat tio gånger eller nåt.
om ni känner er alltför muntra idag, kolla in denna dokumentären. fookin hell.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7384947.ab
conny: yes, det är den bilden när du bär tobbe eller han bär dig.. typ samma..
Men Madonna, kan du inte bjuda på en playlist, Matti, jag förhåller mig skeptisk tills du lyckas övertyga mig om hennes storhet.
I övrigt är jag införstådd med att återvända till den musikaliska forntiden under sommaren. Medietystnad, vilken lisa!
Echo & The Bunnymens ’Heaven Up Here’ har jag lyssnat på ikväll. Den är inte lika bra som när den kom, då var den världens bästa skiva, men oj vad den andas framtid fortfarande!
HAHAHAHA. Å inte sommargästerna heller ent, få inte ta ihjäl dom e. Näe, usch å fy.
jag läser den där rip it up and start again som ni snackar om hela tiden men har inte kommit till e&tb ännu. med tanke på att återvända till forntiden alltså.
annars, förutom all postpunk, har jag lyssnat på loose furs första om och om igen. också forntid, fast nyare.
Vad är det med bandnamn nuförtiden?
Familjen, Maskinen, Vapnet, Skogen, Parken, Juvelen, Nordpolen, Dungen, Skriet, Hästpojken, Slagsmålsklubben, Detektivbyrån, Makthaverskan…
Nästa veckas nya band:
Asken, Trädet, Bilen, Båten, Hatten, Katten, Loppan, Smockan, Vanten, Linjalen, Läraren, Sköterskan, Grenen, Blomman, Snöret…
Genomtänkt tvetydligt ord:
Svenskt uppslagsord
avslag avslaget avslag avslagen subst.
nekande svar, vägran
Engelsk översättning
rejection, refusal
På en festival nära dig.
http://www.blocket.se/kalix/Ligghall_28162069.htm?ca=1_9&w=1
Hmpf! Dagens bekväma ungdom… Först bajamajorna och nu detta. Man kan skita och knulla i skogen tycker jag, de två sakerna är ju ändå så nära varan. Mellangårds, kan man säga.
echo. fan vad bra dom var. pornografi var ett bra bandnamn. 1987.
Conny, alla ni andra. Hör vad fint!
http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/4p3JI1OcCDZlX4ZmF3G0B9
inge spotifaj på jobbet…
Äh, bara lite gammal Madonna. Har full förståelse om man inte kan ”upptäcka” henne längre. Det är ju inte som att det plötsligt finns en ny och spännande ingång i hennes musik. Men av all verkligt populär musik som kom på 80-talet var hon min bästa. Michael, Prince etc får ursäkta. Sånt som de som var bara två år yngre än mig föredrog (inledningsvis med samma ironiska leende, erkänn Nils och Jari!) som Kylie och liknande, kommer inte ens i närheten. Det började antagligen med att Sonic Youth på EVOL tackade Madonna. Och sedan kom ju Ciccone Youth-plattan. Men det utvecklades snabbt till en innerlig kärlek till hennes poplåtar, hennes gärning. Vad den nu egentligen bestod av. Mer än just pop och något vagt, väldigt vagt, sexuellt. Men bara det är ju dubbelt så många anledningar att gilla henne i stället för Lady GaGa.
Dagens: Bill Drummond vs Gudrun Schyman
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/fi-eldar-upp-100000-kronor-1.1133442
Någon som kan danska? http://gaffa.dk/anmeldelse/41049
Kan man inte ogilla både Madonna och Lady Gaga då?
Idag blev min chäf sur på mig när jag gick runt och sjöng ’Slavarna lyyyyyder inte längre’. Hon tyckte det lät illa på ett jobb.
LeKB: Non.
P: Jävla skitrecension det där. Påläst får man säga, men helt omdömeslös. Det vill säga fel omdöme. Men det är en fin bild.
Ett litet bildgalleri hade dom också vid recensionen märkte jag nu. En Frans istället för en Peter? Och vars var en Julia?
Peter fick ju barn dagen innan så han var upptagen. Julia var med, det är jag säker på även om bildbevis saknas. Alla bilder var fina. Hade inte heller märkt galleriet.
Aha!
Grattis Peter!
listen samples http://www.amazon.de/gp/product/B003UQNL48/ref=dm_sp_alb?ie=UTF8&qid=1278442057&sr=8-4
Diego Forlán. Alla andra i VM kan dra åt helvete.
jag håller med. forlan har fan varit bäst. så kul att se vad han gjorde med hela uruguay, ungefär samma som zlatan skulle kunna göra med sverige. om han var forlan alltså.
Fan vad de rödgröna soppar till det i Almedalen. De ä bedrövligt.
Oj, är det där omslaget till MP? Grym bild. Och kul att kunna höra lite mer av låtarna. De flesta har gett avtryck i hjärnan efter Strand.
Att tala sport leder bara till krig. Men ni är ju i syltburken hela tiden, så nu kan jag inte hålla mig längre.
Forlán ser ut lite som Orup. Synd att Uruguay torskade ikväll, men ännu mer synd att inte Ghana var i semi, de hade nog haft lättare att störa Holland.
Holland har blivit som gamla Tyskland, brutala benknäckare som alltid vinner med 1-0, typ. Mycket långt från både totalfotboll och den rock ’n’ roll som de var med Van Basten, Rijkaard, Gullit & c/o.
Torres ser ut som en bebis, alla tatueringar till trots, eller är det på grund av dem?
Nu är det bara att hoppas på Tyskland, de spelar så vackert, och med sånt hjärta. Och vad snygg han är, deras tränare, Löv!
Conny: om det är snygghet vi går på, är det Paraguay som hade gällt – Santa Cruz. Det vattnas på kroppsdelar jag inte visste fanns.
Jag är förövrigt stuck in hell – på Almedalsveckan. Och Joachim, här soppar fan alla till det.
Ja. Omslaget…
http://www.adrianrecordings.com/upload/press_piks/BQ_press_byline_-_Olle_Kirchmeier_2.jpg
Calle ser ut som Lance i Falcon Crest. Fast på dekis.
matti, fan vad du ser up to no good ut på kortet/omslaget?
bad to the bone!
tack p för länken!
förresten, är det nån som vet vilken tid ni spelar på lördag?
Vi spelar 23.15, är det sagt.
Jag har inget skägg längre. Nu ser jag ung, fräsch och pålitlig ut.
matti: hahahaha
starkt att jari håller i en skateboard.. Det var som när ni döpte skivan till gay icon. med en naken jari på framsidan… vilka busungar alltså..
jag vill se jari åka på den.
På lörag är jag på weekend-semester med min dotter på annan ort. Lite synd.
Hahahahaha. Det finns bilder när Jejo gör lite tricks på den…
Vi är fyrtio år UNGA, fatta det.
Åh, Conny. Hade velat hänga. Men livet går före när det kommer emellan, så är det ju.
busungar asså…
vad blir det om man trycker upp chaufförn mot väggen? tapeter.
stalle: Hahahahahahahahahaha!!!!
Råpunk på FG/ i kväll: Kranium och Dodeskaden. 40 pix. Anmäl era gamla kroppar här för gratis medlemskap: http://foreningsgatan7.blogspot.com/
Ikväll blir det grillat och ett par glas rosé. Inte punk, men gott.
Ikväll blev det rå korv utan senap och ketchup. Inte gott, men punk.
Lycka till ikväll!
Såg matti sjunga en barnvisa på barnkanalen. min dotter gillade det
Så jävla bra spelning jag var på igår. På vägen hem blev jag förföljd. Otäckt. Rätt mycket punk.
Lokala nyheter: http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5478755
Ses ikväll, då.
Om det gick bra? Jo det gjorde det. En tidsinställd bomb gick sådär, men de andra låtarna satt som en kroppstrumpa.
Munnen var bästa bandet annars. Jesus vad bra.
Alltså, lyssna: http://www.myspace.com/mmmunnen
http://www.youtube.com/watch?v=rSU9dbsq6dI
Fint!
http://www.youtube.com/watch?v=nxZrlNSsEyg&feature=related
Regnet i Södertälje: Jag missar lite text där i andra versen. Annars är det ju en jättefin version. Kunde tagit upp den typ 8-10 bpm, men det är fint ändå. Hoppas bara Conny gillar…
Jag tycker att det är gött att den är lite slö.
Jo, fast 8-10 bpm hörs ju knappt. Hade gjort den liiiite tightare bara.
slö och tight, mina två bästa egenskaper.
Josephine Fosters Graphic Like A Star, med tonsatta Emily Dickinson-dikter. Tydligen kom den förra året men gick mig helt förbi av någon outgrundlig och irriterande anledning. Hursomhelst är det en av de två bästa skivor jag hört i år. Leta reda på den, den finns inte på Spotify. Såklart.
stalle: can I quote you on that one?
yes.
På tal om saker som gått någon, närmare bestämt mig, förbi lite för fort så står det alltmer klart att Nerverna är den bästa skivan jag hört på typ hur länge som helst. En total gåta att den plattan inte finns, om inte i varje svenskt hem så iallafall i samtliga hem som dessutom inhyser minst en normalt funtad hjärna. Varför märkte jag inte det förän nu? Helvetiskt bra låtar. Helvetiskt bra texter. Sådär. Då var tungan rejält brunfärgad.
matti: du tjötade något om att jonathan richman hade gått och blivit cynisk, bitter? inte då! lyssna på den här bootlegen från 2010:
http://bigozine2.com/roio/?p=462
jojo är gud.
RIP Harvey Pekar. Ett geni mindre.
http://www.nydailynews.com/entertainment/music/2010/07/12/2010-07-12_harvey_pekar_writer_of_american_splendor_comic_books_dead_at_70.html
word, P.
fin version av Regnet i Sötälje, förresten.
musse: jo, men han är gud. Inte cynisk och bitter, det är kanske mer jag i just det fallet. Jag erkänner.
ni får ursäkta mig men nu tar jag semester i fem veckor. jag kommer tyvärr inte att ha tid att skriva här då. hoppas ni kan ha trevligt ändå.
”Varför är det så många här som klär sig som indier?”
http://www.dn.se/livsstil/livsstilsreportage/festival-1.1135639
Angående hultsfred: http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1172806/Festivalen-och-kapitalet-Den-globaliserade-musikindustrin-fallde-Hultsfred.html
benny: i indien, för att de är indier. på festival i svensk skog, för att de är idioter.
synd på pekar. köpte precis den där samlingen om beatförfattarna där han medverkar. verkar grym.
Jag är tillbaka. Semestern är slut. Jag har inte tagit in någon ny kultur alls! 29 sidor i en bok, det är allt.
Mycket stolt över att Sveriges bästa band spelar den där låten om min hemstad… Det är helt sjukt att ni gör det…
musse och matti: Om Jojo är gud, vad är då Jejo? Satan?
Somnade i en segelbåt idag och brände mig utta helvete, men det sammanhanget kommer väl aldrig ni fatta ett skit av i vilket fall.
Nähe, Bee.
är mentalt på island, fysiskt fjättrad vid skrivbordet.
Jag vill vara en Trekkie.
jag kollar på tour de france. vissa etapper är som att kolla på något som är tråkigt.
jag har för tråkigt för att kolla på tdf.
nä nu slog jag på tv:n i alla fall.
matti: du vill gilla star trek men kan inte?
det är ju lätt att gilla star trek. jättelätt är det.
Jag såg senaste filmen och vill se mer eftersom den börjar så att säga från början. Men fatta det projektet. Där rök tio år till, kommer jag säga efteråt. Eller skulle jag säga, det kommer ju aldrig att ske. Hoppas jag. Jag önskar det hade skett för länge sen. Jag vill alltså inte BLI Trekkie, jag vill ha varit en länge.
Så där känner jag med alla böckerna i bokhyllan som stått där sen sent 80-tal, och som jag fortfarande inte läst, fast jag vill ha gjort det, och 90 procent kommer ju förbli olästa, men det börjar bli riktigt jobbigt nu för ryggarna är solblekta, och de i pocket börjar falla isär.
Eller så här. Om det finns något som kallas MiBuie så är jag nog att betrakta som en sådan. Jag har slösat bort ett par hundra timmar av mitt liv på att lysssna till Mission of Burma. En liten fördel för er är att jag nu kan jag ge er ca 40 minuter av dem, så ni slipper lyssna på resten av vad de gjort, för det är inte riktigt lika bra.
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/4Zx0Q5j7eWH9MdH2J1S2xd
Conny: Känner du också att Kjell Höglund sjunger om alla andra, förutom du, i Häxprocess? Det gör jag. Men sen kommer han till den där raden om böckerna du borde läst ”men aldrig tittat i” och då känner jag mig träffad.
Inte ens Hitchens bok har jag orkat läsa, men jag har suttit åtskilliga timmar framför youtube och skrattat åt honom. Frågan han får vid 3:45 är kanske det mest idiotiska jag någonsin har hört från en journalist.
http://www.youtube.com/watch?v=5INo7W2P-Jk&feature=related
Men har nån läst mats anderssons böcker? Alltså fd bob hund mats andersson
Conny: Tack för listan. Det var faktiskt precis vad jag behövde. MoB är ett sånt band jag lyssnat länge på men aldrig mycket. Ungefär som med Star Trek, även om jag inte direkt lyssnat så mycket på det. Enorma låtar du valt.
Åh. http://www.dn.se/dnbok/bengt-emil-johnson-har-avlidit-1.1138064
Mission of Burma är ett av mina favoritband. I alla fall VS och Singnal, Calls…
Bra lista. Om man lägger till Max Ernst alltså.
Fj: Jag har läst en av Mats böcker, den som heter ’Istället för ett liv, förvirring’. Otroligt jobbig läsning för mig. Känslorna växlade mellan att vilja krama författaren och vilja slå författaren. Mats är uppenbart begåvad, uppenbart självdestruktiv. På vissa sätt glasklar, på andra sätt helt borta.
P: Fick slita för att banta ner MoB-listan så den inte skulle bli för lång. ’Max Ernst’ var den sista låten jag strök för att listan inte skulle bli för lång. Egentligen skulle den väl varit på listan istället för ’Eyes of Men’, men den sistnämnda är ju mer obskyr, och kanske därför mer intressant för dig att ha på listan, ja du förstår ju hur jag tänkte.
Skamsen: Förstår precis. Och apropå Kjell Höglund är han ett mycket bra exempel på musik jag inte hunnit lyssna in mig tillräckligt mycket på.
den dagen det gick upp för mig att Kjell Höglund är så mycket mer än ”jag tror de ligger med varandra…”, då förändrades mitt liv. till det bättre.
Conny: Point taken!
Kallade min chäf fär inkompetent idag och skällde utta helvete, men det sammanhanget kommer väl aldrig ni fatta ett skit av i vilket fall.
Näe, inkompetent chef är du förmodligen ensam om i hela världen att behöva dras med Benny. MoB är/var fantastiska. Inte alltför många band som gjort så långt uppehåll och återkommit som om ingenting hänt. Varför la de av efter Vs. egentligen?
Annars har jag hållit mig kvar på Nya Zeleand på sistone. The Bats är klart de jämnaste och eventuellt bästa av de jag hitills lyssnat på. De låter som en väl avvägd röra av Go-Betweens/The Smiths/REM och Post-punk. 3D’s, Chills, Clean, Verlaines och Bailter Space har inte lika hög lägsta nivå…
http://www.youtube.com/watch?v=aoS9iN8Ew7s
http://www.youtube.com/watch?v=1FbbXJpzkuE
http://www.youtube.com/watch?v=yCpH8m1epBM
http://www.youtube.com/watch?v=GumfkPsrLF4
http://www.youtube.com/watch?v=_Ugksca1luw
http://www.youtube.com/watch?v=yvBjXCoyUKk
benny: fattar visst, johodå. min chef har sin e-postadress i signaturen på sin e-post. så att de hon skickar e-post till ska veta hennes e-post. liksom.
http://www.youtube.com/watch?v=eydmMP0s8mg
Invasionen gör Fyllskalle.
och bra dessutom.
Gud vad smickrande. Visste de körde den, men aldrig hört eller sett innan.
Nåväl, i bil på väg mot Arvika. Tävlar med Krunegårds trötta följe. De har inte en suck.
arvika schmarvika. mot sherwoodskogen.
arvika schmarvika. här folköls- och altanfosskas det.
Åh, idag igen. Tråkigt, sorgligt. Han skrev så bra. ’Kråkorna skrattar’, missa inte den.
http://www.dn.se/dnbok/ragnar-thoursie-har-avlidit-1.1138896
Och så idag då, bråkade helvete med min mellanchäf om arbetssituationen och hur saker ska skötas, vilket gav omedelbart avtack för den unge herr Benny. 255 timmar på fyra veckor, dryga 100 timmar ob. Men det sammanhanget kommer väl aldrig ni fatta ett skit av i vilket fall.
Benny, ser fram emot din generationsroman, om de fyra veckornas helvete. Eller att du berättar på fejan vad som hände, egentligen.
Vad som förbryllar: ägde inte en nära släkting till dig stället, dvs., var inte han megachäfen? I sådana fall liknar det här min favoritstory, när en jag en gång kände fick kicken av sin fassa. Från ett försäljargigg.
I was looking for a job and then I found a job. And heaven knows I’m miserable now. Så mycket kan och förstår jag iaf.
Plöjjer själv ner 60-80 timmar ob i månaden året om (normalt, inte nu ju). Socialt självmord är vad det är.
Shit vad det var mycket jag hade glömt bort om att vara nybliven förälder. Varningstecknen vid blöjbyte t.ex. Nu har jag prickiga tapeter i sovrummet. Eller nybliven förälder är jag väl knappast, är man det när man haft barn sen tidigare? Snarare efterbliven förälder i så fall, den äldre skulle nog skriva under på det. Det är som en liten livscykel i sig det där, föräldraskap. Sen blir man överbliven och då dör man och föds på nytt, fast till något annat. Morfar kanske.
Hohoho
http://www.blocket.se/lulea/Spjalsang_med_madrass_i_jarn_fran_IKEA_28485989.htm?ca=1_9&w=1
gummo: Min bror, men han äger inte stället där jag jobbat. Han och mitt ställes chäf har ett bolag ihop, som caterar och gör jippon. Min chäf har visat sig vara ett jävla yrväder, men det är alltså inte denne jag bråkat med utan chäferna på just min restaurang. Hur min bror ställer sig i det här ärendet är inte direkt sekretessbelagt, det tog hus i helvete igår. Jag ska jobba någon dag här och där på hans ställe och hans arrangemang de närmaste två veckorna.
”Ni undrar givetvis varför vi har sökt upp Er här ikväll. Förklaringen är den att vi vill ge Er ett förslag: Anslut Er till oss! Var inte så förbannat ideell! VI I MAFFIAN – behöver Era friska tag”
Nu har jag varit utförlig nog.
Hur var Arvika??????
Jo, det var bra. Jag och Cristian gick upp klockan fyra på morgonen för att komma dit så vi var redigt möra när vi spelade och det kan ha märkts lite på skärpan. Eller, jag gjorde det i alla fall, märkte. Men annars var det bra. Haschkollektiv, Jag bara tänkte, Södertälje och Sundbyberg gick bäst. Vi glömde Nya nya, hade den på låtlistan men jag såg den inte, så trött var jag.
Takida var så surrealistiskt dåliga att det kan man knappt förstå. Stod på backstageområdet mittemot stora scenen när de spelade och de slutade aldrig. Efter varje låt stod några stockholms DJ-s (jag är fördomsfull här, jag vet)och hoppades, som jag, att varje låt var den sista: de sa det också, Takida: ”Vill ni höra en låt till?”. ”Äntligen” sa i alla fall ena discjockeyn efter varje låt, för han ville så gärna spela sin house. och det var ärligt talat lika töntigt det. Så när de började sitt set drog jag därifrån också. Vi lastade vår backline, köpte folle och tänkte sätta mig med iPoden med mitt crew på folkhögskolan vi bodde på och köra lite sån skön svennefylla. Men då hörde Krune av sig: ”kom hit, vi har köpt loss massa vin och öl till våran lyxloge bakom stora scenen.” Så vi drog dit i stället och drack oss blinda. Det hela var trevligt men jag var så trött så trött. När klockan var 12 kändes det som att den var fem. Då skjutsade Den snälle Dennis Lyxzén oss till sovstället. Och som vi sov, jag och Cristian, som om vi aldrig gjort det innan. Sen var det plötsligt förmiddag och vi åkte hem. Som vanligt en enormt trevlig resa; vi pratade grindcore, självbild, fläsklägg och minnen.
Hahahahaha! Den här gången hade jag helst velat vara med i er bil på hemresan. Den delen av resan utgjorde mest lockelse på mig. Speciellt kapitlet ’självbild’.
Ja, du skulle varit med.
Jag vill tipsa om Justified om ni inte redan sett den. Grym amerikansk crime-drama. Inget nyskapande men välgjort och dyrt. Lite som SoA, House osv, alltså kvaliteten. Dessutom Elmore Leonard-approved and endorsed. Han är till och med exekutiv producent.
Första säsongen avklarad, en andra på gång. Sträckkolla på två, tre dar. Bättre än vilken hängmattebok som helst.
jag läser joseph wambaugh just nu, det är också bra crime-drama.
men en annan sak, stalle menade ju förut att soldier var underskattad, men vilken iggy skiva är egentligen bäst?
Shredder: det går lite konjuktur i det. Skulle nog säga New Values, Lust For Life, The Idiot. OM Kill City kan räknas som en Iggyskiva är den med där. Samma gäller soundtracket till Repoman. Dessutom finns det en massa bootlegs med demos till Berlinskivorna och post-Stoogesgrejer som är helt makalösa. De där 80-talsskivorna är lite underskattade, Stalle är fan boss på Iggy, men de låter ofta dåligt, dåligt producerde alltså, men det finns låtar som är vansinnigt bra, som Bang Bang från Party, Cry For Love från Blah-Blah-Blah och Dog Food från Soldier.
Avenue B är också bra, från 99. För att inte tala om alla grymma liveplattor.
Ja, självklart gjorde jag en lista:
http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/7B6iLFOi1l0GMaHVabTsm9
schysst!
Om listan: Synd att Repo Man inte finns på Spotify. Scene of the Crime kanske tekniskt sett räknas som en Stooges-låt, men jag vet inte riktigt vilka som spelar på den. Låter som Rock Action på trummor i alla fall.
Hade jag hade haft med Stoogeslåtar hade det blivit en helt annorlunda lista. Tre gånger så lång i alla fall. Fatta att de gjorde tre fulländade skivor, fyra-fem om man plockar ihop överblivet material till enskilda skivor á 45 minuter, typ. Vilket alltså innebär 100% av det de officiellt släppte. Hur många band har egentligen gjort det? Inte ens Beatles och Velvet. Inte Smiths, Kinks, Jonathan Richman, Gun Club eller Sonic Youth. Pistols, kanske, fast de gjorde ju inte så mycket… Känns lite dåligt att prata i procentsatser om band so bara gjorde en skiva också.
Ändå hård reunion: http://www.youtube.com/watch?v=1WySaetpQOQ
Tycker det är en rätt enorm version på Born on the Bayou.
Vörd! (Svenska för ’Word!’)
Inget band har gjort tre så grymma skivor på raken som Stooges.
Men Velvet är inte långt efter. Jämfört med Stooges förflyttar de inte positionerna framåt på samma sätt från skva till skiva, men allt är ju bra, fyra plattor på raken. Mest underskattade albumet är ’White Light / White Heat’.
http://open.spotify.com/album/442wtOp0o2Ti58Bbry2z8M
Sex så sjukt sjukt sjukt bra låtar. Lou Reeds gitarrsolon på ’I Heard Her Call My Name’ är hans bästa någonsin. Det andra är kanske ett av de tjugo bästa solona någonsin.
Fast man ska inte glömma Squeeze i sammanhanget. Det var faktiskt Velvet Underground som gjorde den, även om man inte riktigt vill eller kan begripa det.
Alltså, om man mäter i procent. Allt annat håller jag förstås med om, även om jag tycker positionerna flyttas framåt i ungefär lika hög grad.
Velvet är världens bästa band genom tiderna, stjärnstopp. Tvåa är Beatles.
Sen är det tätt om platserna: Smiths, Sonic Youth, Kinks, Stooges, Dead Kennedys, Kraftwerk, Pistols, Wu-Tang, Ramones, Clash, Blitz, Discharge, Black Flag, Sabbath, Funkadelic, Joy Division etc etc. Men det hart vi ju dragit här miljarders, miljarders gånger.
Är mer nyfiken på, tja, Sveriges bästa städer efter de tre stora. Eller, de får vara med på listan de också. Bästa mjukbrödet. Bästa färdig/pulver/påssåserna. Et cetera.
tunnbröd är väl bästa mjukbrödet? det trodde jag alla visste.
Asså, Squeeze är världens sämsta skiva. Men det är ju inte Reed och Cale, utan Doug Yules skiva. Jag räknar inte den som en Velvet-platta.
Med Velvets positioner håller jag med om att de redan på första skivan är bäst i världen, men efter Cale blir de mindre och mindre experimentiella, om än sjukt bra. Stooges blir mer och mer experimentiella på de första tre skivorna, det var så jag menade.
Kan inte välja på de två banden. Som att välja mellan Joy Division och Sex Pistols. Omöjligt.
Tunnbröd i all ära, men tyskt rågbröd på surdeg bakat av mig är grymmare.
Kunde inte låta bli. 20 Iggy solo som Matti hoppade över. Alla är minst lika bra.
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/3ASzVznmrv25vkWqFSaIY4
Iggys bästa soloskiva är ’The Idiot’.
’Zombie Birdhouse’ är hans allra mest underskattade. ’Run Like A Villian’ är enda låten från den som finns på Spotify.
De närmsta veckorna. Det är då jag ska göra färdigt materialet till min nästa skiva. Familjen är bortrest. Jag jobbar heltid på dagarna, sex dagar i veckan, och sen kommer jag jobba på nätterna också med musiken och texterna.
Det finns bara en sak som kan hindra mig. Jag har börjat titta på ’The Wire’, som jag jag missat innan tills nu. Men jag ser bara tre avsnitt per kväll, så det kommer nog funka.
bäst är att först läsa wire, sen lyssna på wire och till sist se the wire. kul med ny skiva!
Till B:
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/2pcSE9Fh2fh0Wc9F9JkQqv
Grymt med skiva!
Måste invända/fortsätta om Velvet vs Stooges. Skulle säga att utvecklingen i det avseendet är snarlik, orkestrarna emellan: Stooges- Funhouse: stegrande experiment. Raw Power mer traditionell, även om den traditionen inte var riktigt uppfunnen ännu. Dock var det väl snarare Bowies oerfarenhet som gjorde Raw Power så extrem, det är ju mindre frijazz i alla fall. Velvets tre första är det ju likadant med. På tredje är det ju mer traditionell pop/folk/rock, men den minimalistiska blandningen var ju inte riktigt påhittad ännu. Inte som jag kan komma på i alla fall. Möjligen Incredible String Band och annan sån psyk-folk från England. Men den där storstadsgrejen var ju inte alls närvarande i deras musik. Dessutom fanns det ju aldrig nåt flummigt med Velvet. Inte med Stooges heller, We Will Fall möjligen. Men den är ändå för ond och fuck you-ig för att vara flummig. Jag hatar flum. Flum och fjoll.
Fan vad jag skriver dåligt. Förlåt. Håller egentligen på med annat, hinner inte formulera mig, därav alla upprepningar och skit.
Jag gillar Roast N Toast.
Det är ok. Tror jag förstår vad du menar i det stora. Kul det där med traditionell musik som inte riktigt är uppfunnen ännu!
Men vad menar du med att Velvet inte är storstad? För mig finns det inget mer storstad än Lou Reeds texter. ’Waiting for the Man’ liksom.
Fy fan vad Otis Redding var bra när han var som bäst.
Jag hatar flum. Men jag älskar Brightblack Morning Light. De är stringenta i rytmen, spelar koncentrerat och närvarande, och då spelar det ingen roll alls att låtarna heter saker som ’Hologram Buffalo’ – vilket ju faktiskt är otroligt kul.
Men vad menar du med fjoll? Inte det här hoppas jag:
http://open.spotify.com/track/7jEQ43V8AA7UQ6NcG4x1ki
eller det här:
http://open.spotify.com/track/0WU2ZEVoVN4ii19Nqzg757
Jag syftade fel. Velvet är storstad, ISB är det inte.
Nä, det har inget med musik att göra. Fjoll är att bland mycket annat att kokettera med sina rädslor och svagheter. En term och ett sätt att vara som brukar användas nedsättande om vissa homosexuella män, men jag menar att det är minst lika vanligt i den straighta världen. Och lika dumt där.
Marc Almond och Jimmy Sommerville är grymma. Även om både Soft Cell och Bronski Beat var bättre.
Jag skrev flum och fjoll för att det låter likt. En associationskedja bara, om än en kort. En halvdan allitteration. Om ens någon, osäker på regelverket där.
’The Wire’ S01E07, vad är det för musik som spelas ca. 8.46 – 10.30?
Ja du Conny, jag har forskat lite hastigt men närmre än så här kommer jag inte: http://en.wikipedia.org/wiki/The_Wire:_And_All_the_Pieces_Matter_–_Five_Years_of_Music_from_The_Wire
Ha! Fantastiskt. Tack vare ditt jobb hittade jag låten på Spotify. Vi kan ju börja jobba på musikpolisens spaningsrotel. Det var den här jag reagerade på:
http://open.spotify.com/track/00x2QbZ4mo53yj6nplZ2yD
Hm. I min värld är ju det här är ny musik. Det är 14 år gammal hip hop från Seattle. God natt.
Vi är ena riktiga nöt. Vi glömde ju VU igår. = 4 fantastiska Velvet på raken.
Och så finns det ju konkurens senare; After The Goldrush, Harvest, Time Fades Away, Tonight’s The Night, Zuma, On The Beach. Typ 72-75. Helt jävla sinnessjukt. Och det slutar ju inte där.
Ja, alltså VU. Min favorit egentligen. Men outtakes från (minst) två olika albumsessioner är det ju.
Jag tänker Clash också: fem med lite god vilja. Men lätt tre i alla fall.
Kinks: Åh herre, det går knappt att tänka.
Men procenten, sett över hela den officiella albumkatalogen! Joy Division ligger iofs rätt bra till. eller är tre minimikravet för att kvala in kanske?
televisions katalog, om man räknar toms första solo också. eller SY mellan 86-88, fast de fick ju värma upp.
suicide är också stabila.
men BBML! fucking bäst.
för att inte glömma BQ mellan 2001-10.
http://popviminns.wordpress.com/2010/07/18/album-the-bear-quartet-holy-holy/
Hahahahah! Den bästa BQ-recensionen någonsin:
”…ett naturligt tillskott till den tidigare Bear Quartet-utgivningen: naiv, älskvärd och föga krävande pop, som för tankarna till Saltkråkan, Televinken och Merry i bersån. Gruppen tar oss aldrig över höga berg eller trånga sund av djupa känslor. Detta är, enkelt uttryckt, musik som börjar, pågår och sedan slutar.”
Ja. Fy vad Holy Holy hade kunnat vara bättre. Vi pratade om att göra om den till och med, nåt år efteråt.
Jag är väl trög här, men jag kommer inte på vad BBML betyder.
Om man skiter i procenten och nöjer sig med tre helgjutna album på raken, med start vid debuten – några förhållningsregler vill jag ändå ha – så säger jag: Wu-Tang, De La Soul och ATCQ. En outsider, och en där procentsatsen håller Är Ebba Grön. Eller, jag tål fan inte Mental istid och Die Mauer. Så det går ju inte. Dead Kennedys tre första är ju felfria. Black Flag, kanske. Ändå den där känslan av hur det hade låtit om Dez Cadena eller Keith Morris sjungit på albumen i stället för Rollins.
Scott Walker, fyra på raken. Gun Club: tre. Happy Mondays gjorde tre och The Fall, ja, jag vet faktiskt inte, men de typ fyra,fem första är väl felfria?
Bright Black Morning Light? Det lilla jag hört är rätt bra. Jazzigt.
Jag fortsätter: Butthole Surfers, Husker Du (jag hoppar Land Speed, för det är en liveskiva), Dinosaur Jr.
Jävla Smiths. Miserable Lie på första gör ju att de aldrig blev 100%.
Förresten, det där med fjollighet. Det går exakt lika bra att applicera på tjejer, oavsett sexuell läggning.
Båda albumen med Brightblack Morning Light är asgrymma. Den korrekta förkortningen borde bli BML. De bästa låtarna:
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/2TbIl2g7IPILVyqTxDLgy4
Såg senaste True Blood, den här var med när eftertexterna började rulla. Vilken version! Inget fel på samlingen den är med på heller.
http://open.spotify.com/track/3kTpihgxPtm88I4ZhFWzQg
Samtidigt skrev vi om olika saker! Vad bögt!
Men De La Souls andra, den med blomkrukan, den minns jag som inget vidare. Rätta mig gärna! Jag har den på vinden.
Den är helt suverän. Upp och hämta.
Säg inget om True Blood! Har inte hunnit titta. Bra låt. Jag är i en annan värld just nu. Bra låt från bra samling.
http://open.spotify.com/track/2ad8J2VCTv8Fp4Y10Jyd19
Men du måste ju hämta De La Soul Is Dead nu. Mörkare än debuten. Sorglig, skulle man kunna säga.
bml borde det kanske bli ja. fast andra är lite sämre än första, med bml alltså, tycker jag.
talkin’ bout hey love är ju med på …is dead, det är ju deras bästa bit!
Ok, det blir vinden efter käket. Men världens bästa hip hop-låt någonsin? här är mina 5:
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/38RqnFyEagTdWvmR0jJtfy
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/honan-kom-fore-agget-1.1137726 En diskussion i kommentarsfältet som helt klart är värdig att få ytterligare resonans i denna gästbok.
Jag ska göra en egen innan jag kollar på din. Åh, vilken utmaning! Fem låtar. Jag kan knappt lyssna på så lite åt gången.
Benny: Jo, jag har hängt där några dagar faktiskt. Vad underbart det är när folk är lediga.
Äh det går inte. Spotify är för dåligt. Fel skivor med 2Pac, DLS. Alldeles för lite Wu-Tang (soloskivorna framförallt).
Här, men det är mest kompromisser.
http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/5LKPRKK8j1KsJtHGvOQYbp
Och här:
http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/70qPmY2U99nJig8H8V6feR
För WU är mitt VU när det kommer till hip hop.
Ja men det blev ju kul i alla fall! Jag behöver en lektion i Wu-Tang, och tack för Funcrusher Plus! Har lyssnat mycket på Rawkus-grejer, men missat detta.
Och ’Low End Theory’ kan vara det bästa hip hop albumet någonsin.
Men tvåpack har jag aldrig hittat någon ingång till. Kan du ge mig förslag på typ 3 låtar som ingång?
Nu har jag hämtat blomkrukan från vinden. Lyssnar i morgon, för nu måste jag spela själv.
Något helt annat. Jävlars bra låt från jävlars bra skiva. Bauhaus är ju genremusik, detta är det inte.
http://open.spotify.com/track/5QlSE5xafBf1hpZXIUavNg
Har tjatat förr. Men det finns ju för få Television-skivor. Lester Bangs & The Delinquents – ’Day of the Dead’ råder bot på detta. Från plattan ’Jook Savages on the Brazos’.
de senaste 20 inläggen: orsaken till att det här är världens bästa gästbok. och sämsta, om man inte gillar den.
conny borde få diplom/morötter för sitt folkbildande arbete i gästboken!
kan blott rekommendera två fantastiska dokumentärer om annat folk som borde få vägar, städer, gränder, galaxer uppkallade efter sig:
http://www.imdb.com/title/tt0120454/
http://www.imdb.com/title/tt0375702/
(i en av dessa figurerar även salige harvey pekar)
Eller hur, gummo! När vi är 4 som pratar kan jag inte begripa att vi inte är 4 000.
http://open.spotify.com/track/5LUYewSZgwo1l4sMkHaYgN
äh, slänger in den här bara för att intiativet är lika eggande som omöjligt:
http://open.spotify.com/user/skr%c3%a4ddarn/playlist/6CXRMS5UPQmAcBFFXEB1v5
2Pac. Kan nästan ingenting. Men All Eyez on Me är ju en nära nog perfekt skiva. Versionen på California Love är oändligt mycket bättre än den betydligt vanligare singel/videoversionen med de där baktunga trummorna. Håller på att göra en längre hip hoplista där den är med, för jag hittade den till sist, på nån samling. Med fjäderlätt trummaskin. Underbart.
Hip-Hop om PMRC fått som de velat: http://www.youtube.com/watch?v=ooarT3cn8_o
Fan vad arg jag blir när jag läser Terry Ericsson-intervjun med oss på den där gamla Popsidan.
matti, utveckla gärna: vrede, varför?
och, vore jag lite rikare, hade jag finansierat en ominspelning av Holy, holy. tycker att de två avslutande låtarna är två av de finaste låtarna ni har gjort, och är övertygad om att de skulle växa till everesthöjder med lite andra arrangemang. även at the warehouse hör hit.
Det jag tänkte på i den intervjun var det sista som Jari sa. Samma önskan vill jag minnas att han pratade om i P3-intervjun som gjordes i samband med Gay Icon. Det här med att vilja bli färdig och avsluta BQ-kapitlet. Finns det fortfarande en ambition om att spela in alla låtar som skrivits till BQ eller har den tanken skrotats helt? Som lyssnare är det ganska knäckande att veta att det troligen finns hur många mästerverk som helst som ligger och skrotar någonstans.
Jag ställde några frågor om det när 89 skulle släppas och du sa att du kanske skulle återkomma till dem när du hade mer tid. Jag testar att ställa dem igen, eller i alla fall liknande frågor.
Skriver ni låtar som ska passa skivan som ni planerar att spela in eller arrangerar ni om gamla låtar för att de ska passa in på skivan?
När jag tänker efter var det nog bara den frågan.
På Monty Python förmodar att allting specialkomponerats till skivan, men många av låtarna på 89 och Saturday Night kan jag tänka mig har sin grund på en akustisk gitarr.
Vi skriver låtar förutsättingslöst, mindre nu än förr, men din iakttagelse är annars korrekt. En del grejer på just Saturday Night och 89 fanns i mer eller mindre färdiga versioner innan vi gjorde själva skivorna. Då passade vi i stället in dessa i formen vi bestämde för sammanhanget. Särskilt Saturday Night tycker jag brister i det. Vissa låtar borde kanske inte varit med. Jag tänker bland annat på I Speak Much English, eller vad den nu heter.
Tanken om att sammanställa allt vi har, att spela in allt har vi gett upp. Dels av praktiska skäl: det handlar om hundratals låtar, det finns inte tid och pengar till det. Framförallt handlar det dock om att vi inte är intresserade av det längre. Det förflutna är det förflutna av en massa olika anledningar. Personligen tänker jag om det att man får stå sitt kast, att man prioriterade på ett visst sätt vid en viss tidpunkt och att det i sig är en lika legitim tidsmarkör som något annat. För skivor, vi ser ju lite olika på det i orkestern, är inte minst tidsdokument. Om de håller efteråt kan man aldrig veta. Jag ville absolut inte göra om Holy Holy, medans Jari hade det på sin agenda under några år. Jag tror den sortens positioneringar kastats om med åren. Jag är mer intresserad av det förflutna än vad han är nuförtiden. Det har att göra med en massa saker. Men jag spelar ju exempelvis gamla låtar hela tiden med Nerverna, i samma eller omgjorda versioner. Jag tror att inget någonsin avslutas med mer än att man vänder det ryggen, begraver det. Jag skriver om hela tiden. Jag kan läsa gamla texter, krönikor, dikter vad som helst och gå in och ändra kommateringar, meningar, radbrytningar, whatever som jag tycker NU att det borde varit DÅ, trots att det är publicerat och bortglömt för flera år sedan av alla andra. Men i BQ är jag ganska ensam om att göra så.
Du skriver att det är knäckande som lyssnare, hur många ”mästerverk” som kan tänkas ligga och skräpa i byrålådorna. Ja, alltså. De kommer nog ligga kvar där i fortsättningen. Sorry.
Samtidigt, den kreativa processen är ju som en organism. Finns låtar som Jari gjort på Monty Python jag kan höra tydliga spår av BQs förflutna i. Mycket mer än i mina låtar den här gången.
Jag har en hel pärm med Peter texter, det är hundratals, jag hittade den när vi flyttade för några år sedan och där är grejer vi gjort andra texter av flera år senare. Och jag vet ju att en del av det Peter skrivit till hans och Jonas bands skiva är sådant som av olika anledningar föll bort när vi hållit med BQ.
Så för att sammanfatta: vi kommer aldrig medvetet att spela in allt gammalt mög, men om det dyker upp så dyker det upp. Det är bara inte säkert att ens vi känner igen det när det gör det.
Annan grej: tar bort det där långa om tidningen Pop här ovanför. Skrev om det till en lång krönika i stället. Publicerar den som inlägg här om några dagar i stället, Norrbottenskuriren måste få den först bara. För jag vill gärna ha betalt…
Appropå hiphopen vill jag flika in några låtar som bör uppmärksammas. Ett tillägg. Nu finns dåligt med till exempel Dead Prez och Buck 65 på Spotify så detta får räcka nu.
http://open.spotify.com/user/zbr/playlist/4Spc1iYx6txKsB4vsmn38I
matti: försvann din utläggning om pop nu? vaffe?
Jag utgick från de förra listorna och gjorde en riktig.
http://open.spotify.com/user/%7ebjorvy%7e/playlist/3UzLuHpsYI9hVxt1av0G19
Tack för svaret. Då är det lite som jag misstänkte. Det där med att spela in alla skrivna låtar har jag för mig att Jari sa skulle vara ett sätt att äntligen lyckas lägga ner BQ. Det verkar nästan som att ni hoppat över vägen till målet när ni gjort Monty Python (det tyckte jag i och för sig på Ny våg och Eternity Now också) och i stället tänkt er vad ni skulle göra om ni inte hade några färdiga låtar att spela in. Jag tycker det är en utmärkt idé (men mitt pophjärta gråter lite) och av vad jag hörde i Hässleholm är jag ganska säker på att MP kommer att vara bättre än 89.
Jag tror det var i dokumentären om 12 Monkeys som Gilliam hade en t-shirt med ett tryck som sa någonting i stil med att konst är någonting man gör och sedan låter det vara. Jag tror det är nödvändigt att släppa taget om ett verk när man är färdig. Jag har lyssnat en del på Stry och Daniel Johnston den senaste tiden och båda verkar (i Johnstons fall troligen ofrivilligt) känna sig tvingade att göra om gamla låtar gång på gång. Det hade väl varit bättre att skriva nya. Min kompis är en sån som tycker om att sitta och pilla. Han har jobbat med samma låtar i över fem år nu. Fattar inte grejen.
Alltså, jag tycker det helt klart finns i en poäng att göra om gamla låtar. Åtminstone live. Lite som att göra covers är det. Som att läsa om böcker. Snarare än att skriva om dem. Kanske låter konstigt, men det är så. Man hittar nåt nytt och reagerar på det i stället för det man reagerade på förra gången.
Hittade precis en bit reoooouuuugd eeeeooooouuuuul mellan tårna. Vilket liv man lever.
Du är lite som minbrorsdotter. Hon gillar att stoppa kex mellan tårna.
Att spela gamla låtar live var inte det jag menade. Tänkte på artister som gör nyinspelningar av gamla låtar. Finns väl några lysande undantag, men i de flesta fall hade jag föredragit nya låtar. Det blir lite som George Lucas och Steven Spielberg annars. Släpp taget och gå vidare liksom.
Även det gör jag mig skyldig till, Skamsen. Sundbyberg, Uh Uh Uh, Matti & Angelica är redan släppta. Finns en ny version på Bullar inspelad. Visserligen ska jag göra om den igen, men poängen blir densamma. Inte för att du måste gilla allt jag gör för att jag ska bli glad av att läsa vad du skriver. Det är en intressant diskussion det här. När saker är avslutade och/eller inte.
Vem är Minbrorsdottir?
Skamsen: bob hund gjorde ’Ner på jorden’ -94. Den föll utanför albumet, för vi var inte säkra på om den var klar. Sen höll vi på med den där jävla låtfan vid varje session kändes det som, tills den kom ut 2001. Jag tyckte sämre och sämre om den… Och versionen som kom ut jämfört med den första??? Den första är 100 gånger bättre…
Skamsen: Å andra sidan: ’Fåglar’ på min soloskiva bygger på en gitarrgrej jag spelade in -94. Jobbade med den emellanåt, men det blev aldrig nån bra refräng som kunde mäta sig med versen. Men en vacker eftermiddag, efter 12 år och typ 5 demos, så hittade jag den självklara refrängen! Och då dröjde det inte många månader förrän texten kom till mig heller.
Skamsen och matti: Sensmoralen är att för mig är regeln att inte göra om, låta det vara, men vissa undantag måste göras. Problemet är att man inte vet innan, utan först efter 100 timmars arbete om det var värt det eller ej…
Just nu gör jag något för mig konstigt. Lyssnar på plattan ’Born To Run’. Synd att behöva säga, jag som inte brytt mig om detta på så länge, men jag kryper just nu till korset. Vilket vräk. Underbar skiva ju. Aldrig får man vara annorlunda numera.
I fallet Bullar, som iofs aldrig släpptes när vi spelade in den, men rätt många har ju hört den ändå, så har jag egentligen inte gjort om den alls, inte på något radikalt sätt. Känner bara att det är en så grym låt, en av mina bästa texter men att jag aldrig lyckats göra den rättvisa.
Alla andra senare versioner på de andra låtarna är ju bättre, bara en döv kan inte höra det.
Ett lågvattenmärke var när bob hund repade på bara 2 låtar, i två månader! 8 timmar om dagen! De blev inget bra, varje låt innehöll 10 olika partier innan vi kommit till refrängen. Vi kommer inte göra om dem. Men grejer man inte hunnit repa sönder är ju bara kul att gå på igen.
Då är jag döv. Jag tycker den första versionen av Blödare är magiskt fantastisk.
I fallen med t ex uh-uh och Jag är en antenn har jag, det må låta dövt, aldrig tänkt på dem som nya versioner. Jag har nog mer tänkt att de blev inspelade på nytt för att få samma sound som resten av skivan.
Kanske det har att göra med om man vet om att det finns folk som kommer att lyssna på inspelningarna. I mitt eget lilla universum är mina låtar färdiga när jag har spelat in dem. Åldern på låtarna har ingen betydelse. Jag kan t o m sitta och störa mig på att jag inte fick den där låten som jag skrev när jag var 17 inspelad. Det mest extrema var när mitt band spelade in en 12 år gammal låt och det lät exakt som jag alltid hade tänkt mig förutom en detalj i slutet. Just denna detalj stör mig något vansinnigt. Men jag försöker att inte lyssna på trummorna just där.
Blir ni inte knäppa av att ha en massa låtar liggande? Hade inte drömmen varit att ha det helt tomt och sedan spela in en ny skiva när man skrivit tio nya?
Conny: Släpp då den första versionen.
Ett lågvattenmärke var när bob hund slog på bara 2 människor, i två månader! 8 timmar om dagen! De blev inget bra, varje människa innehöll 10 olika partier innan vi kommit till refrängen. Vi kommer inte göra om det. Men människor man inte hunnit slå sönder är ju bara kul att gå på igen.
Skamsen:
På vinyl, någon gång, hoppas jag.
Men inte blir jag galen av att låtar ligger och skräpar. För varje låt som hamnar på skiva blir 10 skrivna, så tror jag det är för de flesta. De som ligger och skräpar gör ju ofta det av en anledning…
Ja, alltså Jag är en antenn, där är första versionen bättre. Blödare är lika bra, sången exempelvis är bättre, men på Nerverna har låten andra kvaliteter, en härlig flickpopkänsla som inte finns på Ny Våg-singeln. Och Jonas spelar en sur ton i mellanspelet som jag älskar mer än fred.
Glömde bort de låtarna faktiskt. Jag bara tänkte är ju miljarder gånger bättre på Nerverna. Uh-Uh-Uh har vi aldrig fått till lika bra som på somliga spelningar, men av studioversionerna är den på albumet överlägsen. Tillexempel hör man trummorna.
Minbrorsdotter är en omskrivning av Moneybrother.
Matti – varje gång du har gjort om en låt har det bara blivit sämre. Du vet om det, men försöker gå i försvarsställning genom att slå på de döva. Spela in och håll sedan dina fissefingrar borta!
Och jag blir inte heller mer galen än jag redan är. För mig finns de ju där hela tiden. Allt pågår oavbrutet för mig: dået, nuet, framtiden. Däri ligger mitt handikapp men även min begåvning, skulle jag säga.
Cow Boy: Så fort jag kommer på ett sätt att slå på de blinda ska jag göra det med.
Två andra grejer:
1. Fan vad min senaste hip hoplista blev bra ändå.
2. Lyssnade på Lokkos sommarprogram. Verkligen bra! Så ska Sommar låta, inga onödiga provokationer eller formelbrott och bra musik utan att positionera sig det minsta. Det är rätt grymt att åldras ändå, gents.
Jag fösstår mig aldrig på er. Varför sitter ni här och undviker att prata om Can hela dagarna? Provokation!
Fattar du inte det? Är du störd?
Jag sitter i bil mellan Göteborg och Skellefteå, tillsammans med han den snygge i nerverna. Vi lyssnar på cass mccombs. En av grejerna som gör honom så bra är att han har ett så grymt förhållningssätt till musiken, kring just såna här (och liknande) grejer ni pratar om här just nu. Jag har givetvis inga som helst belägg för det, främst för att han inte gör några intervjuer öht, så vitt jag vet. Men det hörs i musiken, att allt är helt rätt, att det är precis som man vill ha det. Det är liksom bara musik. Inte för att det är världens bästa musik, men ändå.
Tyvärr tänker jag inte förklara det mer utförligt än så, från ipånen. Hoppas ni fattar vad jag menar.
Åter till ämnet: Neil Young pratar om det här i Shakey. Om låten Mr. Soul med Buffalo Springfield, som de tydligen spelade in hela bandet på en dag, och som Neil sedan tog med sig hem och gjorde om till stor del på egen hand. Lade på en massa pålägg osv. Den nya versionen släpptes men Stephen Stills tyckte den gamla var bättre. Och sedan insåg även Neil att Stills hade haft rätt. (Originalet finns förresten på den där archives-boxen som kom ifjol). Å tillåt mig citera: ”I worked all night on Mr Soul. We did it all in one day. What did I do after that? I fucked it up – so what did that teach me? It teaches me that WHAT YOU DO FIRST IS THE RIGHT FUCKIN THING AND JUST MOVE ON.”
Intressant Lillis, men fel på två punkter:
1. Du vet ju själv vilka versioner av vilka av våra låtar som är bäst, inte är det alltid de första.
2. Jag är hemma, inte i nån jävla bil.
Eftersom Matti envisas har han fel. Som vanligt när han envisas.
Nej, låt mig utveckla: det där var vad Neil Young tyckte, inte jag. Jag gör om och gör om och gör om med allt jag gör. Tills jag är nöjd. Fast då har jag också exceptionellt bra smak, så att jag vet när det är bra, och nog bra. Men han har ändå en poäng, tycker jag.
Jag och Kalle pratade just om att något av våra band borde bli en kassako. Som det är nu har vi ju bara dig, Storis. En inkassoko.
Lillis: Du är den roligaste.
Matti: Du är den stördaste.
Den gamla intervjun påminde mig om Phil Ochs. Det var nog över ett år sedan jag lyssnade på honom. Gör det nu. I’ve had her. Så vacker.
But nobody’s buying flowers from the flower lady. Hans finaste, där han sjunger allra bäst. Flo-o-o-owers, sjunger han.
De senare versionerna med MABD och Nerverna är bättre än de tidiga, genomgående, tycker jag. De senare versionerna ha mer nerv och laddning.
Med andra band är det vanligt att det blir tvärtom, nerv och laddning minskar från demo till färdig skiva.
Vissa blir nervösa i studio. Andra höjer sig.
Lycka till i Skellefteå! Vi är i Norge i helgen.
Angående hip hop. Någon mer än jag som minns intervjun med Tom Verlaine i Schlager (eller nån annan blaska) 1987? Han uttalade sig tvärsäkert om följande:
’Hip hop är en fluga som kommer försvinna’.
Han menade i samma andetag att hans egen musik hade bestående kvaliteter, att den aldrig skulle bli passé.
Nåja. Även gamla hjältar kan trilla på cykeln.
Krig och fred!
Hej på er, tittade in här, som jag brukar göra ibland, och blev på gott humör och fastnade i kommentarstråden, som jag också brukar göra. Nu måste jag bara säga att det är ett fruktansvärt kul sammanträffade att ni pratar om bröd. Jag drömde nämligen i natt att jag var hemma hos Matti (han bodde vid Järntorget i Göteborg), där en liten grupp allvarliga män hade samlats för att tala om den kommande bq-skivan. Sedan bjöd Matti på bröd som han hade bakat. Otroligt gott fluffigt italienskt bröd.
Vilka sjuka drömmar du har. Själv drömmer jag bara friska drömmar om Johan Croneman.
Lycka till på Trästock! Om tid finnes tycker jag ni borde kolla på West side-bandet Bedroom Eyes från Östersund och n`Backlund som brukar skriva här. Han spelar både med Kolonivägens kapell och Pulpa. Grymma grejer.
Åh, jag vill verkligen åka på Trästock redan idag. Kolla på The New Man, dra burk med Ubu. Allt det där. Men det går fan inte. Ses i morgon i alla fall. Eller om jag löser allt på ett genialt sätt och dyker upp i kväll i alla fall.
Inkassoko. Det är fruktansvärt roligt, Jonas.
Jag är helt fast i Phil Ochs nu. Visst är Flower Lady bra, men jag föredrar ändå låtarna på Rehearsals for Retirement när han var helt uppgiven och bitter. Och When in Rome är också makalös.
Jag har en fin liveskiva som är inspelad i Vancouver 68 som bitvis är riktigt smärtsam att lyssna på. Vet någon om den kompletta spelningen från Carnegie Hall finns tillgänglig på nätet? Den där han var skitfull och publiken buade. Delar av den har jag, men jag vill höra allt.
Dagens roligaste uttryck: ”latent terrorism”. Här:
http://atoole.blogspot.com
Helt missat. Skandal.Kan vara bästa jag hört med Simone. Eller ja, det stämmer inte, men rätt uppe där med the very bäst.
http://www.youtube.com/watch?v=flsRJ1knNkA
alltså, varför använder alla poeter ordet ”gobeläng”? förr eller senare verkar det dyka upp i alla jäkla poeters verk. vaffö? det är ett stofilt ord som bara används just i poesin, och är så jäla räääligt inpissat.
vad har franska väggbonader med något som helst att göra? hur kan franska väggbonader dechiffrera vardagen? jädra epigon-poeter.
Fan. Trästock. Och här sitter man.
Den var bra! http://www.nsd.se/noje/artikel.aspx?ArticleId=5427116#index=3
Det här är min favorit med Nina.
http://www.youtube.com/watch?v=T3B0iJQcXmk&feature=related
Just nu alltså. Alla hennes poplåtar från den här tiden är typ bättre än originalen. Här är det så ösigt och intensivt fast man knappt hör vad de spelar. Som dun i en tornado.
Mer som ett plåttak i tornadon, eller tornadon själv, med ett hårmode som verkar gå i arv i Texas: från Roky, via Janis till Gibby Hayes. Det här är en av mina bästa låtar alla kategorier. På deluxeutgåvan av Pearl finns en helt sjukt bra liveversion av den här med. Av de här två kan jag inte välja. Dött lopp mellan gud och gud. Jag tar i så jag spricker, men jag kan inte använda svagare allegorier. Dessutom kan jag ta i hur mycket jag vill, ingen tar i så här:
http://www.youtube.com/watch?v=caiBo_wTxrY&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=w66Wx_Wfn-A&feature=related
Fast nu när jag kollar på Spotify: versionen jag tänker på är inte samma som på Pearlutgåvan jag har, där säger hon vem som gjort låten och lite annat, och den versionen är ÄNNU bättre.
Nåja. vansinnigt bra. Helt crazy.
Hur det gick? Verkligen bra skulle jag säga. Kul med så jättemycket folk! Tack tack, alla.
Gratis internet på hotellet här i Nordfjordeid.
Varje gång i Norge blir vi behandlade som kungar. Det är väldigt tacksamt att spela här. Och så är det så vackert överallt på västkusten. Varje dalgång är som en värld för sig.
På eftermiddagen när vi kom fram hörde vi en tjej som sjöng som en gudinna:
http://www.myspace.com/susannesundfoer
Fan, matti, vi måste ses snart. När kommer du till Stockholm nästa gång???
Ordkarg poesi. Magnus Lindberg kan rimma fort på fort, ränner på ränner. Men som han sjunger. Nerv och full satsning. För mig är det omöjligt att inte älska honom.
http://open.spotify.com/user/annakarinunger74/playlist/6HDRGuEQZJ7PNBwnOuMqv1
Det brukar ju vara lite osorterade Östersundare som hänger här: kan man riskfritt bomba upp och köpa endagsbiljett på plats, eller bör man köpa en sådan i förväg?
Klämde förövrigt ett par centraleuropeiska huvudstäder. Bratislava är ett fint ställe att vara på för halflings.
gummo: borde vara helt lugnt.
johan: sunemangs! tack.
Apropos Mattis utläggning om Swindie et al, här kommer en lista på grejer som åtminstone jag gillade när det begav sig, även om jag är tveksam till en del av det idag.
http://open.spotify.com/user/erla36/playlist/4WnKRqtytfhWxYKWNATuog
Conny: Det kommer nog dröja. Inga spelningar söder om Östersund planerade, inga inspelningar. Bara jobb och annat osorterat här uppe. I något som känns som forfuckingever. Just nu alltså, med en tvådagars innanför jeansskjortan och en kreativ situation framför mig; ska göra låtar och spela in dem med Raketen i dagarna tvenne.
http://www.myspace.com/raketenraketen
Vad de nu tror att jag ska kunna tillföra. Lite nervös, faktiskt. De är grymma och jag inte lika.
Mycket bra i fredags Matti. Connys låt gör ni så jäkla bra och Nya nya gillar jag som fan live. Vad gjorde den där lilla hängpukan över christians huvud förresten? Jag såg inte hela spelningen. Hade han puksolo?
Hehehe. Det var en installation. Cristian skruvade ihop ett konstverk efter line-check.
På tal om Bullar. Nu finns den äntligen i en sjuuuuuuukt bra version. Mer information följer vad det lider.
Är det här något du gör vid sidan av? Tusen järn i elden, va?
http://www.alkberg.de/
Hohoho. Jo. Det är min dreadstechnofestival.
Världens bästa öppningsspår: Hüsker Dü – Something I Learned Today
nytt från arcade fire
http://www.youtube.com/watch?v=LxwfVkiRWPE
benny: ja! från världens bästa band
Deras efterföljande album har också ett helt ok öppningsspår!
david: verkligen. och den efter det också
va i helvete… det går ju inte att kommentera i det nya inlägget.
Hello to every one, the contents present at this web page are in fact remarkable
for people experience, well, keep up the nice work fellows.
The Gear Quest boss fights sequences are genuinely quite fascinating.
This has been among all time greats offered by MMORPG online games,
true delight for avid game fans. Players had to buy the game and then pay a
monthly membership fee to play it.